Nordiska språk & minoritetsspråk

1. Vilka språk räknas till de nordiska språken? 

Danska, svenska, norska, färöiska och isländska  

2. Vilken språkfamilj tillhör svenska, danska och norska? 

Nordgermanska språken.  

3. Hur kommer det sig att svenskar kan läsa och förstå norska och danska till viss del? 

Eftersom de tillhör samma språk familj och härstammar från samma språk alltså urnordiskan, kan svenskar läsa och förstå norska och danska till en viss de.  

4. Ge exempel på likheter och skillnader mellan svenska, danska och norska. 

Det finns många likheter i hur de räknar och i skriftspråken då det är lättare att läsa än att förstå språken. Däremot finns det falska vänner vilket är en stor skillnad.  

5. Vad innebär falska vänner i ett språkligt sammanhang? 

Falska vänner i ett språkligt sammanhang är ord som är lika men betyder helt olika saker på de olika språken. Ett exempel är norskans “sinne” som betyder “ilska” på svenska.  

6. Var, förutom i Danmark, pratas danska? 

Alla elever på island, grönland och Färöarna måste läsa danska i skolan. Alltså pratas danska i dessa länder.  

7. Vad heter de två varianterna av norska? 

De två varianterna av norska är nynorska som är det äldre språket och bokmål vilket är det vi svenskar förstår bäst.  

8. Varför finns dessa två varianter? 

När norge blev självständigt från danmark ville man skapa ett eget skriftspråk. Det fanns två metoder då den ena var att man gjorde om det danska skriftspråket men redan hade så det likande norskt talspråk (bokmål) och den andra metoden var att man skapade ett helt  nytt skriftspråk utifrån norska dialekter (nynorska).  

9. Att det finns två varianter av norska – vad innebär det för en norsk skolelev? 

Det betyder att de behöver läsa både bokmål och nynorska men måste välja ett huvudspråk.  

10. Redogör kortfattat för vad begreppen dialekt, standardspråk och språk innebär. 

• Dialekt - en språklig variant som är kopplad till ett avgränsat geografiskt område.  

• Standardspråk - en variant av ett språk som används i formella sammanhang, undervisning och media 

• Språk - ett system av ord och grammatiska regler som möjliggör kommunikation mellan människor. Ett språk kan bestå av flera dialekter.  

11. På vilka olika sätt kan dialekter skilja sig åt? 

• Uttal – Ljudsystemet i en dialekt kan skilja sig från andra dialekter till exempel uttalas bokstaven r på olika sätt i svenska dialekter.  

• Ordföråd - vissa ord används endast i vissa dialekter exempelvis betyder drina att skratta i göteborg men att gråta i stockholm 

• Grammatik – dialektet kan ha olika böjningsmönster. Exempelvis används “vi vart där igår” i vissa dialekter istället för “vi var där igår”.  

• Betoning och melodi – rytm kan variera kraftigt mellan dialekter.  

• Meningsbyggnad - ordföljden kan vara annorlunda, exempelvis kan vissa dialekter placera ord på ett sätt som inte följer standardsvenskan.  

12. Vilka är Sveriges sex dialektområden och var ligger de? 

• Sydsvenskan som ligger i Skåne, Blekinge, södra Halland och södra Småland.  

• Götamål vilket ligger i Västergötland, Dalsland, Bohuslän, norra Halland, nordvästra Småland, Östergötland och värmland.  

• Sveamål som ligger i Uppland, Dalarna, Gästrikland, södra Hälsingland, Södermanland, Västmanland, Närke, Östergötland utom i sydväst, Öland och nordöstra Småland.  

• Gotländska mål som ligger i Gotland.  

• Norrländska mål som sträcker sig från och med norra Hälsingland, Härjedalen och norrut.  

• Östsvenska som är Estlandsvenskan och finlandssvenskan.  

13. Vilket var syftet med den nya språklagen från 2000? 

Syftet vad att de fem minoritetsspråkens rättigheter ska garanteras.  

14. Vad innebar den komplettering av språklagen som fastställdes 2009? 

Syftet var att skydda även det svenska språket och den innebar att det fastställde svenska som huvudspråket i Sverige. Därmed finns det nu lagar som stödjer såväl det svenska språket som minoritetsspråket.  

15. Vilka är de fem officiella minoritetsspråken i Sverige? 

Meänkieli, jiddish, samiska, finska, romani chib 

16. Varför gavs just dessa minoritetsspråk en officiell lagstadgad status? 

Under en lång tid byggde den svenska minoritetspolitiken på att om man bor i Sverige ska man integeras i den svenska kulturen och tala svenska. Detta var till en stor nackdel för många minoriteter i sverige. Sedan insåg man att språk och politik hänger ihop och att när politiken i ett land förändraas kan det även bli en förändring för språken. Just dessa 5 blev officiella minoritetsspråk eftersom de uppfyllde kraven: 

• Det ska vara ett språk och inte en dialekt. Alltså hade skånska inte räknats som ett minoritetsspråk 

• Det ska ha talats kontinuerligt i sverige i minst tre generationer eller ungefär 100 år.  

• Språkets talare ska själva önska att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk 

17. Vad innebär språklagen för minoritetsspråken och de som talar dessa? 

• Det innebär att svenska är huvudspråk i sverige trotts att det finns minoritetsspråk.  

• De fem minoritetsspråken ska skyddas och främjas.  

• De nationella minoriteterna har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter särskilt i kommuner där språket är starkt representerat. (förvaltningsområden för samiska, finska och meänkieli) 

• Barn i minoritetsgrupper ska ha rätt att lära sig sitt språk, exempelvis genom modersmålsundervisning.  

18. Teckenspråket är inte ett officiellt minoritetsspråk men har ändå en särskild status i Sverige. Hurdan är situationen för svenskt teckenspråk? 

Teckenspråket erkändes som dövas modersmål officielt år 1981. Det brukar nämnas som den sjätte minoritetsspråket då det används i mer än 100 år. Däremot är det inte ett officielt minoritetsspråk men samma rättigheter och språklagen skyddar teckenspråket. Teckenspråkiga har rätt att få tolk i olika sammanhand som vård och utbildning, dock saknas det tilräckligt stöd och det fins brist på tolkar och undervisning.  

19. Ge exempel på svårigheter som de olika minoritetsspråken och de som talar dem har stött på tidigare. 

• Finska och meänkieli 

• Språken förbjöds i skolor inkl under rasterna fick inte barnen tala språken 

• Barn fick inte lära sig sitt modersmål vilket lede till språkbortfall  i flera generationer 

• Samiska  

• Utsatt för assimileringspolitik – att en stat försöker få minoriteter att överge sin kkultur och sitt språk för att anpassa sig till majoritetssamhället.  

• Samiska barn tvångplacerades i nomadskolor där de tvingades att lära sig svenska 

• Romani chib  

• Utsatts för diskriminering då de inte vågar föra vidare sitt språk 

• Förbjudet i skolan och det fanns stor brist på undervisnigsmaterial och lärare 

• Jiddisch  

• Utsatts för diskriminering då de inte vågar föra vidare sitt språk 

• Få talare kvar i sverige vilket gör språket sårbart.  

20. Varför är språklagstiftningen viktig? (Här kan du basera svaret både på det som framkommer i boken och kunskaper du har själv.) 

Språklagstiftningen är viktig eftersom den skyddar och främjar minoritetsspråken. Den säkerställer att svenska blir huvudsvpråk samtidigt som minoritetspråk och teckenspråk får stöd för att bevaras. Utan språklagstiftningen riskerar dessa språk att försvinna.