knowt logo

Att kunna till provet, Kemi V2

Att kunna till provet, Kemi V2

  • Atomens uppbyggnad.

  • Vad som finns i syror och baser. Syror bestĂ„r av molekyler eller joner som avger vĂ€tejoner (Hâș) nĂ€r de löses i vatten. NĂ€r syror dissocieras ökar koncentrationen av Hâș-joner i lösningen, vilket ger lösningen dess sura egenskaper. Starka syror dissocieras fullstĂ€ndigt i vatten, vilket betyder att nĂ€stan alla syramolekyler avger Hâș-joner. Svaga syror dissocieras endast delvis, vilket innebĂ€r att bara en del av syramolekylerna avger Hâș-joner. Baser bestĂ„r av molekyler eller joner som tar upp vĂ€tejoner (Hâș) eller avger hydroxidjoner (OH⁻) nĂ€r de löses i vatten. Detta minskar koncentrationen av Hâș-joner i lösningen och gör den basisk (alkalisk). Starka baser dissocieras fullstĂ€ndigt i vatten och avger OH⁻-joner direkt. Svaga baser dissocieras endast delvis eller reagerar med vatten för att skapa OH⁻-joner. MĂ€ngden fria vĂ€tejoner (Hâș) i en lösning avgör om den Ă€r sur, neutral eller basisk.

  • pH-vĂ€rde och pH-skalan (logaritmisk skala, x10)

  • Veta vad som hĂ€nder med syror och baser i vatten: NĂ€r syror hamnar i vattnet delas syramolekylen upp i positiva vĂ€tejoner och negativa syrajoner. MĂ€ngden fria vĂ€tejoner i en lösning avgör hur sur den blir. Starka syror slĂ€pper ifrĂ„n sig alla vĂ€tejoner medan svaga syror bara slĂ€pper ivĂ€g nĂ„gra. De fria vĂ€tejonerna (Hâș) Ă€r instabila pĂ„ egen hand och binder sig snabbt till vattenmolekyler (H₂O), vilket bildar oxoniumjoner (H₃Oâș). Det Ă€r dessa oxoniumjoner som faktiskt gör lösningen sur. NĂ€r baser slĂ€pps i vatten börjar basmolekylerna interragera med vattenmolekylerna. Starka baser slĂ€pper direkt ifrĂ„n sig hydroxidjoner (OH-). Det Ă€r hydroxidjonerna och hur mĂ„nga de Ă€r som avgör hur basisk en lösning Ă€r. Svaga baser tar istĂ€llet upp positiva vĂ€tejoner (H+) frĂ„n vattnet, och dĂ„ bildas det hydroxidjoner av vattenmolekylerna.

  • FörstĂ„ skillnaden mellan starka och svaga syror och baser. Starka baser bryts upp helt och slĂ€pper ut mĂ„nga hydroxidjoner, medan svaga baser bara delvis delas upp och slĂ€pper dĂ€rför inte ut lika mĂ„nga hydroxidjoner. Starka baser avger hydroxidjoner direkt medan svaga baser reagerar med vatten för att skapa hydroxidjoner. Starka syror bryts upp helt och slĂ€pper lös alla vĂ€tejoner, medan svaga syror bara delvis delas upp och inte slĂ€pper fri lika mĂ„nga vĂ€tejoner.

  • FörstĂ„ skillnaden mellan koncentrerade och utspĂ€dda syror och baser. Skillnaden mellan koncentrerade och uspĂ€dda syror/baser handlar om mĂ€ngden syra/bas i förhĂ„llande till mĂ€ngden vatten.

  • Ge exempel pĂ„ nĂ„gra indikatorer: pH-mĂ€tare (bra om man vill veta ett exakt vĂ€rde, t.ex inom sjukvĂ„rden), Fenolftalein (blir fĂ€rglös i sura lösningar och rosa i basiska), BTB (droppa i vĂ€tskan, vĂ€tskan fĂ„r olika fĂ€rg beroende pĂ„ pH), pH-papper

  • Veta vad neutralisation Ă€r: Neutralisation Ă€r en kemisk reaktion dĂ€r en syra och en bas reagerar med varandra och bildar ett salt och vatten. I denna process kombineras vĂ€tejoner (Hâș) frĂ„n syran och hydroxidjoner (OH⁻) frĂ„n basen, vilket resulterar i vatten (H₂O). Samtidigt bildas ett salt frĂ„n de kvarvarande jonerna. GrundlĂ€ggande neutralisationsreaktionn:

H+ + OH−→H2​O. Exempel pĂ„ neutralisation: Saltsyra (HCl) och natriumhydroxid (NaOH): NĂ€r saltsyra (en stark syra) och natriumhydroxid (en stark bas) blandas, sker en neutralisationsreaktion dĂ€r saltet natriumklorid (NaCl) och vatten (H₂O) bildas:
HCl (saltsyra) +NaOH (natriumhydroxid)→NaCl+H2OHâș

HCl reagerar med OH⁻ frĂ„n NaOH för att bilda vatten. Kvar blir natriumjonerna (Naâș) och kloridjonerna (Cl⁻), som tillsammans bildar natriumklorid (NaCl), ett salt. KALK

C-A

  • Veta vad som hĂ€nder med syror och baser i vatten pĂ„ ett mer detaljerat sĂ€tt. Exempelvis skillnaden mellan starka och svaga baser: Se ovan

  • Förklara hur pH-skalan fungerar och hur graderingen fungerar:

Citronsyra (pH ≈ 2): Surt, anvĂ€nds som smaksĂ€ttare och konserveringsmedel.

Kaffe (pH ≈ 5): LĂ€tt surt.

Vatten (pH ≈ 7): Neutralt.

TvĂ„l (pH ≈ 9): LĂ€tt basiskt.

Natriumhydroxid (pH ≈ 13): Mycket basiskt.

  • FörstĂ„ enklare reaktionsformler.

Exempel 1: Saltsyra och natriumhydroxid HCl+NaOH→NaCl+H2O

HĂ€r reagerar saltsyra (HCl) med natriumhydroxid (NaOH) och bildar natriumklorid (NaCl, vanligt bordssalt) och vatten (H₂O).

Dissociation av en syra

Syror kan dissociera i vatten och bilda vĂ€tejoner (Hâș).

Exempel 4: Saltsyra HCl→H+ + Cl

Saltsyra dissocierar i vatten och ger vÀtejoner och kloridjoner.

Dissociation av en bas

Baser kan ocksÄ dissociera i vatten och bilda hydroxidjoner (OH⁻).

Exempel 5: Natriumhydroxid NaOH→Na+ + OH− Natriumhydroxid delas upp i vatten och bildar natriumjoner och hydroxidjoner.

Exempel 6: Ammoniak löses upp i vatten och bildar ammoniumjon och hydroxidjon

  • Syror har svĂ„rt att bryta ned Ă€dla metaller men löser gĂ€rna upp andra metaller. Metall + syra ---> vĂ€tgas

  • NĂ€r det regnar surt slĂ€pps vĂ€tejoner ut och amoniumjoner som ofta anvĂ€nds för att ge nĂ€ring neutraliseras sĂ„ att vĂ€xten inte lĂ€ngre kan ta till sig nĂ€ringen.

Att kunna till provet, Kemi V2

Att kunna till provet, Kemi V2

  • Atomens uppbyggnad.

  • Vad som finns i syror och baser. Syror bestĂ„r av molekyler eller joner som avger vĂ€tejoner (Hâș) nĂ€r de löses i vatten. NĂ€r syror dissocieras ökar koncentrationen av Hâș-joner i lösningen, vilket ger lösningen dess sura egenskaper. Starka syror dissocieras fullstĂ€ndigt i vatten, vilket betyder att nĂ€stan alla syramolekyler avger Hâș-joner. Svaga syror dissocieras endast delvis, vilket innebĂ€r att bara en del av syramolekylerna avger Hâș-joner. Baser bestĂ„r av molekyler eller joner som tar upp vĂ€tejoner (Hâș) eller avger hydroxidjoner (OH⁻) nĂ€r de löses i vatten. Detta minskar koncentrationen av Hâș-joner i lösningen och gör den basisk (alkalisk). Starka baser dissocieras fullstĂ€ndigt i vatten och avger OH⁻-joner direkt. Svaga baser dissocieras endast delvis eller reagerar med vatten för att skapa OH⁻-joner. MĂ€ngden fria vĂ€tejoner (Hâș) i en lösning avgör om den Ă€r sur, neutral eller basisk.

  • pH-vĂ€rde och pH-skalan (logaritmisk skala, x10)

  • Veta vad som hĂ€nder med syror och baser i vatten: NĂ€r syror hamnar i vattnet delas syramolekylen upp i positiva vĂ€tejoner och negativa syrajoner. MĂ€ngden fria vĂ€tejoner i en lösning avgör hur sur den blir. Starka syror slĂ€pper ifrĂ„n sig alla vĂ€tejoner medan svaga syror bara slĂ€pper ivĂ€g nĂ„gra. De fria vĂ€tejonerna (Hâș) Ă€r instabila pĂ„ egen hand och binder sig snabbt till vattenmolekyler (H₂O), vilket bildar oxoniumjoner (H₃Oâș). Det Ă€r dessa oxoniumjoner som faktiskt gör lösningen sur. NĂ€r baser slĂ€pps i vatten börjar basmolekylerna interragera med vattenmolekylerna. Starka baser slĂ€pper direkt ifrĂ„n sig hydroxidjoner (OH-). Det Ă€r hydroxidjonerna och hur mĂ„nga de Ă€r som avgör hur basisk en lösning Ă€r. Svaga baser tar istĂ€llet upp positiva vĂ€tejoner (H+) frĂ„n vattnet, och dĂ„ bildas det hydroxidjoner av vattenmolekylerna.

  • FörstĂ„ skillnaden mellan starka och svaga syror och baser. Starka baser bryts upp helt och slĂ€pper ut mĂ„nga hydroxidjoner, medan svaga baser bara delvis delas upp och slĂ€pper dĂ€rför inte ut lika mĂ„nga hydroxidjoner. Starka baser avger hydroxidjoner direkt medan svaga baser reagerar med vatten för att skapa hydroxidjoner. Starka syror bryts upp helt och slĂ€pper lös alla vĂ€tejoner, medan svaga syror bara delvis delas upp och inte slĂ€pper fri lika mĂ„nga vĂ€tejoner.

  • FörstĂ„ skillnaden mellan koncentrerade och utspĂ€dda syror och baser. Skillnaden mellan koncentrerade och uspĂ€dda syror/baser handlar om mĂ€ngden syra/bas i förhĂ„llande till mĂ€ngden vatten.

  • Ge exempel pĂ„ nĂ„gra indikatorer: pH-mĂ€tare (bra om man vill veta ett exakt vĂ€rde, t.ex inom sjukvĂ„rden), Fenolftalein (blir fĂ€rglös i sura lösningar och rosa i basiska), BTB (droppa i vĂ€tskan, vĂ€tskan fĂ„r olika fĂ€rg beroende pĂ„ pH), pH-papper

  • Veta vad neutralisation Ă€r: Neutralisation Ă€r en kemisk reaktion dĂ€r en syra och en bas reagerar med varandra och bildar ett salt och vatten. I denna process kombineras vĂ€tejoner (Hâș) frĂ„n syran och hydroxidjoner (OH⁻) frĂ„n basen, vilket resulterar i vatten (H₂O). Samtidigt bildas ett salt frĂ„n de kvarvarande jonerna. GrundlĂ€ggande neutralisationsreaktionn:

H+ + OH−→H2​O. Exempel pĂ„ neutralisation: Saltsyra (HCl) och natriumhydroxid (NaOH): NĂ€r saltsyra (en stark syra) och natriumhydroxid (en stark bas) blandas, sker en neutralisationsreaktion dĂ€r saltet natriumklorid (NaCl) och vatten (H₂O) bildas:
HCl (saltsyra) +NaOH (natriumhydroxid)→NaCl+H2OHâș

HCl reagerar med OH⁻ frĂ„n NaOH för att bilda vatten. Kvar blir natriumjonerna (Naâș) och kloridjonerna (Cl⁻), som tillsammans bildar natriumklorid (NaCl), ett salt. KALK

C-A

  • Veta vad som hĂ€nder med syror och baser i vatten pĂ„ ett mer detaljerat sĂ€tt. Exempelvis skillnaden mellan starka och svaga baser: Se ovan

  • Förklara hur pH-skalan fungerar och hur graderingen fungerar:

Citronsyra (pH ≈ 2): Surt, anvĂ€nds som smaksĂ€ttare och konserveringsmedel.

Kaffe (pH ≈ 5): LĂ€tt surt.

Vatten (pH ≈ 7): Neutralt.

TvĂ„l (pH ≈ 9): LĂ€tt basiskt.

Natriumhydroxid (pH ≈ 13): Mycket basiskt.

  • FörstĂ„ enklare reaktionsformler.

Exempel 1: Saltsyra och natriumhydroxid HCl+NaOH→NaCl+H2O

HĂ€r reagerar saltsyra (HCl) med natriumhydroxid (NaOH) och bildar natriumklorid (NaCl, vanligt bordssalt) och vatten (H₂O).

Dissociation av en syra

Syror kan dissociera i vatten och bilda vĂ€tejoner (Hâș).

Exempel 4: Saltsyra HCl→H+ + Cl

Saltsyra dissocierar i vatten och ger vÀtejoner och kloridjoner.

Dissociation av en bas

Baser kan ocksÄ dissociera i vatten och bilda hydroxidjoner (OH⁻).

Exempel 5: Natriumhydroxid NaOH→Na+ + OH− Natriumhydroxid delas upp i vatten och bildar natriumjoner och hydroxidjoner.

Exempel 6: Ammoniak löses upp i vatten och bildar ammoniumjon och hydroxidjon

  • Syror har svĂ„rt att bryta ned Ă€dla metaller men löser gĂ€rna upp andra metaller. Metall + syra ---> vĂ€tgas

  • NĂ€r det regnar surt slĂ€pps vĂ€tejoner ut och amoniumjoner som ofta anvĂ€nds för att ge nĂ€ring neutraliseras sĂ„ att vĂ€xten inte lĂ€ngre kan ta till sig nĂ€ringen.

robot