Religion(Anteckningar+Begrepp+Instuderingfrågor)

Kap 3. Vetenskap och religion ( Anteckningar+ Instuderingsfrågor+Begrepp)

Anteckningar

Världen är väldigt stor och komplex. Detta gäller både det stora universum och de minsta delarna av det, men också människors känslor och beteenden. Människan är naturligt nyfiken och vill förstå både världen och sig själv. Frågor som rör vad som är rätt eller fel, samt om det finns en mening eller ett syfte bakom allt, har besvarats både genom religion och vetenskap under historien.

Att förstå världen

I dagens samhälle är vetenskap en viktig del av vår vardag. Vi använder vetenskapligt testade produkter och hör ofta om vetenskapliga framsteg genom media. Vetenskap ses som mycket pålitligt, och om något anses vara ovetenskapligt betraktas det ofta som mindre värdefullt. Men vad som betraktas som vetenskap har förändrats mycket under historiens gång.

Olika vetenskapsideal

Aristoteles var en filosof på 300-talet f.v.t. som hade en stor påverkan på hur vetenskap uppfattades i Europa under lång tid. Han trodde att världen följde naturlagar och att dessa kunde förstås genom användning av förnuftet. Detta kallas för rationalism. Men under 1500- och 1600-talen skedde stora förändringar. Vetenskapsmän som Kopernikus, Tycho Brahe och Galileo upptäckte att jorden kretsar kring solen, vilket var en stor revolution. Ännu viktigare var att de använde observationer och upprepbara experiment för att bevisa detta. Denna metod för vetenskap är fortfarande grundläggande idag.

Teorier och metoder

En vetenskaplig teori är ett system av påståenden som förklarar vad som händer inom ett specifikt område. En teori måste kunna motbevisas för att vara vetenskaplig. Vetenskapliga resultat kan alltid prövas på nytt. Olika vetenskapsområden använder olika metoder beroende på vad de undersöker. En biolog studerar till exempel celler medan en psykolog studerar individers beteenden, men båda undersöker verkligheten på sina sätt. Metoden beror på vilka frågor som ställs och vilka verktyg som används.

Vetenskapliga grundhållningar

Vetenskap kan se väldigt olika ut beroende på vilken metod som används. Det som förenar vetenskapen är dock att resultaten ska kunna visas på nytt av andra. En vetenskaplig teori är bättre ju mer sammanhängande den är och ju färre undantag den innehåller. Ofta föredras enkla förklaringar, men bara om viktiga detaljer inte förloras i processen.

Religion över allt annat

En extrem syn är att religion bör stå över allt annat. Enligt denna uppfattning är allt som står i de religiösa texterna sant, och detta bör ha företräde framför vetenskapen. Ett exempel på denna syn är kreationismen, som bygger på tron att Gud skapade världen precis som det beskrivs i Bibeln. Kreationister avvisa evolutionsteorin och Big Bang. Denna syn finns främst i USA, där kreationister hävdar att vetenskapen endast är värdefull om den stämmer överens med religionen.

Vetenskap ersätter religion

En annan extrem uppfattning är att vetenskapen kommer att ersätta religionen. Genom historien har människor använt religion för att förklara fenomen som åska eller blixtar, men vetenskapliga framsteg har nu gjort det möjligt att förklara dessa fenomen utan att hänvisa till gudar. Scientism är en extrem form av denna tro, där man hävdar att naturvetenskapen kan förklara allt och att religionen är överflödig.

Två perspektiv som båda behövs

En tredje syn är att både vetenskap och religion behövs, men att de behandlar olika typer av frågor. Vetenskapen svarar på frågor om hur världen fungerar, medan religionen ger svar på frågor om varför världen finns och vad som är rätt eller fel. Vissa anser att vetenskap och religion ska hållas helt åtskilda, medan andra tror att de kan överlappa varandra, till exempel i frågor om jordens och människans skapelse. Idag finns det många religiösa människor som accepterar vetenskapliga förklaringar, som evolutionsteorin, och försöker förena dessa med tron på en skapargud.

Begrepp

- Rationalism: En vetenskapssyn där man med hjälp av förnuftet kan resonera sig fram till kunskap, utan att behöva observationer.

- Empiriska: Ett vetenskapligt förhållningssätt där man bygger kunskap genom systematiska observationer och experiment.

- Teori: Ett system av påståenden som förklarar vad som händer inom ett specifikt område, baserat på vetenskapliga fakta.

- Metod: De arbetssätt som används för att systematiskt observera, mäta och dokumentera i vetenskapliga studier.

- Falsifiering: Processen att motbevisa eller testa en vetenskaplig teori för att se om den håller.

- Kreationism: Tron att Gud skapade världen exakt så som det beskrivs i Bibelns skapelseberättelser.

- Scientism: Uppfattningen att naturvetenskapen kan förklara allt i världen och att andra förklaringssätt, som religion, är onödiga.

- Intelligent design: Tron att vetenskapen förklarar universums uppkomst och människans utveckling korrekt, men att det finns en gudomlig avsikt bakom.

- God of the gaps: Idén att de luckor i den vetenskapliga förståelsen av världen är bevis på Guds existens.

Instuderingsfrågor

1. Vad är en vetenskaplig teori, och vad innebär det att den ska kunna falsifieras?

En vetenskaplig teori är ett system av påståenden som tillsammans försöker förklara hur något fungerar inom ett specifikt område. Teorin baseras på observationer och fakta och är ett sätt att beskriva verkligheten på ett sammanhängande sätt. För att en teori ska betraktas som vetenskaplig måste den kunna falsifieras, vilket innebär att den måste kunna testas och, om nödvändigt, motbevisas. Detta innebär att om nya bevis eller experiment inte överensstämmer med teorin, ska det vara möjligt att visa att den är felaktig. Vetenskapliga teorier är alltså alltid öppna för prövning och förändring, vilket är en central del av den vetenskapliga processen.

2. Varför räknas inte "hemliga experiment" som vetenskapliga?

Hemliga experiment räknas inte som vetenskapliga eftersom en av grundprinciperna inom vetenskap är öppenhet och möjligheten till upprepning. Vetenskapliga resultat måste kunna granskas och verifieras av andra forskare genom att experimenten upprepas på samma sätt, oavsett vem som utför dem. Om ett experiment hålls hemligt, kan ingen annan verifiera resultaten, och därmed saknas den öppenhet och transparens som är nödvändig för att ett arbete ska anses vara vetenskapligt. Utan möjligheten till granskning och prövning är det omöjligt att avgöra om ett resultat är giltigt.

3. Ge exempel på grundläggande vetenskapliga principer som är viktiga inom alla vetenskaper.

En grundläggande vetenskaplig princip är att en teori eller förklaring som är enklare och mer sammanhängande föredras framför en mer komplicerad. Denna princip, som kallas "Ockhams rakkniv", säger att man inte bör göra något mer komplext än vad som är nödvändigt för att beskriva verkligheten. Samtidigt måste den enklare förklaringen fortfarande inkludera alla relevanta och viktiga detaljer, och den får inte förenkla så mycket att den missar viktiga aspekter. Dessutom ska alla vetenskapliga resultat kunna upprepas av andra forskare, vilket innebär att om samma studie genomförs igen under samma förutsättningar, ska den ge samma resultat.

4. Hur resonerar en kreationist om den vetenskapliga beskrivningen av världens tillkomst?

Kreationister tror att Bibelns skapelseberättelser är bokstavligen sanna och att Gud skapade världen precis som det beskrivs i dessa texter. De avvisar vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang, eftersom dessa inte överensstämmer med deras religiösa övertygelser. För kreationister ersätter religion vetenskapen när det gäller förklaringar om världens och människans uppkomst. Vetenskaplig information betraktas som användbar endast om den överensstämmer med deras religiösa tolkningar. Denna syn på världen är vanligast inom vissa religiösa grupper, särskilt i USA.

5. Hur resonerar en person som stödjer scientism om vad som är vetenskapligt?

En person som stödjer scientism anser att naturvetenskapen kan ge svar på alla frågor, inklusive sådana som traditionellt har behandlats av religion eller filosofi. De menar att vetenskapen kan förklara inte bara fysiska fenomen utan även moraliska och existentiella frågor, såsom vad som är rätt och fel. Enligt scientism är det onödigt att vända sig till religion eller andra icke-vetenskapliga metoder för att förstå världen, eftersom vetenskapen anses kunna förklara allt som behöver förstås. Detta är en extrem ståndpunkt där vetenskap betraktas som det enda giltiga sättet att förstå verkligheten.

6. Hur kan man resonera om man menar att både religion och vetenskap är viktiga för att förstå världen?

Om man anser att både religion och vetenskap är viktiga, kan man resonera att de två behandlar olika typer av frågor. Vetenskapen fokuserar på att förklara hur världen fungerar genom observation och experiment, medan religionen tar upp frågor om varför världen finns, vad som är rätt och fel, och vad som ger livet mening. Dessa två perspektiv kan komplettera varandra, snarare än att stå i konflikt. Många människor tror att vetenskap och religion kan samexistera och till och med överlappa varandra i vissa frågor, som människans utveckling. Ett exempel är de som accepterar evolutionen men samtidigt tror att Gud har haft en roll i skapelseprocessen.

7. Ge exempel på etiska frågor som är viktiga att ställa sig i förhållande till vetenskapen.

In vetenskapliga sammanhang är det viktigt att ställa sig ett antal etiska frågor för att säkerställa att forskningen bedrivs på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. För det första måste en vetenskaplig teori vara möjlig att falsifiera. Om en teori inte kan testas eller motbevisas, räknas den inte som vetenskaplig, eftersom vetenskap bygger på möjligheten att ompröva och ifrågasätta teorier. För det andra är det avgörande att teorier grundas på empiriska bevis, alltså faktiska observationer och experiment, snarare än spekulationer eller tro. Vetenskap bygger på det systematiska insamlandet av data och observationer som kan bekräftas genom upprepbara experiment. Slutligen måste vetenskapliga resultat vara öppna för förändring när nya data eller teorier presenteras. Vetenskapen utvecklas ständigt och måste vara flexibel för att anpassa sig till nya bevis och omständigheter. Genom att beakta dessa etiska frågor säkerställs att vetenskaplig forskning inte bara är metodologiskt korrekt, utan även bidrar till en djupare och mer pålitlig förståelse av världen.

Kap 12. Mening utan Gud ( Anteckningar+ Instuderingsfrågor+Begrepp)

Anteckningar

Många livsåskådningar inkluderar en högre makt eller gud, men långt ifrån alla. Icke-religiösa, eller sekulära, livsåskådningar diskuterar värden och mening utan att hänvisa till gudomliga lagar, krafter eller auktoriteter. Precis som det finns många religioner, finns det också många olika icke-religiösa livsåskådningar. Vissa fokuserar på människans unika roll och värde i världen. Människans behov och intressen anses då vara viktigare än andras. Sekulär humanism och ateistisk existentialism är exempel på sådana livsåskådningar. Andra betonar istället att allt levande är sammanlänkat. Människan ses här som en del av helheten, med vissa unika egenskaper men inte ett unikt värde i sig. Ekosofi är en sådan livsåskådning.

Sekulär humanism

Ordet humanism kan ha olika betydelser, men det handlar oftast om att sätta människan i centrum. Många vill göra det, och det finns både religiösa och icke-religiösa humanistiska rörelser. De delar vissa grundläggande idéer, till exempel att varje människa har ett eget värde och okränkbara rättigheter, som yttrandefrihet. För religiösa humanister kommer människans värde från tron på det gudomliga, medan sekulära humanister menar att människan har sitt värde av sig själv, utan behov av en gud.

Många sekulära humanister är ateister och tror inte på gudar eller övernaturliga fenomen. Andra är agnostiker, som inte helt utesluter att något gudomligt kan finnas, men de anser det vara osannolikt och menar att det i praktiken inte spelar någon roll. De viktigaste idéerna som sekulär humanism bygger på, såsom alla människors lika värde och rättigheter, är universella och behöver inte kopplas till religion. Sekulär humanism har sina rötter i upplysningen, en rörelse i Västeuropa på 1700-talet som betonade människans förnuft. Under den här tiden utvecklades nya idéer om hur människor kan och bör leva tillsammans, särskilt i samband med stora politiska omvälvningar i Nordamerika och Frankrike. Självständighetsförklaringen i USA 1776 och förklaringen om människans och medborgarens rättigheter i Frankrike 1789 betonar att alla människor har grundläggande rättigheter, oavsett ursprung och status.

Trots 1700-talets optimism, präglades många människors liv av krig och diktaturer. Efter andra världskriget tog arbetet med att sammanfatta och skydda mänskliga rättigheter fart, och 1948 antog FN den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Denna förklaring lyfter fram humanistiska värderingar, och även om inte alla människor i världen får dessa rättigheter, fungerar förklaringen som ett ideal att sträva efter och som en måttstock för staters agerande.

Religionskritik

Sekulära humanister menar att människan själv kan komma fram till hur hon ska leva genom att använda sitt förnuft och samvete. Religion kan vara ett hinder för detta eftersom religioner ofta vill att människor ska lyda auktoriteter, som heliga skrifter eller religiösa ledare. Därför ser sekulära humanister det som positivt när religionens inflytande i samhället minskar och samhället blir mer sekulärt.

De har två huvudargument mot religion:

1. Det finns inga rimliga skäl att tro på något gudomligt eller övernaturligt. Människan bör endast tro på det som förnuftet kan acceptera som sant eller rimligt, och därför bör hon inte ha någon religiös tro.

2. Erfarenhet visar att religioner ofta förtrycker människor. Flera religioner begränsar exempelvis kvinnors rätt att leva självständigt och förverkliga sig själva.

För sekulära humanister är vetenskaplighet viktigt. De tror att genom att använda förnuft och vetenskapliga metoder, kan människan förstå världen bättre och hantera den på klokare sätt. En del sekulära humanister stöder scientism, som hävdar att endast naturvetenskapliga metoder kan ge tillförlitliga svar på människans frågor. Dock är många sekulära humanister öppna för olika vetenskapliga metoder, även från samhällsvetenskap och humaniora, för att utforska tillvaron.

Icke-religiösa riter

I de flesta religioner finns det särskilda riter vid viktiga tillfällen i livet, såsom vid födelse, död, när ett par bildar familj, eller när en ung människa betraktas som vuxen. Dessa kallas övergångsriter. Många sekulära humanister anser att dessa riter är ett uttryck för mänskliga behov av att fira stora livshändelser, och att det är både möjligt och lämpligt att genomföra sådana ceremonier utan religiösa inslag. "Den svenska högtidsboken", som Humanisterna gav ut år 2000, erbjuder förslag på hur sekulära ceremonier kan utformas.

Existentialism

Existentialism är en särskild form av humanism som både kan vara religiös eller sekulär, men det gemensamma är att den fokuserar på individens ansvar och möjlighet att skapa mening i sitt liv. Jean-Paul Sartre är den mest kända förespråkaren för icke-religiös existentialism och har utvecklat dessa idéer genom flera filosofiska och litterära verk.

Existens och essens

När det gäller föremål, som ett bord, fanns idén om bordet redan innan det skapades. Essensen, eller meningen med bordet, kom före dess existens. Existentialismen menar att för människor är det tvärtom. Ingen har tänkt ut hur människan ska vara innan hon föds. Människan måste själv skapa sitt eget syfte och mening i livet. Först kommer människans existens, sedan får hon själv skapa sin essens.

Frihet, val och ångest

Existentialismen säger att det inte finns några experter på meningen med livet. Varje människa är expert i sitt eget liv och fri att göra val. Valen kan dock skapa ångest eftersom det är svårt att veta vilka konsekvenser de får, men valet är en del av vad det innebär att vara människa. Att följa andras val utan reflektion gör att man inte lever ett äkta liv. Genom att göra aktiva och medvetna val skapar varje människa sin egen mening, identitet och frihet.

Ekosofi

Ekosofi bygger på insikten om att allt levande hänger ihop. Namnet kommer från "ekologi" (samspelet mellan levande varelser och deras miljö) och "sofia" (vishet på grekiska). Allt liv, inklusive djur och natur, har ett eget värde oavsett om det är till nytta för människan. Förlorar vi en art, förlorar vi något oersättligt. Människan har unika förmågor, som förnuft och empati, och därför bär hon ansvaret för att skydda andra arter och deras rättigheter.

Människans ansvar

Ekosofi ser inte människan som världens centrum, men erkänner att hon är unik i sin förmåga att förstå och påverka världen. Därför har människan ett ansvar både för sig själv och för andra arter. Många ekosofer väljer att bli veganer eller vegetarianer för att respektera djurens rättigheter och minska sin påverkan på miljön. Köttproduktion kräver mer energi än växtodling och påverkar både djur och natur negativt. Ekosofin hävdar att människan inte har rätt att förminska eller förstöra andra arters livsutrymme.

### HUMANISM - Religionsboken s.289-294

Vad betyder ordet humanism?

Humanism innebär att sätta människan och hennes värdighet, rättigheter och frihet i centrum. Det fokuserar på att människor ska utveckla sina förmågor och leva tillsammans i fred och respekt för varandras lika värde.

Hur har humanistiska tankar tagit sig uttryck historiskt?

Humanismens idéer har utvecklats genom historien, särskilt under renässansen och upplysningen. Under dessa perioder återupptäcktes gamla idéer om individens rättigheter från antikens Grekland och Rom. Under upplysningen betonades frihet, jämlikhet och mänskligt värde i samband med stora politiska omvälvningar som den amerikanska revolutionen och franska revolutionen.

Vilka argument har de sekulära humanisterna mot religion?

Sekulära humanister anser att religion inte är nödvändig för att leva ett meningsfullt liv. De baserar sin moral och etik på rationellt tänkande och erfarenhet, inte på religiösa föreskrifter. De lutar sig mot vetenskap och bevis för att förstå världen, snarare än att förlita sig på övernaturliga förklaringar. De argumenterar också att religioner ofta förtrycker individens frihet och rättigheter.

-Begrepp

- Sekulär: Ett samhälle där religion har liten eller ingen betydelse.

- Ateist: En person som inte tror på någon gud eller övernaturliga krafter.

- Agnostiker: En person som menar att man inte kan veta om en gud eller det övernaturliga existerar.

- Humanism: Att sätta människans värdighet, frihet och rättigheter i centrum.

- Vetenskap: Kunskap baserad på systematiska undersökningar och observationer, främst inom naturvetenskap.

- Existentialism: En filosofi som fokuserar på individens frihet och ansvar att skapa mening i sitt liv.

- Essens: Meningen eller syftet med något, särskilt inom existentialismen.

- Autentiskt liv: Ett liv där individen lever i enlighet med sina egna val och värderingar, oberoende av yttre förväntningar.

- Ekosofi: En filosofi som betonar sambandet mellan allt liv och att allt har ett egenvärde.

Instuderingsfrågor

HUMANISM - Religionsboken s.289-294

Vad betyder ordet humanism?
Humanism innebär att sätta människan och hennes värdighet, rättigheter och frihet i centrum. Det fokuserar på att människor ska utveckla sina förmågor och leva tillsammans i fred och respekt för varandras lika värde.

Hur har humanistiska tankar tagit sig uttryck historiskt?
Humanismens idéer har utvecklats genom historien, särskilt under renässansen och upplysningen. Under dessa perioder återupptäcktes gamla idéer om individens rättigheter från antikens Grekland och Rom. Under upplysningen betonades frihet, jämlikhet och mänskligt värde i samband med stora politiska omvälvningar som den amerikanska revolutionen och franska revolutionen.

Vilka argument har de sekulära humanisterna mot religion?
Sekulära humanister anser att religion inte är nödvändig för att leva ett meningsfullt liv. De baserar sin moral och etik på rationellt tänkande och erfarenhet, inte på religiösa föreskrifter. De lutar sig mot vetenskap och bevis för att förstå världen, snarare än att förlita sig på övernaturliga förklaringar. De argumenterar också att religioner ofta förtrycker individens frihet och rättigheter.

EXISTENTIALISM - Religionsboken s.294-296

Vad menar existentialisten med att “existensen kommer före essensen” när det gäller människan?

Existentialister menar att människan inte är född med ett förutbestämt syfte eller essens. Till skillnad från objekt, som skapas med ett syfte, måste människan själv skapa sin mening och sitt syfte genom sina handlingar och val i livet. Människan existerar först och formar därefter sitt eget syfte.

Hur kan människan leva ett äkta och autentiskt liv enligt existentialismen?

För att leva ett autentiskt liv måste en människa ta ansvar för sina egna val och handlingar, utan att gömma sig bakom sociala normer eller religiösa regler. Att leva äkta innebär att följa sina egna övertygelser och värderingar, snarare än att leva enligt andras förväntningar eller yttre påtryckningar.

Vad är det som hindrar en människan från att utnyttja sin frihet?

Det som hindrar människor från att utnyttja sin frihet är ofta rädslan för ansvar och de konsekvenser som följer av att göra egna val. Samhällets normer och förväntningar kan också göra det svårt för individen att fatta beslut som känns autentiska och meningsfulla.

EKOSOFI - Religionsboken s.296-298

Vad är grundtanken inom ekosofin?

Grundtanken i ekosofin är att allt liv är sammanlänkat och har ett egenvärde. Människor, djur och natur är alla delar av en större helhet, och allt liv är värdefullt, oavsett om det har en direkt nytta för människan eller inte.

Vad betyder det att djur och natur har ett egenvärde?

Att djur och natur har ett egenvärde innebär att de är värdefulla i sig själva, oavsett om de är till nytta för människor. De förtjänar respekt och skydd för att de existerar och är en del av jordens ekosystem.

Vilka konsekvenser får det för hur vi bör leva enligt ekosofin?

Enligt ekosofin bör vi leva på ett sätt som respekterar allt levande och bidrar till att upprätthålla en balans i naturen. Det innebär att vi ska undvika att skada djur och miljö, och sträva efter hållbara och miljövänliga levnadssätt för att skydda planeten och dess ekosystem.

På vilket sätt är människan unik och vilket ansvar ger det henne enligt ekosofin?

Människan är unik eftersom hon har förmågan att planera, fatta medvetna beslut och förstå konsekvenserna av sina handlingar. Detta ger henne ett särskilt ansvar att skydda och bevara naturen och att ta hänsyn till alla levande varelsers rättigheter och behov.

Begrepp Kap 1 och 2

Teist

En teist är en person som tror på en eller flera gudar eller någon form av gudomlig makt. Teismen innefattar olika trosuppfattningar där det gudomliga betraktas som aktivt involverat i världen och människors liv.

Ateist

En ateist är en person som inte tror på någon gud eller något gudomligt väsen. Ateismen innebär en övertygelse om att det inte finns några övernaturliga krafter eller gudomliga entiteter som styr universum eller livet på jorden.

Agnostiker

En agnostiker är en person som anser att det inte går att veta om det finns en gud eller något gudomligt. Agnosticismen innebär att man inte tar ställning till frågan om guds existens, då man ser det som omöjligt att bevisa eller motbevisa.

Monoteism

Monoteism är tron på att det endast finns en enda Gud. Denna gud ses som allsmäktig och unik, och ingen annan gudomlighet existerar. Exempel på monoteistiska religioner inkluderar kristendom, islam och judendom.

Polyteism

Polyteism är tron på att det finns flera gudar. I polyteistiska religioner har ofta varje gud sitt eget ansvarsområde, till exempel krig, kärlek eller naturfenomen. Exempel på polyteistiska religioner är hinduismen och den forntida grekiska religionen.

Panteism

Panteism är tron att gud är ett med allt som existerar. Gud och universum ses som samma sak, där allt i naturen och världen betraktas som en del av det gudomliga. Panteismen suddar ut gränsen mellan det gudomliga och det materiella universum, och ser hela tillvaron som helig.

Personlig identitet

Personlig identitet är den självbild och uppfattning om sig själv som formas genom ens egna, unika erfarenheter i livet. Denna identitet är individuell och präglas av personliga upplevelser, tankar och känslor.

Social identitet

Social identitet är de värderingar, attityder och erfarenheter som man utvecklar i samspel med andra människor. Denna identitet speglar hur individen ser sig själv i relation till sociala grupper och gemenskaper.

Signaletik

Signaletik handlar om de signaler man sänder ut som indikerar till andra vilken grupp man tillhör. Exempelvis kan klädstil fungera som en visuell signal som visar tillhörighet till en specifik social grupp eller subkultur.

Symbol

En symbol är ett tecken eller objekt som representerar något annat, ofta något större eller mer abstrakt. Det kan vara en bild, ett ord eller ett föremål med en djupare, underliggande betydelse.

Symbolhandling

En symbolhandling är en handling som bär på en utökad eller större betydelse. Denna handling representerar något bortom den direkta handlingen och kan ha en symbolisk eller rituell innebörd.