Sverige 1700-tal

Arbetsgång v49-50 - Sverige - Frihetstiden - Gustavianska tiden - instuderingsfrågor 

Boken: sid 264-283 (ej texterna under Utblick) 
 
 
1.     Varför kallas frihetstiden just frihetstiden? Svara med hjälp av begreppen: 

• Karl XII 

• parlamentarism 
Enväldet hade avskaffades och riksdagen har fått utökad makt på Karl den XII bekostnad. Intresset för politik växte runt om i hela landet. Rådet, som skulle fungera som ett slags regering, blev beroende av stöd från majoriteten i Riksdagen. Det var mycket tidig form av parlamentarism. Dessutom förekom tryckfriheten som infördes 1766 och två politiska partier som hade anhängare i alla fyra stånd. Under denna tid ansågs Sverige som "det friaste landet i världen " och att den svenska lagstiftningen var "ett exempel på det perfekta", av filosofen Voltaire och hans filosofkollega Rousseau.  
 

2.     Hur mycket makt hade kungen under frihetstiden? Svara med hjälp av begreppen: 

• rådet 

• riksdagen 
Rådet skulle fungera som en regering och enligt den nya parlamentariska principen var rådet var ansvarigt inför riksdagen, inte kungen.  
I frihetstidens författning var kungamakten starkt inskränkt. Frihetstidens regenter hade faktiskt inte mycket mer makt än 2000-talets svenske kung. En samtida engelsman uttryckte Sveriges monark som "en konungs titel men knappt en undersåtes rättigheter. ".  

3.     Vad var hattarna och mössorna? Nämn även ett par åsikter som skilde dem åt. 

Rådets förste ordförande blev adelsmannen Arvid Horn (1664-1742). Efter krigets elände så arbetade han för att säkra freden så att landet kunde återhämta sig.  Under hands ledning började Sverige försiktigt tillämpa de merkantilistiska idéerna om att staten skulle hjälpa de inhemska industrierna, vilket bidrog till att näringslivet började blomstra upp igen. Däremot förekom det kritik mot Horns försiktiga linje. Anhängarna till dessa idéer kallade Horn och hans anhängare för "nattmössor" medan de själva kallade sig "hattar". Kring de två grupperna kom Sveriges första politiska partier att bildas – de djärva "hattarna" och de mer försiktiga och eftertänksamma "mössorna".  
 
Hattarna hade sitt ursprung i yngre officerare och ämbetsmän som drömde om ett revanschkrig mot Ryssland och om att återupprätta stormakten.  
 
Mössorna hade sitt ursprung i Horn och framstående handelsmän och storföretagare som ville att staten skulle skydda deras företag. 
 

4.     När och hur tar frihetstiden slut? Svara med hjälp av begreppen: 

• ståndsstrider 

• ofrälse 

• statskupp 

 
Tryckfriheten medförde att mängder av skrifter kom ut som kritiserade den bristande jämlikheten i ståndsamhället. De yngre mössorna samlande en mer part av de tre ofrälse stånden och gick till angrepp mot adelns privilegier, men adeln försvarade sin ställning. Bönderna krävde att få sitta med i rådet och i det sekreta utskottet. Kungamakten såg sin chans vid gränsen av en revolution.  
 
Vid 1772 års riksdag fortsatte ståndsstriden. Adelsmännen hoppas på de nya kungen. Han framställde sig som över alla uppslitande parti- och ståndsstrider. En del som var trötta på striderna började hoppas på en förändring av statsskicket med ökad kungamakt. En del såg i kungen en möjlighet till skydd mot adelns förtryck, medan adeln hoppas att han skulle skydda dem på de ofrälstes krav. Den nya kungen var Gustav III.  
 
Den 19 augusti 1772 lyckades Gustav III övertala vaktparadens officerare att låsa in rådsmedlemmarna som sammanträdde på slottet. En löjtnant skingrade det sekreta utskottet. Den helt oblodiga kuppen satte punkt för frihetstiden.   
 

5.     Vad gör Gustav III när han tagit makten som kan betecknas som en väg mot envälde? 

Några dagar efter statskuppen 1772 kallade kungen riksdagens fyra stånd till Stockholms slott. Slottet var omgivet av militär. Kungen höll ett långt tall om hur illa det har varit med splittring, och sedan lade han fram en ny grundlag som alla samtligt antog. Nu var det kungen som avgjorde när riksdagar skulle hållas, och regeringsformen stärkte avsevärt kungamakten.  

6.     Beskriv varför Gustav III kan kallas för en upplyst despot? 

Gustav III införde rätten att utöva en annan religion och religionsfrihet. Han stöd för religionsfrihetslagen låg i linje med upplysningens idé om den upplyste despoten. Dessa idéer gick utifrån att monarken fått sitt uppdrag av folket och skulle styra i dess intresse. Gustav III genomförde en humanisering av straffen så att tortyr som förgörs metod slutgiltigt avskaffades och antalet brott som bestraffades med döden minskades, som delvis handlade om att anpassa lagen efter rättspraxis.  

7.      Hur lyckas Gustav III få nästan enväldig makt 1789? Svara med hjälp av begreppen: 

·      angreppskrig 

·      adel 

·      borgare 

·      bönder 

·      förenings och säkerhetsakten 

·      kungatrogen militär 

I slutet av 1780-talet blev adeln alltmer missnöjd med Gustav III, och hans närmade sig istället de ofrälste stånden. För att avleda uppmärksamheten så beslutande kungen sig för att anfalla Ryssland. Men kungen hade inte rätt att besluta om angreppskrig. Han lät klä ut svenska soldater i ryska uniformer för att peka ut Ryssland som angripare, och Sverige som "försvarare". 

Mitt under brinnande krig sammanträdde riksdagen 1789. Kungen var fast besluten att slå ner den adliga oppositionen. Med hjälp av bönder, borgare och präster fick kungen igenom ett tillägg till regeringsformen: förenings- och säkerhetsakten. Den gjorde kungen nästan enväldig. Riksdagen behöll vara makten över skatterna.  Men ett beslut som skulle ändra grundlagen eller ett stånds privilegier krävde en enig riksdag, därmed alla fyra stånden. Adeln skulle aldrig rösta för kungens förslag. Detta löstes genom att adelsståndet visades ut ur rikssalen där mötet hölls, där slottet var omgivet av kungatrogen militär.  
 

8.     När, varför och hur dödas Gustav III? 
Kampen mot kungen tog ny fart, den här gången i form av en sammansvärjning. Vid en maskeradbal på Stockholmsoperan 1792 sårades kungen av ett pistolskott från en av de sammansvurna, och två veckor senare avled kungen av skadorna.  
 

9.     När och hur avslutades det finska kriget? 

I februari 1808 marscherade ryska trupper in i Finland och kriget hade börjat. På våren 1809 var hela Finland och delar av Norrland i ryska händer. I september 1809 slöts freden i Fredikshamn. Hela Finland med Åland och den del av Västeterbotten avträddes till Ryssland. Det finska kriget tog slut. 
 

10.  Vilka blev konsekvenserna av det finska kriget för Sverige och Finland? 
Det var den hårdaste fred som Sverige slutit: en tredjedel av landets territorium och en fjärdedel av befolkningen gick förlorande, och Finland förlorades till Ryssland.  
  

 OBS! Se till att du har bra koll på detta genom att förhöra varandra i par.