Sammanfattning ÅK8

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen började i England i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. En viktig orsak var att britterna hade ett stort imperium med många kolonier. Genom sina kolonier fick de mycket tillgångar, till exempel järn, bomull, guld och trä. Med hjälp av global handel, alltså handel över hela världen, kunde de sälja sina varor och tjäna mycket pengar, till exempel genom triangelhandeln.

En annan viktig orsak var att jordbruket förbättrades. Bönderna fick större och mer sammanhängande åkermark, och nya maskiner och verktyg gjorde arbetet mycket effektivare. Detta ledde till större skördar och mer mat. När fler människor kunde äta sig mätta, ökade befolkningen.

Samtidigt behövdes färre personer som jobbade på åkrarna, eftersom maskinerna tog över mycket av arbetet. Många människor blev därför utan arbete och tvingades flytta till städerna för att hitta nya jobb, vilket kallas urbanisering.

I städerna byggdes stora fabriker där nya maskiner användes. Folk bodde ofta trångt, arbetade långa dagar (ibland 16 timmar om dagen) och fick väldigt låg lön. Sjukdomar som tuberkulos spred sig snabbt, och många barn arbetade också i fabriker och gruvor, eftersom de hade små händer som kunde komma åt på trånga ställen. Detta kallas barnarbete.

Det växte fram nya samhällsklasser: överklass, medelklass och arbetarklass. Överklassen bestod av de som ägde fabrikerna och tjänade mycket pengar på billig arbetskraft. Medelklassen kunde också äga fabriker eller arbeta som jurister, läkare eller tjänstemän. Arbetarklassen var de som ägde nästan ingenting och som kämpade hårt för att överleva på sin lön.

Det kapitalistiska samhället växte fram, vilket betyder att privatpersoner äger företag och konkurrerar om att tjäna pengar. Mot slutet av 1800-talet började arbetarklassen att organisera sig. De bildade fackföreningar för att få bättre löner och villkor och de startade också politiska partier för att kämpa för sina rättigheter.

Viktiga begrepp:

• Imperium

• Urbanisering

• Politiska partier

• Kolonier

• Överklass

• Barnarbete

• Global handel

• Medelklass

• Fackföreningar

• Jordbruk

• Arbetarklass

• Åkermark

• Kapitalistiska

Franska revolutionen

Orsaker

Det fanns flera orsaker till varför franska revolutionen bröt ut 1789. En viktig orsak var att Frankrike hade mycket dålig ekonomi. De hade varit med i det amerikanska frihetskriget och det kostade mycket pengar. Samtidigt drabbades landet av dåliga skördar, vilket ledde till matbrist och svält bland de fattigaste.

Det var också orättvist hur skatterna fungerade. Bara det tredje ståndet, alltså vanliga människor som bönder, hantverkare och handelsmän, betalade skatt. Adeln och prästerna var skattebefriade, vilket betyder att de slapp betala skatt, trots att de var de rikaste.

Frankrike var ett ståndssamhälle. Det fanns tre stånd: prästerna, adeln och det tredje ståndet. Präster och adel hade många privilegier (fördelar), som att kunna ta ut avgifter från bönderna utan att själva betala något tillbaka.

Dessutom spreds nya idéer från upplysningen. Dessa idéer handlade om jämlikhet, vetenskap och att ifrågasätta kyrkans och kungens makt. Många fransmän inspirerades också av USA, där man hade gjort revolution och skapat en ny samhällsordning utan kung, adel och statskyrka.

Händelseförlopp

På grund av Frankrikes dåliga ekonomi tvingades kung Ludvig XVI att kalla ihop generalständerna, där alla tre stånden samlades. Varje stånd hade en röst var, vilket var orättvist eftersom det tredje ståndet var flest men ändå kunde bli överröstade.

När kungen och de högre stånden vägrade ändra systemet, bildade det tredje ståndet en egen grupp: nationalförsamlingen. De svor Bollhuseden, ett löfte att inte ge upp förrän de blivit erkända som Frankrikes nya beslutande makt. Till slut tvingades kungen gå med på deras krav.

Kort därefter skedde stormningen av Bastiljen, en fästning i Paris där det ryktades att kungen gömt vapen. Folket stormade Bastiljen och detta blev starten på revolutionen. Upploppen spred sig över hela landet.

Nationalförsamlingen antog Förklaringen om de mänskliga rättigheterna, där det fastslogs att alla män var fria och hade samma rättigheter. Deras tre viktigaste ord blev: Frihet, Jämlikhet, Broderskap.

Trots förändringarna försökte kungen ta tillbaka makten. Då organiserade kvinnor kvinnotåget till Versailles, där de tvingade kungen att flytta till Paris och skriva under de nya lagarna.

Senare avskaffades monarkin och Frankrike blev en republik. Kungen och drottningen avrättades i giljotin. Efter det följde en blodig period som kallas skräckväldet, där cirka 35 000 människor avrättades.

Samtidigt krigade Frankrike mot flera andra länder i Europa. En av de mest framgångsrika militära ledarna var Napoleon Bonaparte. Han tog makten genom brumairekuppen och blev först konsul och sedan kejsare av Frankrike.

Konsekvenser

Kampen för mänskliga rättigheter:

• Direkt: Tankar om jämlikhet och alla människors lika värde föddes.

• Långsiktigt: Grundläggande friheter finns idag i lagar i länder som Sverige och Frankrike.

Sekularisering – kyrkans nya roll:

• Direkt: Kyrkans makt minskade och religionsfrihet infördes.

• Långsiktigt: Idag är kyrkan och staten åtskilda i många länder.

De politiska ideologierna föds:

• Direkt: Idéer om liberalism, konservatism och socialism växte fram.

• Långsiktigt: Dessa ideologier påverkar fortfarande hur länder styrs, till exempel i Sveriges riksdag.

Nya mått och vikter:

• Direkt: Frankrike införde nya system som meter och decimeter.

• Långsiktigt: De flesta länder i världen använder idag detta system vilket gör handel enklare.