1/48
Looks like no tags are added yet.
Konkret grupp
Består av mer än en person där medlemmarna uppfattar att de tillhör gruppen, integrerar med varandra samt har ett gemensamt mål/uppgift och historia. Ex. familjer eller skolklasser.
Abstrakt grupp
Individer som kategoriseras som en grupp av sig själva eller andra för att de delar gemensamma särdrag (ex. lärare och pensionärer). Medlemmarna behöver inte integrera med varandra.
Primär grupp
Varaktiga grupper med lång historia med samvaro ansikte mot ansikte som är viktigt för ideal, ex. familj eller närmaste vänner.
Sekundärgrupp
Större grupper, ex. föreningar, där individen har större distans till övriga gruppmedlemmar eftersom alla inte integrerar och relationerna är mer opersonliga.
Ingrupp - utgrupp
Individen är själv medlem eller inte medlem. Ex. ingrupp med familjer eller fotbollslaget och utgrupper är andras familjer och andra fotbollslag.
Undergrupp -subgrupper
Mindre grupper eller konstellationer som finns och bildas inom en större grupp, ex. klickar i en skolklass.
Normer
Ett samlingsbegrepp för handlingsregler, utsagor och sociala förväntningar om vad som är önskvärt eller icke-önskvärt samt hur man bör eller inte bör handa i olika situationer.
Den dolda läroplanen
Outtalade, socialt reproducerade processer, normer, värden och attityder som förmedlar och lärs ut i skolan vid sidan av det officiella kunskapsinnehållet, ex. hur läraren hanterar konflikter eller reagerar på kränkningar.
Formella och informella normer
Formella normer/regler är uttalade eller nedskriva regler, ex. skolregler, medan informella normer och outtalade, icke-nedskriva och underförstådda förväntning för det vardagliga livet som utvecklas spontant i gruppen.
Gruppnormer
Normer som reglerar och styr livet i en specifik grupp genom att avgöra vad som är önskvärda respektive oönskade beteenden.
Relationella och moraliska regler
Relationella regler handlar om hur man bör vara mot varandra (att behandla andra väl och inte kränka någon), medan moraliska regler avser handlingar som får konsekvenser för rättvisa, rättigheter och andras välbefinnande.
Strukturerade regler
Regler som syftar till att strukturera och upprätthålla skolans aktiviteter; innefattar aktivitetsregler (spelregler för att undervisningen/aktiviteten ska fungera) och miljöregler (struktur i den fysiska miljön.
Roller
Det beteende som förväntas av en viss gruppmedlem i relation till andra roller i gruppen. Ex. i klassrummets tysta, clown osv.
Socialt klimat
Avser relationer och interaktionsmönstren i en grupp baserat på normer, mål och vanor och traditioner.
Skolklimat
De vardagliga interaktionsmönstren mellan elever/lärare vilka reflekterar de normer, vanor och traditioner som finns inbäddade i skolan. Ett positivt skolklimat uppstår genom omtänksamma relationer mellan elever/lärare, elever upplever att regler är rättvisa, skolan upplevs som en trygg plats och elever tycker om skolan. Bra skolklimat korrelerar med mindre våld, mindre allvarliga beteendeproblem, positiv psykisk hälsa och “effektiva skolor”
Kohesion
Kan förklaras som en enlighet/solidaritet i gruppen, medlemmarna känner en känsla av samhörighet och den utsträckning som medlemmarna koordinerar sina ansträngningar i syfte att uppnå mål inom gruppen.
Effektiva skolor
Skolor där elever presterar bättre än förväntat utifrån sin socioekonomiska bakgrund. Dessa skolor kännetecknas av ett positivt skolklimat, höga förväntningar, kunskapsfokus kombinerat med omsorg samt tydliga spelregler.
Tuckmans modell för grupputveckling
En modell som beskriver hur grupper utvecklas i faser
1. formning (Gruppen bildas och präglas av osäkerhet, otrygghet och ytlig kommunikation. Medlemmarna försöker genom iakttagelser och reaktioner lista ut vilka beteenden som accepteras. Då normer är oklara krävs att en lärare/ledare tar en tydlig ledarroll för att sätta ramar)
2. Stormning (konflikter och maktkamper uppstår. Medlemmar utmanar gränser, uppträder mer fientligt och konkurrerar om positioner, status och roller. Ledaren behöver ha beredskap för förhandling och gränssättning sp att klassen kan ta sig igenom konflikten utan att fastna)
3. Normning (En vi-känsla utvecklas och gruppsammanhållning(kohesion). Medlemmar accepterar sina och andras roller, relationer fördjupas och gemensamma spelregler utkristalliseras)
4. performing (Normer och roller har blivit tydliga, flexibla och funktionella. Hög kohesion och fokus på uppgift och mål. Förmågan att hantera konflikter uppstår utan att falla ihop)
5. Adjuring (Kompletterande femte fasen som inträffar när uppgiften är slutförs eller gruppen ska upplösas. Medlemmarna förhåller sig till separationen olika)
Vissa forskare menar att denna process inte är linjär och menar att gruppen kan gå tillbaka till tidigare faser om nya medlemmar tillkommer, ledarskapet ändras eller gruppen ställd inför en kris.
Moreland och Levins modell för gruppsocialisation
En modell för hur individer träder in och rör sig genom grupper genom tre grundläggande processer där varje process övervägs i både gruppens och individens perspektiv.
Värderande (gruppen bedömer vad individen kan tillföra och individen bedömer vad gruppen kan erbjuda. Om förväntningarna inte möts försöker man korrigera eller avvisa varandra)
Känsla av samhörighet (växer när båda parter hjälper varandra att nå sina mål och delar värderingar)
Rollövergångar (När samhörigheten förändras rör sig individen mellan tre rollregioner: icke-medlem, kvasimedlem och fullvärdigmedlem)
Dessa processer sker under fem faser
Undersökningfasen ( gruppen söker lämpliga medlemmar och individen söker grupper som passar dennes behov. Om ömsesidig attraktion finns uppstår samhörighet och en rollövergång sker till ny medlem)
Socialisationsfasen (Individen lär sig gruppens normer. Det sker en växelverkan mellan assimilerings och ackommodation. Vid lyckad socialisation blir individen en fullvärdig medlem.
Bibehållsfasen (Individen och gruppen förhandlar om och definierar sina roller. Om förväntningarna inte uppfylls uppstår grupptryck eller missnöje, vilket minskar samhörigheten och leder till divergens (åtskiljning). Individen blir en marginaliserad medlem.
Resocialisationsfasen (båda parter försöker rädda relationen - gruppen vill att individen ska rätta sig efter normerna, medan individerna vill att gruppen ska förändras. Fasen slutar antagligen i återupprättad samhörighet eller i att individen träder ut ut ur gruppen)
Hågkomstfasen (Individen blir en ex-medlem. Både gruppen och individen ser tillbaka på och utvärderar vad relationen och medlemskapet innebar).
Arbetsgrupper och grundtagandegrupper
Arbetsgruppen har uppgiften i fokus på ett medvetet och rationellt sätt, medan grundantagandegruppen tappar arbetsfokus och agerar irrationellt utifrån känslomässiga tillstånd som
Beroende (man agerar som om det finns ett hor eller en fiende i gruppen vilket kan leda till spydiga argumentationsmönster och mobbning)
Kamp/flykt(Gruppen agerar som om det finns något man måste fly ifrån. Uppgiften överges och gruppen ägnar sig till flyktbetenden såsom småprat, uppgivenhet och historier)
Parbildning (Stämningen domineras av hoppfullhet och illusioner om att vänskap löser allt. Gruppen väntar på “messias” ska lösa gruppens problem så att man själv slipper göra uppgiften)
Dessa beteenden behöver inte enbart vara negativa. Ex. kan det vara nödvändigt med tillfällig paus för att återfå kraft till arbetsgruppen
Grupptryck
Social påverkan eller majoritetspåverkan som får en individ att anpassa sina attityder eller beteenden till gruppens normer (resulterar ofta i offentlig medgörlighet eller privat acceptans)
Social loafing / Social lättja
Motivationsförlust hos individer i en grupp där enskilda personer anstränger sig mindre för att de antar att andra också utför arbetet.
Konformitet
En likartad anpassning till en grupp eller majoritet som uppstår till följd av exponering för de åsikter, normer och uppfattningar som majoriteten i gruppen har.
Majoritetspåverkan
Gruppen eller majoriteten utövar tryck så att individen eller minoriteten anpassar sig och rättar sig efter majoritetens normer.
Minoritetspåverkan
När en minoritet påverkar majoriteten, vilket tvingar gruppen att överväga flera alternativ och stimulerar till mer kvalitativ problemlösning.
Offentlig medgörlighet
Individen ändrar öppet eller offentligt sitt beteenden eller sina svar i linje med gruppens norm, men behåller sin avvikande uppfattning privat.
Privat acceptans
Individen integrerar och internaliserar gruppen normer i sitt eget personliga värdesystem och ändrar sin faktiska övertygelse.
Sherifs och Aschs exprimetn
Sherifs: Ljuspunkt i mörkt rum. Visade att när situationer är osäkra tenderar människor att anpassa sina uppfattningar till gruppens gemensamma norm.
Aschs: Linjebedömning. Visade att grupptryck kan få en person att ge felaktiga svar utifrån offentlig medgörlighet trots att svaret var uppenbart fel.
Socialt stöd
Närvaron av minst en annan person i gruppen som inte håller med majoriteten minskar risken för konformitet och gör det lättare att stå emot grupptryck eller lydnad.
Kollegial lojalitet
Outtalade gruppnormer bland lärare att upprätthålla lojalitet med sina kollegor genom att inte kritisera dem öppet eller ta elevers parti mot en kollega.
Kollegiala paradoxen
Innebär att de outtalade normerna gör det otillåtet att kritisera en kollega som kränker elever, samtidigt som det är tillåtet att kritisera en lärare som är “för” tillmötesgående mot elever.
Social identitet
Den del av individens självbild och identitet som härrör från medlemskapet i olika sociala grupper samt de värde och den känslomässiga innebörd som knyts till detta gemenskap.
Social kategorisering
En kognitiv process där människor mentalt grupperar personer i olika sociala kategorier (in- och utgrupper) för att skapa ordning, förenkla den sociala omvärlden och förstå sin egen plats i den.
Social rörlighet
En strategi där en enskild individ från en lägre statusgrupp försöker frigöra sig från sin ursprungliga grupp för att nå acceptans och medlemskap i en dominerande högstatusgrupp.
Stigma
En social process där individer blir etiketterade med en stämpel som särskiljer dem från andra och associerar dem med negativa eller icke-önskvärda egenskaper, vilket leder till spända interaktioner och föraningar om avvisande
Självkategoriseringsteorin
En vidareutveckling av identitetsteorin som betonar hur kognitiv kategorisering sker på tre nivåer och hur skillnader mellan grupper förstoras medan likheter inom gruppen överdrivs.
Överordnad nivå - att man definierar sig som människa
Mellanliggande nivå - in/utgrupper som innebär att vi identifierar oss som medlemmar i vissa ingrupper, vilket skiljer oss från människor som vi uppfattar tillhör utgrupper
Underordnade nivån - självet som unik, vi har en bild av oss själva som unika individer i jämförelse med andra ingruppmedlemmar
Prototyp
En mentalt sammansatt, luddig uppsättning särdrag som definierar en specifik grupp och beskriver hur dess medlemmar bör bete sig. Prototyper minimerar och överdriver skillnader. ex. om du tänker på någon som har ADHD får du antagligen upp en bild på en person med vissa särdrag.
Social konstruktion
Företeelser, normer, roller och värderingar som skapas, förhandlar och upprätthålls av människor genom språkliga och sociala praktiker, för att sedan tas för givna som en “objektiv verklighet”.
Prosocialt beteende
Handlingar som utförs i syfte att gagna andra än en själv, såsom att hjälpa, dela med sig, trösta, rädda, inkludera.
Induktion
En fostrans- och kommunikationsmetod där en vuxen samtalar och resonerar med barnet, uppmärksammar konsekvenser av deras handlingar för andra och väcker empatiska överväganden snarare än att utöva makt.
Socialisation
Den process där en individ tillägnar sig och införlivar en bestämd grupps eller kulturs normer, värderingar, traditioner och mönster för att utvecklas och anpassas till omgivningen.
Normen om ömsesidighet
En social norm som förskriver att man bör hjälpa och stötta dem som tidigare har hjälpt en själv.
Normen om socialt ansvartagande
En social norm som innebär att man bör stötta och hjälpa personer som är beroende av en eller i behov av hjälp
Åskådareffekten
Ett socialpsykologiskt fenomen som innebär att sannolikheten att en individ ingriper och hjälper en person i nöd minskar ju fler åskådare om finns på platsen
Pluralistisk ignorans
En faktor bakom åskådareffekten där individer i en osäker situation ser på andra för ledtrådar om hur man ska bete sig. När ingen ingriper tolkar alla situationen som att det inte rör sig om en riktig nödsituation.
Ansvarsdiffusion
En faktor bakom åskådareffekten där det personliga ansvaret att ingripa sprids ut på flera närvarande, vilket gör att varje enskild individ känner mindre ansvar att agera.
Stämplingsteorin
En teori som förklarar avvikande beteende som en följd av sociala interaktioner där individer får en etikett (stämpel) satt på sig och blir bemötta utifrån denna stämpel tills de införlivar den i sin självbild.
Internalisering
Den process där en individ helt tar till sig och införlivar yttre normer, värden eller åsikter så att de blir en del av individens egna inre värdesystem och övertygelse.
Modellinlärning/modellering
Lärande som sker genom att observera andra personer, imitera deras beteenden och iaktta de konsekvenser eller belöningar som beteendet leder till.