1. Vad betyder begreppen enkammarsystem och tvåkammarsystem?

enkammarsystem - bara en kammare, en avdelning 

tvåkammarsystem - man har två avdelningar i riksdagen, första kammaren och andra kammaren, röstar om samma fråga i båda kamrarna och båda måste rösta ja för att det ska gå genom 

2. När införde Sverige tvåkammarsystem?

1866

3. När kan man säga att Sverige fick demokrati? Finns det alternativa årtal?

1918 fick både kvinnor och män rösträtt men 1921 är det första demokratiska riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt 

4. Ge exempel på viktiga händelser för Sverige/riksdagen de senaste 60 åren.

1971: Enkammarriksdag införs

1974: En ny regeringsform införs

1975: Rösträttsåldern sänks till 18 år

1995: Sverige går med i EU

2021: Sverige får sin första kvinnliga statsminister

5. Vilken funktion har talmannen i riksdagen?

talmannen leder riksdagens arbete i samråd med riksdagspartiernas gruppledare och med stöd av Riksdagsförvaltningen. Det innebär att talmannen har det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs.

6. Vilka är riksdagens viktigaste uppgifter?

• Utse statsminister

• Kontrollera regeringen och statsförvaltningen  (Kontrollmakten)

• Stifta lagar  (Lagstiftningsmakten)

• Besluta om statens finanser, statsbudgeten.  (Finansmakten)

7. Hur går det till när riksdagen ska välja en ny regering/statsminister

• Efter ett val lämnar talmannen förslag på statsminister

• Riksdagen röstar

• Om en majoritet (175) röstar mot faller det, annars godtas det 

• Röstas det ner 4 gånger i rad så blir det nyval

8. Varför är det inte alltid det största partiets partiledare som blir statsminister?

eftersom talmannen ger förslag på statsminister, statsministern måste ha stöd av riksdagen, inte bara sitt eget parti.

9. Förklara begreppet parlamentarism.

Parlamentarism innebär att riksdagen har mesta makt och ska kontrollera regeringen.  

Parlamentarism: 

1. Folket väljer ett parlament (Riksdagen) . 

2. Parlamentet väljer en regering som ska styra.   

3. Regeringen styr så länge som parlamentets majoritet har förtroende för denna regering. 

4. Parlamentet kan när som helst tvinga regeringen att avgå.

10. Vad innebär riksdagens kontrollmakt? Vilka fyra viktiga delar består den av och hur fungerar dessa?

• KU, Konstitutionsutskottet 

• har till uppgift att granska att regeringen följer lagarna och Riksdagens beslut, kan kalla in ministrar till förhör och om de (majoriteten)  inte är nöjda med svaren kan de kritisera (pricka) ministern.

• Misstroendeförklaring/-omröstning

• Om riksdagens majoritet inte har förtroende för ett statsråd (minister) kan Riksdagen genomföra en omröstning om misstroende. Får denna misstroendeförklaring minst 175 röster så måste ministern avgå. Om omröstningen gäller statsministern och går igenom måste hela regeringen avgå.

• Interpellationer och skriftliga frågor

• Riksdagens ledamöter kan ställa skriftliga frågor till en minister som då besvarar den skriftligt. En interpellation är också en skriftlig fråga som besvaras skriftligt, men även muntligt i Kammaren, vid en interpellationsdebatt.

• Frågestund i Kammaren.

• Riksdagsledamöter får ställa frågor till statsråden som inte vet frågorna i förväg.

• (Riksrevisionen)

• Granskar hur staten använder pengar

11. Förklara skillnaden mellan en motion och en proposition

• Proposition: Lagförslag från regeringen till riksdagen. Omfattande och detaljerade.

• Motion: Förslag från riksdagsledamöter till riksdagen.

12. Varför brukar en proposition ofta gå igenom? Alltså att riksdagen röstar ja, till den.

En proposition brukar ofta gå igenom eftersom den vanligtvis läggs fram av regeringen, som har stöd från en majoritet av riksdagens ledamöter eller kan förhandla fram tillräckligt stöd för att få igenom sitt förslag.

13. Varför är budgetpropositionen en av de viktigaste propositionerna varje år?

Eftersom den styr statens utgifter och inkomster under året.

14. Förklara vad ett utskott är och vad de gör.

Utskotten är en “miniriksdag”. Motorn i riksdagsarbetet är de 15 utskotten. Det är där ledamöterna förbereder riksdagens beslut. När ett utskott presenterat sitt förslag till beslut ska alla riksdagens 349 ledamöter ta ställning till förslaget. I varje utskott sitter 17 ledamöter.

15. Varför är utskotten så viktiga i riksdagens arbete?

Det är i utskotten som riksdagens viktigaste arbete sker. Här arbetar man igenom (bereder) alla frågor (propositioner och motioner) och röstar fram ett förslag till beslut (utskottsbetänkande) som lämnas över till riksdagen.

16. Vad menar man med ett utskottsbetänkande?

en skrivelse (rapport) från ett utskott till riksdagen med motiverat förslag till riksdagsbeslut, det vill säga om hur riksdagen ska besluta om förslagen i propositioner, motioner m.m.

17. Ge exempel på 5 olika utskott.

• trafikutskottet.

• Civilutskottet.

• Finansutskottet.

• Försvarsutskottet.

• Kulturutskottet.

18. Vad innebär proportionellt valsystem och majoritetsval i enmansvalkretsar?

• proportionellt valsystem: fördelning av mandat på partier i proportion till respektive partis andel av rösterna. Proportion mellan röster och mandat 

• Majoritetsval i enmansvalkretsar: Delar in landet i lika många valkretsar som mandat som ska fördelas. Det parti som får flest röster i en valkrets vinner det enda mandatet. 

19. Vad skulle hända om vi i Sverige gick över till majoritetsval i enmansvalkretsar?

En övergång till majoritetsval i enmansvalkretsar skulle gynna stora partier som ex socialdemokraterna, sverigedemokraterna och moderaterna. Det skulle minskat mindre partiers inflytande och leda till mindre proportionell representation i riksdagen. 

20. Förklara hur riksdagsvalet går till i Sverige genom att använda begreppen, valkretsar, fasta mandat, utjämningsmandat.  

I Sverige delas landet in i 29 valkretsar, som fördelar 310 fasta mandat proportionellt baserat på antalet röster i varje valkrets, medan ytterligare 39 utjämningsmandat (mandat som är över) används för att säkerställa att fördelningen av mandat i riksdagen speglar hela landets valresultat så proportionellt som möjligt. 

ex. om ett parti får 20% av rösterna ska de få 20% av mandaten (=platser i riksdagen) i riksdagen 

Uppgifter regeringen

1. Förklara begreppen

   1. Majoritetsregering 

en regering i ett parlamentariskt system där de ingående partierna har majoritet i parlamentet. 175 röster eller fler 

2. Minoritetsregering

en regering i ett parlamentariskt system som saknar majoritet i parlamentet. om man får mindre än 175 röster i riksdagen 

3. Koalitionsregering/flerpartiregering

2 eller fler partier i regeringen 

4. Enpartiregering

bara ett parti i regeringen

5. Samlingsregering

En samlingsregering är en regering som bildas av representanter från alla eller de flesta av de politiska partierna i parlamentet. i princip ska alla partier vara med. exempelvis under andra världskriget

6. Parlamentariska underlaget

hur många i parlamentet (riksdagen) som backar upp en regering 

7. Expeditionsregering/övergångsregering

en regering som tillfälligt har tagit över styret i ett land till dess att en ordinarie regering kan utses.

8. Statsråd

en titel för enskilda ledamöter av Sveriges regering

9. Minister

Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

2. Förklara begreppen svag och stark regering. 

• stark regering: majoritetsregering, många mandat bakom sig och säker på att de ger regeringen stöd, stark regering så länge samarbetet håller

• svag regering: minoritetsregering, få mandat, mer samarbete med andra partier 

3. Vad är ett stödparti?

partier som ej är med i regeringen som stödjer en minoritetsregering 

4. Kan ett stödparti ha mycket makt? Förklara och ge exempel.

Ja, ett stödparti kan ha mycket makt, trots att det inte är med i regeringen. Deras inflytande beror på att de kan avgöra om regeringen får igenom sina förslag i parlamentet. Om det är en minoritetsregering eller om parlamentet är jämnt fördelat, kan stödpartiet tvinga fram politiska eftergifter för att få sitt stöd. Exempel på detta är Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Dock vänstern är ett exempel på ett svagt stödparti 

5. Vad kan det finnas för problem med stödpartier?

stödpartier kan skapa instabilitet och försvåra effektiv politik ifall de väljer att dra sig ur och istället hålla med andra partier, regeringen kan även behöva smöra för stödpartiet för att kunna få igenom sina tankar och ideér och därmed kan stödpartierna få mycket makt  

6. Förklara hur en regering bildas. Är det någon skillnad om det är en enpartiregering eller en koalitionsregering?

Talmannen ger förslag om statsminister och ifall riksdagen röstar ja så kan då statsministern plocka ihop sin regering. 

• Enpartiregering: Ett parti har egen majoritet och styr ensamt.

• Koalitionsregering: Flera partier måste samarbeta för att bilda en majoritet

7. Förklara vad ett departement är och vad det har för uppgift.

Departementen ansvarar för sina respektive sakfrågor, 10 olika departement + statsrådsberedningen (statsministerns eget departement) = regeringskansliet, det finns en departementschef i varje departement. 

ex försvarsdepartementet har hand om alla frågor om försvaret

8. Förklara vad regeringskansliet är och består av.

Regeringskansliet är en egen myndighet som fungerar som regeringens eget kontor. Regeringskansliet utgörs av departementen och statsministerns kansli, som kallas Statsrådsberedningen.

9. Vad är ett regeringssammanträde och vad kan det vara för frågor man beslutar på ett sådant?

Ett regeringssammanträde är ett formellt möte där Sveriges regering fattar beslut i viktiga frågor. Sammanträdet leds av statsministern och hålls vanligtvis varje vecka. Besluten kan gälla propositioner till riksdagen, nya eller ändrade förordningar, utnämningar av höga tjänstemän, godkännande av internationella avtal, ekonomiska bidrag samt åtgärder vid kriser. De flesta beslut är förberedda i departementen och godkänns utan debatt.

10. När måste en regering avgå?

om riksdagen kommer fram till att de inte har förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå 

11.  När kan det bli så att en regering tvingas avgå?

• Misstroendeförklaring röstas igenom i riksdagen.

• Förlorat stöd i riksdagen, t.ex. vid budgetnederlag.

• Valresultat gör att regeringen saknar majoritet.

• Skandaler eller interna kriser skadar förtroendet.

• Statsministern avgår eller avlider.

12. Vilken är regeringens övergripande uppgift?

Regeringens övergripande uppgift är att styra landet och genomföra den politik som riksdagen har beslutat om, värna landet. 

13. hur löser regeringen denna uppgift? Alltså vad har regeringen för makt att genomföra detta uppdrag?

• Lägga fram propositioner: Regeringen föreslår nya lagar och budgetar till riksdagen.

• Besluta om förordningar: Regeringen kan besluta om detaljerade regler utan riksdagens godkännande.

• Styra myndigheter: Genom direktiv och regleringsbrev styr regeringen hur myndigheter ska arbeta.

• Internationellt arbete: Regeringen ingår avtal och samarbetar med andra länder och organisationer.

• Hantera kriser: Regeringen kan fatta snabba beslut vid kriser för att skydda landet

14. Vad är det för skillnad på lag, förordning och föreskrift? Vem gör vad?

• lag - riksdagen stiftar, tyngsta och viktigaste regler om hur man styr ett land

• förordning - nånting regeringen själv gör, handlar om hur man ska tillämpa en lag

• föreskrift - en enskild myndighet som skriver hur man ska göra i en viss fråga, ex på myndighet = arbetsmiljöverket

15. Hur kommer en lag till? Från utredning till genomförande.

regeringen skriver ett betänkande → riksdagen röstar → statsförvaltningen genomför

Uppgifter kommuner och regioner

1. Hur många kommuner har Sverige?

290 st kommuner 

2. Ge exempel på uppgifter som kommunen måste göra, inte får göra och kan göra om de vill.

måste göra:

• socialtjänsten med bland annat äldreomsorg och försörjningsstöd

• barnomsorgen, förskolan, grundskolan och gymnasieskolan

• plan- och byggfrågor, t.ex. hur kommunen ska använda marken

• hälso- och miljöskydd, t.ex. kontroll av livsmedelshanteringen i de affärer som finns i kommunen

• renhållning och avfallshantering

• räddningstjänst

• vatten och avlopp.

inte får göra:

• ägna sig åt sådant som är riksdagens och regeringens uppgifter. Kommunerna får alltså inte sätta upp en egen försvarsstyrka eller bedriva egen utrikespolitik

• ge bidrag till företag i kommunen som håller på att gå i konkurs 

kan göra om de vill:

• bygga simhall, konserthus och utegym

• gratis skolskjuts och skollunch till gymnasieelever 

• äga och driva kommunala reningsverk, vattenverk, bussbolag och idrottsarenor

3. Förklara hur kommunen är organiserad genom att använda begreppen kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, samlingsregering, nämnder, kommunalråd, oppositionsråd.

Kommunen styrs av kommunfullmäktige, som fattar de viktigaste besluten, och kommunstyrelsen, som ser till att besluten genomförs. Nämnder hanterar olika områden som skola och socialtjänst. Kommunalråd är de ledande politikerna, medan oppositionsråd granskar deras arbete. Tjänstemän ser till att besluten blir verklighet.

4. Förklara skillnaden mellan tjänstemän och politiker.

• Politiker är de folkvalda som fattar beslut om kommunens verksamhet och politik. De har mandat från medborgarna att fatta beslut inom olika områden.

• Tjänstemän är anställda inom kommunen och utför det praktiska arbetet. De genomför de beslut som politikerna fattar och hanterar den dagliga verksamheten. Tjänstemän ska vara opolitiska och ge politikerna grund för beslut genom fakta och analyser.

5. Vilka är kommunens viktigaste inkomstkällor?

• Skatt (kommunalskatt) är den största inkomstkällan, och den består av en del av medborgarnas och företagens inkomstskatt.

• Statsbidrag som fördelas från staten för specifika ändamål, såsom förskola, skola, och äldreomsorg.

• avgift från en tjänst som man köper 

6. Vilka är kommunens största utgiftsområde?

• Skola (förskola, grundskola, gymnasieskola)

• Socialtjänst (t.ex. äldreomsorg, stöd till barn och familjer)

• Hälsovård och omsorg, inklusive sjukvård och räddningstjänst

• Infrastruktur, som vatten, avlopp och renhållning

7. Vilken är regionernas främsta uppgift?

Regionernas främsta uppgift är att tillhandahålla och samordna hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. De ansvarar också för regional utveckling och vissa utbildningsfrågor. Får pengar från kommunalskatten 

8. Hur många regioner finns det i Sverige?

I Sverige finns det 21 regioner.

9. Kan det finnas några problem med självstyrande regioner?

exempelvis ifall det uppstår stora skillnader i service och resurser mellan olika regioner, exempelvis i sjukvård där de har olika system i olika regioner, där det kan vara gratis att behandla någonting i vissa regioner och kosta i andra. Det kan också vara svårt att koordinera gemensamma insatser eller hantera regionala problem som kräver samarbete över regiongränser. 

10. Vad innebär skatteutjämningssystemet?

ett system som syftar till att minska ekonomiska skillnader mellan olika kommuner och regioner. Genom att omfördela skatteintäkterna från rikare till fattigare områden, försöker man säkerställa att alla kommuner och regioner kan erbjuda en likvärdig service till sina invånare. Systemet hjälper till att utjämna skillnader i skattebas och befolkningstäthet, så att även mindre rika kommuner kan finansiera sina åtaganden.

Uppgift grundlagar

1. Förklara begreppet konstitution eller författning.

bestämmer hur ett land ska styras. i sverige utgörs författningen i första hand av fyra grundlagar, som anger ramarna för styrelsesättet

2. På vilket sätt skiljer sig grundlagar från vanliga lagar?

vanliga lagar kan ändras med ett riksdags beslut när som helst, men grundlagar kräver två riksdags beslut och ett val emellan, alltså två olika riksdagar 

3. Vilka fyra grundlagar har vi i Sverige

• Regeringsformen

• Successionsordningen

• Tryckfrihetsförordningen 

• Yttrandefrihetsgrundlagen 

• (Mellan lag = riksdagsordningen) 

4. Vilken grundlag är den viktigaste?

Regeringsformen 

5. Sammanfatta det viktigaste innehållet i de olika grundlagarna

• Regeringsformen - bestämmelser om hur Sverige ska styras 

• Successionsordningen - reglerar tronföljden 

• Tryckfrihetsförordningen - man får trycka vad man vill. Rör tryckta medier, alltså böcker och tidningar etc (inte medier). Den säger att var och en har rätt att trycka skrifter och får trycka vad man vill. censurförbud - staten får inte lov att förhandsgranska och censurera dessa skrifter, dock kan man åtalas i efterhand ifall man skriver något som gills som ett brott 

• Yttrandefrihetsgrundlagen - man får säga vad man vill

(Tryckfrihet och yttrandefrihet innehåller båda förbud mot censur, förhandsgranskning. Ingen myndighet får i förväg granska vad som publiceras i en tidning eller vad som sänds i ett radio- eller tv-program) 

6. Vad är Riksdagsordningen och på vilket sätt skiljer den sig från både grundlagar och vanliga lagar?

I riksdagsordningen finns närmare bestämmelser om riksdagens arbete och arbetsformer. Vissa delar av RO kan ändras på samma sätt som en grundlag, medan andra delar kan ändras som vanliga lagar