Logistik

Värde

Det pris en kund är villig att betala för produkten.

Förädlingsvärde

Hur mycket värde företaget tillför produkten i sina förädlingsprocesser.

Lagertyper (kap 1)

Förråd, mellanlager, färdigvarulager.

Materialflödesskiss

Lager illustreras som upp-och-nedvänd triangel, produktion som cirkel.

Försörjningskedja

Ett system av samverkande enheter som planerar, styr och utvecklar flödet av material och information för att leverera varor och tjänster från råvara till slutprodukt.

Försörjningskedjans syfte (7 rätt)

Rätt produkt, i rätt kvantitet, i rätt kvalitet, till rätt plats, vid rätt tidpunkt, för rätt kund, till rätt pris.

Försörjningskedjans tre huvudfunktioner

Inköp, produktion, distribution. Ansvarar för olika “rätt”.

Försörjningskedjans flöden

Materialflöde, informationsflöde. I huvudsak motriktade, med undantag för varureturer, leveransaviseringar mm. Även finansiellt flöde.

SCOR-modellens grundläggande processer

Planera, anskaffa, producera, leverera, returnera, möjliggöra.

Ledtid

Den tid som förlöper från det att behovet av en aktivitet eller grupp av aktiviteter uppstår till dess att man har vetskap om att aktiviteten/aktiviteterna har utförts. Ledtid för produktutveckling, ledtid(er) i produktion utifrån det producerande företagets perspektiv, ledtid i leverans utifrån kundens perspektiv.

Produktutvecklingsledtid

Tiden från upptäckt av behovet av ny produkt till dess att produkten lanseras i produktionsmässigt skick.

Leveransledtid

Ledtid från beställning till leverans av ordern, från den beställande partens perspektiv.

Genomloppstid

Total produktionstid. Indelas i förråds-/inköpsledtid, produktionsledtid, lagerledtid.

Förrådsledtid

Liggtid i förråd för ingående material/komponenter.

Inköpsledtid

Leveranstid från leverantör för orderbundet material (insatsvaror som köps direkt mot en kundorder).

Orderbundet material

Insatsvaror som köps direkt mot en kundorder.

Produktionsledtid

Tiden från förrådsuttag till inleverans i slutproduktlager eller direktleverans till kund. Omfattar alla produktionsaktiviteter samt ledtid i mellanlager. Avser PIA, produkter i arbete. Indelas i kötid, ställtid, bearbetningstid, väntetid, transporttid.

PIA

Produkter i arbete.

Lagerledtid

Slutproduktens liggtid i ett färdigvarulager innan leverans till kund.

Kundorderpunkt (KOP)

Den position i förädlingskedjan där en kundorder kopplas till en specifik produkt. Bestäms av leveranstidens förhållande till genomloppstiden. Svarar normalt mot ett lager. Alla aktiviteter innan KOP är prognosdrivna och alla efter är kundorderdrivna.

Produktion mot lager

KOP i FVL eller distributionslager nära marknaderna. Alla produktionsaktiviteter sker innan kundorder och baseras på prognoser. Vanligt för standardprodukter med hög försäljningsvolym och jämn efterfrågan.

Konstruktion mot kundorder

Konstruktion utifrån kundens ritningar/tillsammans med kund. Inköp sker ofta delvis mot kundorder.

Produktion mot kundorder

Råmaterial, komponenter finns redan i förråd. Grundkonstruktionen är klar och produktion sker mot kundorder.

Montering/färdigställande mot kundorder

Montering utgående från lagerförda moduler eller halvfabrikat sker mot kundorder. Alternativt exempelvis test och paketering mot kundorder.

Materialprofil

Kartlägger antal artikelnummer i företaget över tre nivåer (slutprodukt, halvfabrikat samt råmaterial och komponenter). Midjan är den punkt i flödet med minst antal artikelnummer, motsvarar ofta KOP.

Fyra grundläggande materialprofiler

A-profil (konvergerande flöde, få slutprodukter, t.ex. montering av standardprodukter), V-profil (divergerande flöde, många slutprodukter, t.ex. processindustri), T-profil (variantskapande nära leverans), X-profil (många komponenter → få halvfabrikat → många slutprodukter, t.ex. modulariserade produkter).

Kapitalbindning

Ökar längs med materialflödet. Tre komponenter: kapitalkostnad (investeringskostnad i insatsvaror), lagringskostnad (kostnader för lagerlokaler, materialhantering, utrustning och personal), riskkostnad (kostnader för inkurans, kassationer samt försäkring av lagerförda varor).

Lageromsättningshastighet (LOH)

Omsättning/lager. Kan avse kvantitet eller värde, men det måste vara samma dimension för omsättning och lager.

Total lageromsättningshastighet

1/LOHtot = 1/LOHmf + 1/LOHpia + 1/LOHfvl. SCOR-modellens mått för mätning och uppföljning av försörjningskedjor.

Triple bottom line

Företagets redovisning bör behandla miljömässigt och socialt ansvar, inte bara ekonomi.

Lönsamhet

(Intäkt − Kostnad)/Kapital = (Rörelse)resultat/Kapital = Resultat/Omsättning × Omsättning/Kapital = Vinstmarginal × Kapitalomsättningshastighet.

DuPont-schema

Illustrerar hur olika delkomponenter successivt bygger upp lönsamheten. Övre del från resultaträkning, nedre del (främst) från balansräkning.

Kvalitet

Vad kunden vill ha och är villig att betala för.

Leveransförmåga

Företagets allmänna förmåga att sköta sina leveransåtaganden (erbjuda korta och säkra leveranstider).

Leveranshastighet

Den tid det tar för en produkt att levereras från det att beställningen görs till dess att den anländer till mottagaren. Överenskommen leveranstid skapar förväntningar om leveranshastighet.

Leveransprecision

Hur säker leveranstiden är, anger graden av tillförlitlighet i överenskommen leveranstid alternativt lagertillgänglighet för produktion mot lager.

Kostnadseffektivitet

Många begrepp speglar denna, exempelvis produktivitet.

Produktivitet

Output/Input.

Totalfaktorproduktivitet

Produktivitet med alla resurser och produkter beaktade.

Partiell produktivitet

Output/(Input av särskild faktor). Bedömer enstaka resursers bidrag till produktivitetsändringar.

Flerfaktorproduktivitet

Output/(Input av de faktorer som beaktas).

Effektivitet

Yttre effektivitet/verkställningsförmåga och inre effektivitet/verkningsförmåga.

Yttre effektivitet

Verkställighetsförmåga, “att göra rätt saker”.

Inre effektivitet

Verkningsförmåga, “att göra saker rätt”.

Volymflexibilitet

Förmågan att öka eller minska produktionsvolymen (därmed eventuellt kapaciteten) vid given produktmix.

Produktmixflexibilitet

Förmågan att ändra typen av produkter och de relativa produktionskvantiteterna vid given volym. På längre sikt introduktion av nya produkter och processer.

Systemansats

Balansera olika mål genom att uppmärksamma att olika funktioner har ömsesidiga beroendeförhållanden (framförallt inköp, produktion och distribution). En målformulering leder ofta till tre mål: god leveransförmåga, låg tillverkningskostnad per styck, låg kapitalbindning i material. Kopplas till var sin del av lönsamhetsbegreppet: intäkt, kostnad och kapital.

Målkonflikt

Mellan god leveransförmåga (hög lagertillgänglighet/kort + säker leveranstid), låg tillverkningskostnad per styck (högt + jämnt resursutnyttjande), låg kapitalbindning i material (kort genomloppstid). Avvägningar måste göras i samklang med företagets övergripande mål. Stor risk för suboptimering om olika funktioner prioriterar enskilda målkomponenter.

Flödeseffektivitet

Produktivitet. Högt resursutnyttjande längs försörjningskedjan.

Marknadsrespons

Flexibilitet. Snabbt genomflöde och snabb respons på marknadsförändringar.

Effektiv front

Kurva som sammanbinder de bästa kombinationerna av flödeseffektivitet och marknadsrespons. Svarar mot vad som är möjligt med dagens teknologi och rör sig “utåt” vid teknologisk utveckling.

Strategi

Integrerat handlingsmönster för att nå uppsatta mål. Tidshorisonten är ofta 5–10 år.

Företagets övergripande strategiska struktur

Affärsidé och företagsmål → Affärsstrategi → (Marknadsstrategi, Produktstrategi, Verksamhetsstrategi, Ekonomistrategi).

Verksamhetsstrategi

Baseras på affärsidén, främsta uppgift är att stödja företagets övergripande mål. Omfattar policy för beslutskategorier av strategisk betydelse: anläggningar, kapacitet, försörjningskedja, produktionsprocess, organisation och styrsystem. Dessa består av ett antal policyområden.

Anläggningar (beslutskategori)

Hur företagets totala nätverk av produktions- och distributionsanläggningar ska se ut utifrån marknadernas geografiska läge.

Kapacitet (beslutskategori)

Hur kapacitetsbehovet ser ut utifrån en långtidsprognos och hur man förändrar kapaciteten, samt kapacitetsflexibiliteten i företaget.

Försörjningskedjor (beslutskategori)

Vilka förädlingssteg som ska utföras i egen regi, integration uppströms och nedströms, outsourcing och relationer till kunder och leverantörer.

Produktionsprocess (beslutskategori)

Hur den tekniska transformationen av resurser till produkter ska utföras i enlighet med volym och mix av produkter som efterfrågas.

Organisation (beslutskategori)

Organisationsformer, personal och individer. Styrning och grad av centralisering, personalbehov, kompetensutveckling, flexibilitetsbehov av personal osv.

Styrsystem (beslutskategori)

Hur material och produktion ska styras och planeras, dvs att strategin omsätts i konsistenta och konkreta handlingsplaner.

Integrerad produkt- och produktionsstrategi

Viktigt med ett integrerat arbetssätt mellan produktutveckling och produktion för att nå snabb industrialisering av nya produkter.

Orderkvalificerare

En faktor som måste finnas för att få produkten etablerad på en marknad och vara kvar där; svarar mot marknadens grundläggande krav.

Ordervinnare

Den eller de faktorer som gör att kunden fattar det avgörande beslutet att köpa en viss produkt från ett visst företag. Bidrar till att skilja företaget från konkurrenterna.

Homogen produktgrupp

Grupp av likartade produkter med en gemensam uppsättning ordervinnare och orderkvalificerare.

Konkurrensprioriteter

Prioritering mellan konkurrensfaktorer är nödvändig. Skilj på ordervinnare och orderkvalificerare.

Verksamhetsstrategimatrisen

Visar de två centrala dimensionerna i en verksamhetsstrategi: verksamhetens beslutskategorier och produkternas konkurrensprioriteter (dominerande ordervinnare).

Produktkategorier

Produktkategorisering enligt kundtyp, kundaccess och redovisningsskäl.

Kundtyp

Konsumentvara och producentvara. Vem är kunden? Konsumentvara: konsumtionsvaror (förbrukas vid användning), kapitalvaror (viss kapitalinvestering, används under längre tid, t.ex. vitvaror). Producentvara: anläggningstillgångar, omsättningstillgångar (insatsvaror/förbrukningsmaterial).

Kundaccess

Lagervara eller beställningsvara.

Redovisningsskäl

Råvara, produkter i arbete och slutprodukt. Används vid redovisning av kapitalbindning.

Produktstruktur

Beskriver en produkts ingående komponenter, uppdelat på olika nivåer som motsvarar produktens successiva färdigställande. Artikelbredd och -djup. Kan betraktas med avseende på det egna företaget (intern produktstruktur) eller längs hela värdekedjan (komplett produktstruktur).

Artikelklassificering

Metod för att gruppera artiklar med likartade egenskaper för att kunna styra och standardisera verksamheten. Syftet ska alltid klargöras: sortimentsanalys, prognostisering, lagerstyrning eller inventering.

Sortimentsanalys

Att avgöra om en vara ska vara lagervara eller beställningsvara. Produktens relativa efterfrågevariation är intressant. Se spridningsdiagram.

Prognostisering (artikelklassificering)

Att hitta lämpliga prognosmetoder för olika artiklar. Produktens efterfrågemönster är intressant.

Lagerstyrning (artikelklassificering)

Att välja en önskad leveransservicenivå vid dimensionering av säkerhetslager. Produktens efterfrågevolym per tidsenhet, eller intern bedömning av “kritiskhet”, är intressant.

Inventering

Att inventera viktiga produkter oftare. Produktens värde är intressant vid artikelklassificering.

Nollpunktsinventering

Inventering koordineras till att ske vid inleverans till lager, eftersom lagernivån rimligen är låg då.

Standardisering

Branschstandard, standardiserade slutprodukter, standardiserade artiklar. Reducerar onödig och dyr variantrikedom. Undviker onödigt konstruktionsarbete, förenklad planering och hantering, förenklat inköp (större kvantiteter till bättre priser), minskad kapitalbindning, förenklad reservdelshantering, utbytbara komponenter.

Modularisering

Syfte: begränsa antalet moduler men ha stort antal möjliga slutprodukter. Ökad flexibilitet, kostnadseffektivitet.

Produktlivscykel

Introduktion, tillväxt, mognad, nedgång. Hantera produktportfölj i enlighet därmed.

Relativ efterfrågevariation (variationskoefficient)

(Efterfrågans standardavvikelse per period)/(Efterfrågans medelvärde per period).

Spridningsdiagram

Olika produkter plottas med variationskoefficient på y-axeln och efterfrågevolym på x-axeln för artikelklassificering (sortimentsanalys: grupp A tillverka mot kundorder, grupp B tillverka mot lager).

Distribution

Att leverera produkter till kunder. Syftar till önskad kundservice, låga kostnader för transport, lager och hantering samt omfattande hänsyn till miljöaspekter. Skapar plats- och tidsnytta. Antingen direktleverans eller via distributionskanaler.

Platsnytta

Göra produkten tillgänglig där kunden behöver den.

Tidsnytta

Göra produkten tillgänglig när kunden behöver den.

Formnytta

Utforma produkten i enlighet med kundens förväntningar.

Fysisk distribution

Frikopplar produktion från konsumtion.

Fördelar med digital distribution

Snabb leverans, hög tillgänglighet, ingen lagerhållning. Skapar fullständig och omedelbar plats- och tidsnytta.

Produktleveransstrategi

Vilken punkt i försörjningskedjans flöde som produkten ska levereras till kund (produkten är helt färdigställd vid leverans). Avgör var produkten strategiskt ska lagerhållas i distributionssystemet. Påverkar plats- och tidsnytta. Förknippat med KOP, som avgör hur mycket kunden kan påverka produktens utformning och hur lång leveranstiden blir.

Fastställning av ordervinnare och orderkvalificerare

Behöver fastställas för varje kombination av homogen produktgrupp och homogen marknad/kundgrupp.

Marknadssegmentering

Skapandet av homogena kundgrupper enligt en fastställd logik. Mer homogent segment ger bättre möjlighet att bestämma ordervinnare och -kvalificerare samt köpbeteenden, trender och preferenser. Indelningsgrunder: geografi, krav på utförande/kvalitet, krav på leveranstid.

Marknadssegmentering, fyra indelningar

Kunden vill ha… Effektivitet (precisa leveranser av artiklar som går att prognostisera → kostnadsfokus, produktion mot lager), Dynamik (snabb respons på oförutsägbar marknad → flexibilitet, produktion mot kundorder), Innovation (produktutveckling, nya idéer → konstruktion mot kundorder, hög utvecklingstakt), Samarbete (nära samarbete för gemensamma fördelar → relationsbygge, t.ex. joint venture).

Kundvärde (fyra typer)

Produktvärde (rätt artikel, rätt behov, rätt funktion), plats- och tidsnytta (effektiva och precisa leveranser), indirekta ordervinnare och orderkvalificerare (egenskaper som ger positiv bild av leverantören), stöd för processutveckling (aktiviteter som förenklar kundens arbetssätt).

Kundvärde (komponenter)

Produktkvalitet (överensstämmelse med specifikation, prestanda, funktionalitet, tillförlitlighet, hållbarhet, underhållbarhet, estetik, upplevd kvalitet, rimlig prissättning), leveranstid/leveransprecision, indirekta faktorer (fullsortimentsleverantör/one-stop-shop, varumärke, teknisk support), processutveckling (leverantörsstyrda lager, webbutik, produktkonfiguratorer).

Kundtillfredsställelse/kundnöjdhet

Hur väl leverantören lever upp till kundens förväntningar på levererat kundvärde. Mäts utifrån faktorerna i kundvärdet. Besvarar: 1) vilka är kundens förväntningar, 2) hur tillgodoser vi dem, 3) vad gör konkurrenterna.

Perfekt order

Alla orderrader är kompletta (rätt produkt i rätt antal).

Total fyllnadsgrad

Andel levererade enheter = (Totalt antal levererade enheter)/(Totalt antal beställda enheter).

Fyllnadsgrad m.a.p. orderrader

Andel kompletta orderrader = (Antal kompletta orderrader)/(Totalt antal orderrader).

Fyllnadsgrad m.a.p. komplett order

(Antal kompletta order)/(Totalt antal order).

Utformning av distributionsstrukturen

Tre frågor: 1) Hur ska distributionskanalen se ut på väg till kund? 2) Hur många distributionskanaler behövs? 3) Om nya distributionslager behövs, var ska de lokaliseras?