2. Karnivorer och omnivorer 1

Digestion - Definition

Nedbrytningen av mat till mindre beståndsdelar som kan tas upp av kroppen

Karnivorer - Vad? Innehåll av föda?

Köttätare
Kött innehåller protein och fett

Omnivorer - Vad? Innehåll av föda?

Allätare
Spannmål innehåller kolhydrater
Kött innehåller fett och proteiner

Digestionskanalen översikt - Karnivorer

Kort, simpel digestionskanal.
Expanderbar magsäck

Digestionskanalen översikt - Omnivorer

Större variation beroende på huvudföda.
Längre digestionskanal än karnivorer.
Välutvecklad tjocktarm

Fyra digestionsprocesser
Nervös och hormonell reglering

• Mekanisk bearbetning och transport

• Sekretion
  - Enzymer, buffrande eller surgörande sekret, slem mm.

• Enzymatisk spjälkning
  - Stegvis process ger molekyler av rätt storlek.

• Absorption
  - Upptag av näringsämnen

Hur styrs digestionsprocesserna?

Nervös reglering

• Parasympatiska nervsystemet
  - Rest and digest

• Sympatiska nervsystemet
  - Fight or flight

• Enteriska nervsystemet
  - Andra hjärnan

Styrning av digestionsprocesserna - Negativ feedback

• Sensoriska nervceller uppfattar förändring
  - ex. Uttänjing, pH, konc. av näringsämnen

• →

• Motoriska nervceller som åtgärdar förändringen
  - Glatt muskulatur, sekretoriska och endokrina körtlar

Nervös reglering av digestionsprocesserna
2 reflexbågar

• Korta reflexbågar = Enteriska nervsystemet ENS

• Långa reflexbågar = Parasympatiska och sympatiska reflexer
  - Paraysmpatiska impulser ökar aktivitet
  - Sympatiska impulser minskar aktivitet

Nervös reglering av digestionsprocesserna
Korta reflexbågar = Enteriska nervsystemet ENS

• Myenteriska och submucosa plexat i digestionskanalen
  - Ganglier, sensoriska och motoriska nerver samt interneuron

• Reglering av lokala förändringar → Sekretion eller motalitet

• Egenkontroll

Nervös reglering av digestionsprocesserna
Långa reflexbågar = Parasympatiska och sympatiska reflexer

• Går genom CNS

• Lokala sensoriska celler eller utomstående stimuli

• Koordinerar aktiviteten i enteriska nervsystemet =

• = Entero-enteriska reflexer

Hormonell reglering av digestionsprocesserna - När utsöndras hormoner?

Hormoner utsöndras både vid nervös stimulering, stimulering från uttänjande och av olika näringsämnen

Hormonell reglering av digestionsprocesserna - Endokrina hormoner

• Gastrin

• Kolecystokinin (CCK)

• Sekretin

• Somastostatin

• GIP

Hormonell reglering av digestionsprocesserna - Endokrina hormoner
Gastrin

Stimulerar HCL-sekretion och mucosatillväxt

Hormonell reglering av digestionsprocesserna - Endokrina hormoner
Kolecystokinin (CCK)

Stimulerar bukspottenzymer och kontraherar gallblåsan

Hormonell reglering av digestionsprocesserna - Endokrina hormoner
Sekretin

Stimulerar sekretion av HCO₃^- (bikarbonat)

Hormonell reglering av digestionsprocesserna - Endokrina hormoner
Somastostatin

Inhiberar gastrin

Hormonell reglering av digestionsprocesserna - Endokrina hormoner
GIP

Stimulerar insulinsekretion.
Inhiberar HCL-sekretion och hämmar magtömning.

Hormonell reglering av digestionsprocesserna - Neurohormoner och deras effekt.

• VIP - Receptiv relaxering

• GRP - Stimulerar gastrin

Vilken typ av reglering styr spottkörtlarna?

Parasympatiska och sympatiska nervsystemet dominerar

Vilken typ av reglering styr magen?

Alla tre
Sympatiska och parasympatiska nervsystemet.
Hormonell reglering
Enteriska nervsystemet

Vilken typ av reglering styr bukspottkörtlen?

Främst hormonell reglering, även sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

Vilken typ av reglering styr tunntarm och majoriteten av tjocktarmen?

Enteriska nervsystemet dominerar, även sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

Vilken typ av reglering styr distala delen av tjocktarmen?

Sympatiska och parasympatiska nervsystemet dominerar, även enteriska nervsystemet

Mekanisk bearbetning och transport
Vad är det som skapar motiliteten i gastrointestinala kanlen?

Samspelet mellan cirkulärt och längsgående glatt muskulatur.

Mekanisk bearbetning och transport
Peristaltik - Funktion?

Transportera fodret genom genom digestionskanalen mot anus i “lagom” hastighet.
- Anti-peristaltik kan förekomma.

Mekanisk bearbetning och transport
Segmentering - Funktion?

Säkerställer att fodret blandas med sekret.
Säkerställer att nedbrytningsprodukter (glukos, aminosyror och fettsyror) kommer i kontakt med den apikala ytan på epitelcellerna i magtarmkanalen.

Vad är, och vad gör, Cajal-celler i magtarmkanalen?

Pacemakerceller som skapar slow waves och på så sätt styr rytmen i motiliteten.

Skillnad mellan slow waves och aktionspotentialer i magtarmkanalen?
cajal-celler

Slow waves = Rytmisk grundaktivitet
Aktionspotentioner ovanpå slowwaves → Kontraktion

Hur skapas peristaltik i magtarmkanalen?

Cirkulär muskel kontraherar bakom kymus (klumpen av föda) och längsgående muskel kontraherar framför → Kymus pressas framåt.

Samtidigt som en muskeltyp kontraherar på ett ställe relaxerar den andra typen

Migrating motility complex - MMC
När initieras det, hur funkar det

• Tom magsäck och avstannad absorption i tunntarmen → Segmentering avslutas, ersätts med MMC

• Kraftig kontraktion startas i magsäcken, pylorussfinktern slappnar av

• Magsäcken töms på osmältbart innehåll och avstötta epitelceller

• Kontraktionerna fortsätter i tunntarmen

• En cykel = 1-2h, upprepas tills nästa måltid

Tuggning
Vilka djurtyper, rörelsetyp, funktion

• Karnivorer tuggar lite eller inte alls

• Mer växtmaterial → Mer tuggning

• Primärt vertikala rörelser

• Blandar in saliv i och sönderfördelar födan

Saliv
Funktioner

• Underlättar sväljning och sköljer rent munhålan

• Motverkar karies och infektioner
  - Genom vätekarbonat (HCO₃^-), immunoglobiner och lysozym.

• Temperaturreglering

• Förmågan att känna smak

Reglering av salivering

• Nervös reglering
  - Medfödda och inlärda reflexer

• Parasympatiska nervsystemet (Acetylkolin och VIP)
  - Stimulerar sekretion av saliv

• Sympatiska nervsystemet (noradrenalin)
  - Ökar konc. av enzymer och slem.
  - Kraftigt sympatisk påslag inhiberar salivering

Sväljningen - Viljestyed eller reflex?

Initialt viljestyrd men övergår till reflex

Sväljningens 7 steg

1. En tugga (bolus) frånskiljs och förs bak mot svalget av tungan.

2. I svalget stimuleras känselreceptorer → Impulser leds till sväljcentra i förlängda märgen som utlöser sväljreflexen.

3. Stimulering av svalgmuskulaturen

4. Passagen till näshålan stängs

5. Epiglottis stänger passagen till luftstrupen och övre esophagussfinktern öppnas

6. Svalgmusklerna kontraherar, födan förs ned i esophagus

7. Övre esophagussfinktern stängs, andningen återupptas

Sväljning - Bolusen nu i matstrupen, vad händer?

• Sväljcentra initierar peristaltik i matstrupen → För fodret nedåt

• Nedre esophagussfinktern öppnas och fodret når magsäcken

Kräkning, varför, stimulering och hur?

• Toxiska substanser i födan, obstruktion i foderstrupe/magsäck/tarm, olika läkemedel, kraftig smärta eller sjukdom →

• Stimulering av kräkcentrat i förlängda märgen genom långa reflexbågar

• Parasympatisk stimulering
  → Ökad salivproduktion för att skydda epitelcellerna mot sur magsaft.
  → Anti-peristaltik = Muskelkontraktioner som för födan i oral riktning

Allvarligare kräkning - Effekter

• Vätske- och saltförluster → Uttorkning

• Minskad plasmavolym → Cirkulationsproblem

• Förlust av vätejoner → Förhöjt pH i blodet