Total biologi

0.0(0)
Studied by 0 people
call kaiCall Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/127

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

128 Terms

1
New cards

Kolhydrater

Molekyler av C, H och O, formel (CH2O)n. Ger energi (glukos), lagrar energi (glykogen) och sitter i membranet som glykoproteiner för igenkänning.

2
New cards

Monosackarid

Enkelt socker, en sockerenhet. Ex: glukos, fruktos, galaktos.

3
New cards

Disackarid

Två sockerenheter ihopkopplade. Ex: sackaros (vanligt socker), laktos, maltos.

4
New cards

Polysackarid

Många sockerenheter i en lång kedja. Ex: glykogen, stärkelse, cellulosa.

5
New cards

Glukos

Monosackarid som är cellernas viktigaste bränsle. Bryts ned i mitokondrierna vid cellandningen så att ATP bildas.

6
New cards

Glykogen

Polysackarid av många glukos. Djurens och människans energilager, finns i lever och muskler.

7
New cards

Lipider

Opolära (hydrofoba) molekyler som inte löser sig i vatten. Fetter, fosfolipider och steroider. Bygger membran, lagrar energi, isolerar och skickar signaler.

8
New cards

Fett (triglycerid)

Lipid av en glycerol + 3 fettsyror. Lagrar energi, isolerar mot kyla och skyddar organ.

9
New cards

Fosfolipider

Lipid av glycerol + fosfatgrupp (hydrofilt huvud) + 2 fettsyror (hydrofoba svansar). Bildar ett dubbelskikt i vatten och bygger alla cellmembran.

10
New cards

Steroider

Lipider uppbyggda av kolringar. Ex: kolesterol, testosteron, östrogen. Fettlösliga så de går rakt genom cellmembranet. Används bl.a. som hormoner (signaler).

11
New cards

Proteiner

Långa kedjor av aminosyror som veckar sig till en bestämd form. Formen ger funktionen. Gör det mesta arbetet i cellen: enzymer, receptorer, transport, struktur, försvar och reglering.

12
New cards

Aminosyror

Proteinernas byggstenar, 20 olika. Har en aminogrupp, en karboxylgrupp och en R-grupp som varierar och ger olika egenskaper. DNA bestämmer ordningen.

13
New cards

Enzymer

Proteiner som katalyserar (snabbar på) kemiska reaktioner utan att förbrukas. Substratet binder till enzymets aktiva yta. Specifika och påverkas av pH och temperatur.

14
New cards

Receptorer

Proteiner som binder en specifik signalmolekyl (ligand) som en nyckel i ett lås. Det leder till en förändring i cellen. Sitter i membranet eller inne i cellen.

15
New cards

Nukleinsyror

DNA och RNA. Polymerer av nukleotider som lagrar och för vidare information om hur proteiner ska byggas.

16
New cards

Nukleotid

Byggsten i DNA och RNA. Består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper. ATP är också en nukleotid.

17
New cards

ATP

Adenosintrifosfat. Cellens energivaluta. När ATP spjälkas till ADP + fosfat frigörs energi som driver cellens arbete. Återbildas i mitokondrierna.

18
New cards

Cellmembran

Dubbelskikt av fosfolipider med proteiner. Avgränsar cellen, styr vad som går in och ut, sköter kommunikation och binder till grannceller.

19
New cards

Cytoplasma

Allt innanför cellmembranet utom kärnan: cellvätska + organeller. Här sker många av cellens kemiska reaktioner.

20
New cards

Cellkärna

Cellens kontrollcenter. Har dubbelt kärnmembran med porer och innehåller DNA.

21
New cards

DNA

Dubbelsträngad nukleinsyra som är cellens arvsmassa. Generna är instruktioner för hur proteiner ska byggas.

22
New cards

Gen

Avsnitt av DNA som innehåller instruktionen för ett protein.

23
New cards

RNA

Enkelsträngad nukleinsyra som hjälper till att göra protein utifrån DNA. Tre huvudtyper: mRNA, tRNA och rRNA.

24
New cards

mRNA (budbärar-RNA)

Kopia av en gen. Bär instruktionen från DNA i kärnan ut till ribosomen.

25
New cards

tRNA (transport-RNA)

Hämtar rätt aminosyra till ribosomen. Dess antikodon passar mot mRNA:ts kodon.

26
New cards

rRNA (ribosomalt RNA)

RNA som tillsammans med proteiner bygger upp ribosomen.

27
New cards

Kodon

Tre nukleotider i rad i mRNA som kodar för en aminosyra.

28
New cards

Transkription

Första steget i proteinsyntesen. En gen i DNA kopieras till mRNA. Sker i cellkärnan.

29
New cards

Translation

Andra steget i proteinsyntesen. Ribosomen läser mRNA och tRNA bygger ihop aminosyrorna till ett protein. Sker i cytoplasman.

30
New cards

Proteinsyntes

Hur cellen tillverkar protein: DNA → (transkription i kärnan) → mRNA → (translation vid ribosomen) → protein.

31
New cards

Ribosom

Byggd av rRNA och proteiner. Läser mRNA och bygger protein. Fria ribosomer gör protein för cytoplasman. Ribosomer på kornigt ER gör protein för export, membran och lysosomer.

32
New cards

Kornigt ER (RER)

Endoplasmatiskt nätverk med ribosomer. Tillverkar och veckar proteiner som ska ut ur cellen, till membranet eller till lysosomer.

33
New cards

Slätt ER (SER)

Endoplasmatiskt nätverk utan ribosomer. Tillverkar lipider (fosfolipider, steroidhormoner) och avgiftar ämnen i levern.

34
New cards

Golgiapparaten

Staplade membranblåsor. Tar emot proteiner från ER, förändrar dem, sorterar och packar dem i vesiklar som skickas till rätt plats.

35
New cards

Vesikel

Liten membranblåsa som transporterar eller lagrar ämnen.

36
New cards

Lysosom

Vesikel med nedbrytande enzymer som bara fungerar vid lågt pH. Bryter ned bakterier och gamla organeller. Användbara delar återvinns.

37
New cards

Peroxisom

Vesikel med enzymer som bryter ned fettsyror och gifter. Det bildas giftig väteperoxid som enzymet katalas gör om till vatten och syre.

38
New cards

Mitokondrie

Cellens kraftverk. Bryter ned glukos med syre (cellandning) och bildar ATP. Har veckat inre membran som ger stor yta.

39
New cards

Cytoskelett (cellskelett)

Nätverk av proteintrådar som ger cellen stöd och form, håller organeller på plats och står för rörelse, transport och celldelning. Tre typer: mikrotubuli, intermediära filament, mikrofilament.

40
New cards

Mikrotubuli

Rörformade trådar av proteinet tubulin. Fungerar som vägar för transport i cellen, drar isär kromosomerna vid celldelning och bygger cilier och flageller.

41
New cards

Intermediära filament

Sega fiberproteiner lindade runt varandra. Ger hållfasthet och fäster celler till varandra. Ex: keratin i hud, hår och naglar.

42
New cards

Mikrofilament

Tunnaste trådarna, oftast av proteinet aktin. Behövs för muskelkontraktion (med myosin), för att cellen ska kunna förflytta sig och ger stadga åt mikrovilli.

43
New cards

Fosfolipiddubbelskikt

Cellmembranets grund. Hydrofila huvuden pekar ut mot vattnet på båda sidor och hydrofoba svansar pekar in mot varandra.

44
New cards

Hydrofil

Vattenälskande. Polära eller laddade ämnen som löser sig i vatten. Tar sig INTE själva genom membranets fettiga mitt.

45
New cards

Hydrofob

Vattenskyende = fettlöslig. Opolära ämnen som inte löser sig i vatten. Kan gå rakt genom membranets fettiga mitt.

46
New cards

Membranproteiner

Proteiner i cellmembranet: transportproteiner, receptorer, enzymer och proteiner som binder ihop celler.

47
New cards

Glykokalyx

Lager av kolhydrater (glykoproteiner och glykolipider) på cellens utsida. Skyddar cellen och gör att celler känner igen varandra. Ex: blodgrupperna ABO.

48
New cards

Selektiv genomsläpplighet

Membranet släpper igenom vissa ämnen men inte andra. Beror på storlek, laddning och fettlöslighet.

49
New cards

Semipermeabelt membran

Halvgenomsläppligt membran som släpper igenom vatten men inte alla lösta ämnen. Krävs för osmos.

50
New cards

Koncentrationsgradient

Skillnad i koncentration mellan två områden. Ämnen rör sig av sig själva från hög till låg koncentration.

51
New cards

Passiv transport

Transport som följer koncentrationsgradienten (hög → låg) och inte kräver energi. Diffusion, underlättad diffusion och osmos.

52
New cards

Diffusion / enkel diffusion

Ämnen rör sig från hög till låg koncentration rakt genom fosfolipiderna. Gäller små oladdade och fettlösliga ämnen, t.ex. syre och koldioxid.

53
New cards

Underlättad diffusion

Passiv transport med hjälp av kanal- eller bärarprotein för ämnen som inte tar sig genom fosfolipiderna själva, t.ex. joner och glukos. Följer gradienten och kräver ingen energi.

54
New cards

Kanalprotein

Protein som bildar en tunnel genom membranet för vatten eller specifika joner. Kan öppnas och stängas. Ex: jonkanaler för Na+ och K+.

55
New cards

Bärarprotein

Protein som binder ett specifikt ämne och ändrar form så att ämnet släpps ut på andra sidan. Ex: glukos.

56
New cards

Osmos

Vattnets diffusion genom ett semipermeabelt membran. Vatten går mot den sida där det finns mest lösta ämnen.

57
New cards

Vattenkanaler (akvaporiner)

Kanalproteiner som bara släpper igenom vatten. Finns i stort antal och kan stängas vid behov.

58
New cards

Hypoton lösning

Lösning med LÄGRE halt lösta ämnen än inne i cellen. Vatten går in i cellen så att den sväller. Röda blodkroppar kan spricka. Ex: destillerat vatten.

59
New cards

Isoton lösning

Lösning med SAMMA halt lösta ämnen som inne i cellen. Lika mycket vatten in som ut så att cellen är oförändrad.

60
New cards

Hyperton lösning

Lösning med HÖGRE halt lösta ämnen än inne i cellen. Vatten går ut ur cellen så att den krymper. Ex: saltvatten.

61
New cards

Aktiv transport

Transport MOT koncentrationsgradienten (låg → hög). Kräver energi, oftast ATP. Sker med proteinpumpar eller kopplad transport.

62
New cards

Proteinpump (membrantransportprotein)

Transportprotein som använder energi från ATP för att pumpa ett ämne mot dess gradient.

63
New cards

Natrium-kaliumpumpen

Pump som för varje ATP pumpar ut 3 Na+ och in 2 K+. Håller jon- och vätskebalansen och skapar membranpotentialen. Använder ungefär 40 % av cellens ATP.

64
New cards

Kopplad transport (kotransport)

Ett ämne (t.ex. Na+) som flödar MED sin gradient drar med sig ett annat ämne (t.ex. glukos) MOT dess gradient. Gradienten har byggts upp med ATP i förväg.

65
New cards

Endocytos

Cellmembranet buktar in och sluter in ett ämne i en vesikel som förs in i cellen. Vesikeln smälter sedan ofta ihop med en lysosom.

66
New cards

Exocytos

En vesikel smälter ihop med cellmembranet och tömmer sitt innehåll utanför cellen. Ex: insulin, neurotransmittorer.

67
New cards

Befruktning

Spermiens kärna (23 kromosomer) smälter ihop med äggets kärna (23 kromosomer) så att en zygot med full uppsättning (46) bildas.

68
New cards

Zygot

Befruktat ägg. Den första cellen i en ny individ. Generna är lättåtkomliga och kan läsas av. Totipotent.

69
New cards

Stamcell

Odifferentierad cell som kan dela sig och ge upphov till specialiserade celler.

70
New cards

Totipotent stamcell

Kan ge upphov till en hel individ, även moderkaka och fosterhinnor. Alla celler fram till ungefär 8-cellstadiet.

71
New cards

Pluripotent stamcell

Kan ge upphov till alla celltyper i kroppen men inte en hel individ.

72
New cards

Multipotent stamcell

Kan ge upphov till flera olika celltyper inom en grupp. Ex: blodstamceller i benmärgen som kan bli olika blodceller.

73
New cards

Vuxna stamceller

Halvt specialiserade stamceller som finns runt om i kroppen. Delar sig och ersätter celler som dör. Ex: i huden, benmärgen och hjärnan.

74
New cards

Morula

Tidigt embryo med ungefär 16 celler. Har yttre och inre celler.

75
New cards

Blastula (blastocyst)

Ihålig blåsa av ungefär 100 celler. Väggen blir fosterhinna och moderkaka. De inre cellerna blir själva embryot.

76
New cards

Gastrulation

Ungefär vecka 3. Embryot delas upp i tre groddblad: ektoderm, mesoderm och endoderm.

77
New cards

Groddblad

De tre cellagren som bildas vid gastrulationen. Varje lager blir olika delar av kroppen.

78
New cards

Embryo

Tidigt stadium där organen bildas.

79
New cards

Foster

Senare stadium där organen växer och mognar.

80
New cards

Celldifferentiering

Processen där en cell blir specialiserad. Alla celler har samma DNA men olika gener slås på och av, så de tillverkar olika proteiner.

81
New cards

Differentierad cell

Specialiserad cell med en bestämd uppgift, t.ex. muskelcell eller nervcell. Har begränsad livslängd.

82
New cards

Transkriptionsfaktor (reglerande protein)

Protein som binder till DNA och slår på eller stänger av gener. Styr vilka proteiner cellen tillverkar.

83
New cards

DNA-metylering

Metylgrupper fästs på DNA. De sitter i vägen för transkriptionsfaktorer så att generna stängs av.

84
New cards

Apoptos

Programmerad, kontrollerad celldöd. Kaspaser klipper sönder cellen inifrån, cellen krymper till små restbubblor som äts upp av fagocyter. Ingen inflammation. Ex: gamla celler, virusinfekterade celler, hud mellan fingrar hos foster.

85
New cards

Kaspaser

Enzymer som klipper sönder proteiner i kärnan, cytoskelettet och DNA vid apoptos.

86
New cards

Fagocyter

Vita blodkroppar som äter upp (fagocyterar) bakterier och rester av döda celler. Kroppens städpatrull.

87
New cards

Nekros

Okontrollerad celldöd efter yttre skada, t.ex. syrebrist, gift eller bakterier. Cellen sväller och spricker, lysosomernas enzymer läcker ut så att det blir inflammation.

88
New cards

Obalans i celldöd

För lite apoptos kan ge cancer (celler som borde dö fortsätter dela sig). För mycket kan bidra till t.ex. Alzheimers sjukdom.

89
New cards

Vävnad

Grupp av likadana celler som tillsammans utför en uppgift. Fyra grundtyper: epitel-, stödje-, muskel- och nervvävnad.

90
New cards

Organ

Flera olika vävnader som samarbetar. Ex: blodkärl = endotel + glatt muskulatur + bindväv.

91
New cards

Täta kopplingar (täta fogar)

Proteiner klistrar ihop cellerna så tätt att inget kan läcka mellan dem. Ämnen måste gå genom cellerna. Ex: tunntarmen, blod-hjärnbarriären.

92
New cards

Desmosomer (fästpunkter)

Kopplingar som binder ihop grannceller via deras cytoskelett. Ger mekanisk styrka och tål tänjning. Ex: hud och muskler.

93
New cards

Öppna kopplingar (kanalförbindelser, gap junctions)

Kanaler mellan grannceller så att joner och små molekyler går direkt från cytoplasma till cytoplasma. Ex: hjärtmuskeln där impulsen sprids så att hjärtat drar ihop sig samtidigt.

94
New cards

Epitelvävnad

Täckvävnad som bildar ett sammanhängande skikt på kroppens ytor. Skyddar och är en barriär. Allt som tas upp eller lämnar kroppen passerar epitel. Ex: hud, slemhinnor, luftvägar, tarm.

95
New cards

Muskelvävnad

Celler som kan dra ihop sig (kontrahera) och skapa rörelse. Innehåller aktin och myosin.

96
New cards

Aktin och myosin

Proteintrådar i muskelceller. Myosinhuvudena drar i aktinet så att muskeln drar ihop sig.

97
New cards

Tvärstrimmig muskulatur (skelettmuskulatur)

Skelettets muskler. Styrs med viljan. Långa celler som slagits ihop och har många kärnor.

98
New cards

Glatt muskulatur

Styrs omedvetet. Arbetar långsamt och uthålligt. Finns runt tarmar, blodkärl och luftvägar.

99
New cards

Hjärtmuskulatur

Hjärtats muskler. Styrs omedvetet. Grenade celler kopplade med öppna kopplingar så att impulsen sprids. Mellanting mellan tvärstrimmig och glatt.

100
New cards

Nervvävnad

Nervceller och gliaceller. Skickar elektriska och kemiska signaler som styr kroppen.