Del 1 – Demokrati, val & partier

Grundlagarna

Sveriges fyra grundlagar: Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Regeringsformen

Grundlagen som reglerar hur Sverige styrs, medborgarnas fri- och rättigheter samt riksdagens och regeringens makt.

Successionsordningen

Grundlagen som reglerar tronföljden och att Sveriges statschef ärvs inom kungafamiljen.

Tryckfrihetsförordningen

Grundlagen som skyddar pressfriheten och offentlighetsprincipen.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Grundlagen som skyddar yttrandefriheten i radio, TV, film och digitala medier.

Proportionell valmetod

Mandaten fördelas i proportion till hur stor andel röster varje parti får, vilket ger en rättvis representation.

Majoritetsval i enmansvalkretsar

Den kandidat som får flest röster i en valkrets vinner mandatet, vilket ofta används i exempelvis Storbritannien.

Utjämningsmandat

Mandat som fördelas för att valresultatet ska bli så proportionellt som möjligt i hela landet.

Fyraprocentsspärr

En regel som kräver att ett parti får minst 4 % av rösterna nationellt för att komma in i riksdagen.

Tolvprocentsspärr

Om ett parti får minst 12 % av rösterna i en valkrets kan det vinna mandat där även utan 4 % nationellt.

Rösträtt

Rätten att rösta i demokratiska val, vilket i Sverige kräver bland annat 18 års ålder vid riksdagsval.

Personval

Möjligheten att ge en personlig röst till en kandidat på ett partis valsedel och påverka vem som får mandat.

Tidöavtalet

En politisk överenskommelse från 2022 mellan Moderaterna, KD, Liberalerna och SD om hur landet ska styras.

Rösträttsstreck

De begränsningar som tidigare avgjorde vem som fick rösta, exempelvis kön, inkomst eller förmögenhet.

Nykterhetsrörelsen

En folkrörelse som arbetade mot alkoholmissbruk och för sociala reformer.

Frikyrkorörelsen

En folkrörelse som ville ha religionsfrihet och minska statskyrkans makt.

Arbetarrörelsen

En folkrörelse som kämpade för bättre arbetsvillkor, fackliga rättigheter och allmän rösträtt.

Kvinnorörelsen

En folkrörelse som kämpade för jämställdhet och kvinnors rösträtt.

Socialistiska partier

Partier som betonar jämlikhet, en stark offentlig sektor och större statligt ansvar, främst Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.

Borgerliga partier

Partier som betonar marknadsekonomi, individens frihet och lägre statlig styrning: Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Vänster–högerskalan

En politisk skala där vänstern betonar jämlikhet och offentlig sektor medan högern betonar marknadsekonomi och individens frihet.

Åtta riksdagspartier

Socialdemokraterna, Moderaterna, SD, Vänsterpartiet, Centerpartiet, KD, Liberalerna och MP