Genetik, genteknik och bioteknik (kap. 5)

Glos- och begreppskort som täcker centrala begrepp inom genetik, celldelning, avel, bioteknik och genteknik från kapitel 5.

Cell Organeller

Specialiserade strukturer inuti en cell som utför specifika funktioner nödvändiga för cellens liv och funktion. Som till exempel cellkärna, mitokondrier, ribosomer och lysosomer.

Protein Struktur

Den tredimensionella uppbyggnaden av aminosyror i ett protein, vilket bestämmer dess biologiska funktion och egenskaper.

Genetisk kod

Den genetiska koden är instruktionerna i DNA som bestämmer i vilken ordning aminosyrorna ska sättas ihop när cellen tillverkar proteiner.

Proteintillverkning

Den biologiska process i flera steg där cellen bygger upp proteiner av aminosyror utifrån informationen i DNA.

Genetik

Ärftlighetslära, det vill säga den vetenskap som studerar hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomma genom gener.

Mitos

En vanlig celldelning där en cell delar sig och bildar två nästan exakt likadana celler. Kroppen använder mitos för att växa och ersätta gamla eller skadade celler.

Meios

En speciell celldelning som bildar könsceller (ägg och spermier). Cellerna får hälften så många kromosomer som vanliga kroppsceller. Hos människor blir det 23 kromosomer istället för 46.

Kromosomer

Trådliknande strukturer i cellkärnan som består av DNA och proteiner. De innehåller våra arvsanlag. Människan har vanligtvis 46 kromosomer, alltså 23 par.

Köns kromosomer

Det kromosompar som bestämmer en individs biologiska kön, hos människan specifikt XX för kvinnor och XY för män.

Enäggstvillingar och tvåäggstvillingar

Enäggstvillingar utvecklas från ett enda befruktat ägg som delar sig och delar samma DNA, medan tvåäggstvillingar bildas från två separata ägg befruktade av varsin spermie.

Dominanta och recessiva anlag

Dominanta anlag syns även om man bara har en kopia, medan recessiva anlag bara syns om man har två kopior, en från varje förälder.

Korsningsschema

En grafisk modell eller tabell som används för att beräkna och förutsäga sannolikheten för olika genuppsättningar och egenskaper hos avkomman

Arv och miljö

Våra egenskaper påverkas både av generna vi ärver från våra föräldrar och av miljön vi växer upp i. Till exempel påverkas vår längd både av gener och av mat och hälsa under uppväxten.

Genetisk mutation

En mutation är en förändring i DNA som kan uppstå av sig själv eller på grund av yttre påverkan, till exempel strålning.

Genetisk variation

Genetisk variation betyder att individer inom samma art har olika gener och egenskaper. Det gör att alla individer inte är exakt likadana.

Genetiska sjukdomar

Genetiska sjukdomar är sjukdomar som beror på förändringar i DNA eller kromosomer. De kan ärvas från föräldrarna eller uppstå av sig själva. Ett exempel är cystisk fibros.

Växt- och djurförädling

Förädling innebär att människor väljer ut och parar växter eller djur med egenskaper som de vill föra vidare till nästa generation. Det gör man för att få fram önskade egenskaper, till exempel kor som ger mer mjölk.

Bioteknik

Bioteknik innebär att man använder levande celler, bakterier eller andra organismer för att tillverka produkter eller lösa problem. Det används till exempel för att tillverka yoghurt, läkemedel och rena miljön från föroreningar.

Vaccination

En förebyggande medicinsk metod som tillför försvagade smittämnen eller antigener för att träna kroppens immunförsvar mot sjukdomar.

Genteknik

Direkta metoder på molekylär nivå för att undersöka, flytta, förändra eller överföra gener inom eller mellan organismer.

Genmodifierad organism (GMO)

GMO är en organism vars DNA har förändrats med hjälp av genteknik. Man kan till exempel klippa bort, ändra eller lägga till gener för att ge organismen nya egenskaper. GMO kan göra grödor mer tåliga mot sjukdomar och ge större skördar.

Gensax

Ett molekylärt verktyg inom gentekniken som klipper av DNA på exakta platser för att kunna ta bort, lägga till eller byta ut gener.

Genterapi

Genterapi är en behandling där man ändrar eller tillför gener i kroppens celler för att försöka bota sjukdomar.

DNA-analys

DNA-analys innebär att man undersöker DNA för att hitta genetiska sjukdomar, ta reda på släktskap eller identifiera personer.