Att kunna till provet, Kemi V2
Att kunna till provet, Kemi V2
Atomens uppbyggnad.
Vad som finns i syror och baser. Syror bestĂ„r av molekyler eller joner som avger vĂ€tejoner (Hâș) nĂ€r de löses i vatten. NĂ€r syror dissocieras ökar koncentrationen av Hâș-joner i lösningen, vilket ger lösningen dess sura egenskaper. Starka syror dissocieras fullstĂ€ndigt i vatten, vilket betyder att nĂ€stan alla syramolekyler avger Hâș-joner. Svaga syror dissocieras endast delvis, vilket innebĂ€r att bara en del av syramolekylerna avger Hâș-joner. Baser bestĂ„r av molekyler eller joner som tar upp vĂ€tejoner (Hâș) eller avger hydroxidjoner (OHâ») nĂ€r de löses i vatten. Detta minskar koncentrationen av Hâș-joner i lösningen och gör den basisk (alkalisk). Starka baser dissocieras fullstĂ€ndigt i vatten och avger OHâ»-joner direkt. Svaga baser dissocieras endast delvis eller reagerar med vatten för att skapa OHâ»-joner. MĂ€ngden fria vĂ€tejoner (Hâș) i en lösning avgör om den Ă€r sur, neutral eller basisk.
pH-vÀrde och pH-skalan (logaritmisk skala, x10)
Veta vad som hĂ€nder med syror och baser i vatten: NĂ€r syror hamnar i vattnet delas syramolekylen upp i positiva vĂ€tejoner och negativa syrajoner. MĂ€ngden fria vĂ€tejoner i en lösning avgör hur sur den blir. Starka syror slĂ€pper ifrĂ„n sig alla vĂ€tejoner medan svaga syror bara slĂ€pper ivĂ€g nĂ„gra. De fria vĂ€tejonerna (Hâș) Ă€r instabila pĂ„ egen hand och binder sig snabbt till vattenmolekyler (HâO), vilket bildar oxoniumjoner (HâOâș). Det Ă€r dessa oxoniumjoner som faktiskt gör lösningen sur. NĂ€r baser slĂ€pps i vatten börjar basmolekylerna interragera med vattenmolekylerna. Starka baser slĂ€pper direkt ifrĂ„n sig hydroxidjoner (OH-). Det Ă€r hydroxidjonerna och hur mĂ„nga de Ă€r som avgör hur basisk en lösning Ă€r. Svaga baser tar istĂ€llet upp positiva vĂ€tejoner (H+) frĂ„n vattnet, och dĂ„ bildas det hydroxidjoner av vattenmolekylerna.
FörstÄ skillnaden mellan starka och svaga syror och baser. Starka baser bryts upp helt och slÀpper ut mÄnga hydroxidjoner, medan svaga baser bara delvis delas upp och slÀpper dÀrför inte ut lika mÄnga hydroxidjoner. Starka baser avger hydroxidjoner direkt medan svaga baser reagerar med vatten för att skapa hydroxidjoner. Starka syror bryts upp helt och slÀpper lös alla vÀtejoner, medan svaga syror bara delvis delas upp och inte slÀpper fri lika mÄnga vÀtejoner.
FörstÄ skillnaden mellan koncentrerade och utspÀdda syror och baser. Skillnaden mellan koncentrerade och uspÀdda syror/baser handlar om mÀngden syra/bas i förhÄllande till mÀngden vatten.
Ge exempel pÄ nÄgra indikatorer: pH-mÀtare (bra om man vill veta ett exakt vÀrde, t.ex inom sjukvÄrden), Fenolftalein (blir fÀrglös i sura lösningar och rosa i basiska), BTB (droppa i vÀtskan, vÀtskan fÄr olika fÀrg beroende pÄ pH), pH-papper
Veta vad neutralisation Ă€r: Neutralisation Ă€r en kemisk reaktion dĂ€r en syra och en bas reagerar med varandra och bildar ett salt och vatten. I denna process kombineras vĂ€tejoner (Hâș) frĂ„n syran och hydroxidjoner (OHâ») frĂ„n basen, vilket resulterar i vatten (HâO). Samtidigt bildas ett salt frĂ„n de kvarvarande jonerna. GrundlĂ€ggande neutralisationsreaktionn:
H+ + OHââH2âO. Exempel pĂ„ neutralisation: Saltsyra (HCl) och natriumhydroxid (NaOH): NĂ€r saltsyra (en stark syra) och natriumhydroxid (en stark bas) blandas, sker en neutralisationsreaktion dĂ€r saltet natriumklorid (NaCl) och vatten (HâO) bildas:
HCl (saltsyra) +NaOH (natriumhydroxid)âNaCl+H2OHâș
HCl reagerar med OHâ» frĂ„n NaOH för att bilda vatten. Kvar blir natriumjonerna (Naâș) och kloridjonerna (Clâ»), som tillsammans bildar natriumklorid (NaCl), ett salt. KALK
C-A
Veta vad som hÀnder med syror och baser i vatten pÄ ett mer detaljerat sÀtt. Exempelvis skillnaden mellan starka och svaga baser: Se ovan
Förklara hur pH-skalan fungerar och hur graderingen fungerar:
Citronsyra (pH â 2): Surt, anvĂ€nds som smaksĂ€ttare och konserveringsmedel.
Kaffe (pH â 5): LĂ€tt surt.
Vatten (pH â 7): Neutralt.
TvĂ„l (pH â 9): LĂ€tt basiskt.
Natriumhydroxid (pH â 13): Mycket basiskt.
FörstÄ enklare reaktionsformler.
Exempel 1: Saltsyra och natriumhydroxid HCl+NaOHâNaCl+H2O
HĂ€r reagerar saltsyra (HCl) med natriumhydroxid (NaOH) och bildar natriumklorid (NaCl, vanligt bordssalt) och vatten (HâO).
Dissociation av en syra
Syror kan dissociera i vatten och bilda vĂ€tejoner (Hâș).
Exempel 4: Saltsyra HClâH+ + Cl
Saltsyra dissocierar i vatten och ger vÀtejoner och kloridjoner.
Dissociation av en bas
Baser kan ocksĂ„ dissociera i vatten och bilda hydroxidjoner (OHâ»).
Exempel 5: Natriumhydroxid NaOHâNa+ + OHâ Natriumhydroxid delas upp i vatten och bildar natriumjoner och hydroxidjoner.
Exempel 6: Ammoniak löses upp i vatten och bildar ammoniumjon och hydroxidjon
Syror har svÄrt att bryta ned Àdla metaller men löser gÀrna upp andra metaller. Metall + syra ---> vÀtgas
NÀr det regnar surt slÀpps vÀtejoner ut och amoniumjoner som ofta anvÀnds för att ge nÀring neutraliseras sÄ att vÀxten inte lÀngre kan ta till sig nÀringen.
Att kunna till provet, Kemi V2
Atomens uppbyggnad.
Vad som finns i syror och baser. Syror bestĂ„r av molekyler eller joner som avger vĂ€tejoner (Hâș) nĂ€r de löses i vatten. NĂ€r syror dissocieras ökar koncentrationen av Hâș-joner i lösningen, vilket ger lösningen dess sura egenskaper. Starka syror dissocieras fullstĂ€ndigt i vatten, vilket betyder att nĂ€stan alla syramolekyler avger Hâș-joner. Svaga syror dissocieras endast delvis, vilket innebĂ€r att bara en del av syramolekylerna avger Hâș-joner. Baser bestĂ„r av molekyler eller joner som tar upp vĂ€tejoner (Hâș) eller avger hydroxidjoner (OHâ») nĂ€r de löses i vatten. Detta minskar koncentrationen av Hâș-joner i lösningen och gör den basisk (alkalisk). Starka baser dissocieras fullstĂ€ndigt i vatten och avger OHâ»-joner direkt. Svaga baser dissocieras endast delvis eller reagerar med vatten för att skapa OHâ»-joner. MĂ€ngden fria vĂ€tejoner (Hâș) i en lösning avgör om den Ă€r sur, neutral eller basisk.
pH-vÀrde och pH-skalan (logaritmisk skala, x10)
Veta vad som hĂ€nder med syror och baser i vatten: NĂ€r syror hamnar i vattnet delas syramolekylen upp i positiva vĂ€tejoner och negativa syrajoner. MĂ€ngden fria vĂ€tejoner i en lösning avgör hur sur den blir. Starka syror slĂ€pper ifrĂ„n sig alla vĂ€tejoner medan svaga syror bara slĂ€pper ivĂ€g nĂ„gra. De fria vĂ€tejonerna (Hâș) Ă€r instabila pĂ„ egen hand och binder sig snabbt till vattenmolekyler (HâO), vilket bildar oxoniumjoner (HâOâș). Det Ă€r dessa oxoniumjoner som faktiskt gör lösningen sur. NĂ€r baser slĂ€pps i vatten börjar basmolekylerna interragera med vattenmolekylerna. Starka baser slĂ€pper direkt ifrĂ„n sig hydroxidjoner (OH-). Det Ă€r hydroxidjonerna och hur mĂ„nga de Ă€r som avgör hur basisk en lösning Ă€r. Svaga baser tar istĂ€llet upp positiva vĂ€tejoner (H+) frĂ„n vattnet, och dĂ„ bildas det hydroxidjoner av vattenmolekylerna.
FörstÄ skillnaden mellan starka och svaga syror och baser. Starka baser bryts upp helt och slÀpper ut mÄnga hydroxidjoner, medan svaga baser bara delvis delas upp och slÀpper dÀrför inte ut lika mÄnga hydroxidjoner. Starka baser avger hydroxidjoner direkt medan svaga baser reagerar med vatten för att skapa hydroxidjoner. Starka syror bryts upp helt och slÀpper lös alla vÀtejoner, medan svaga syror bara delvis delas upp och inte slÀpper fri lika mÄnga vÀtejoner.
FörstÄ skillnaden mellan koncentrerade och utspÀdda syror och baser. Skillnaden mellan koncentrerade och uspÀdda syror/baser handlar om mÀngden syra/bas i förhÄllande till mÀngden vatten.
Ge exempel pÄ nÄgra indikatorer: pH-mÀtare (bra om man vill veta ett exakt vÀrde, t.ex inom sjukvÄrden), Fenolftalein (blir fÀrglös i sura lösningar och rosa i basiska), BTB (droppa i vÀtskan, vÀtskan fÄr olika fÀrg beroende pÄ pH), pH-papper
Veta vad neutralisation Ă€r: Neutralisation Ă€r en kemisk reaktion dĂ€r en syra och en bas reagerar med varandra och bildar ett salt och vatten. I denna process kombineras vĂ€tejoner (Hâș) frĂ„n syran och hydroxidjoner (OHâ») frĂ„n basen, vilket resulterar i vatten (HâO). Samtidigt bildas ett salt frĂ„n de kvarvarande jonerna. GrundlĂ€ggande neutralisationsreaktionn:
H+ + OHââH2âO. Exempel pĂ„ neutralisation: Saltsyra (HCl) och natriumhydroxid (NaOH): NĂ€r saltsyra (en stark syra) och natriumhydroxid (en stark bas) blandas, sker en neutralisationsreaktion dĂ€r saltet natriumklorid (NaCl) och vatten (HâO) bildas:
HCl (saltsyra) +NaOH (natriumhydroxid)âNaCl+H2OHâș
HCl reagerar med OHâ» frĂ„n NaOH för att bilda vatten. Kvar blir natriumjonerna (Naâș) och kloridjonerna (Clâ»), som tillsammans bildar natriumklorid (NaCl), ett salt. KALK
C-A
Veta vad som hÀnder med syror och baser i vatten pÄ ett mer detaljerat sÀtt. Exempelvis skillnaden mellan starka och svaga baser: Se ovan
Förklara hur pH-skalan fungerar och hur graderingen fungerar:
Citronsyra (pH â 2): Surt, anvĂ€nds som smaksĂ€ttare och konserveringsmedel.
Kaffe (pH â 5): LĂ€tt surt.
Vatten (pH â 7): Neutralt.
TvĂ„l (pH â 9): LĂ€tt basiskt.
Natriumhydroxid (pH â 13): Mycket basiskt.
FörstÄ enklare reaktionsformler.
Exempel 1: Saltsyra och natriumhydroxid HCl+NaOHâNaCl+H2O
HĂ€r reagerar saltsyra (HCl) med natriumhydroxid (NaOH) och bildar natriumklorid (NaCl, vanligt bordssalt) och vatten (HâO).
Dissociation av en syra
Syror kan dissociera i vatten och bilda vĂ€tejoner (Hâș).
Exempel 4: Saltsyra HClâH+ + Cl
Saltsyra dissocierar i vatten och ger vÀtejoner och kloridjoner.
Dissociation av en bas
Baser kan ocksĂ„ dissociera i vatten och bilda hydroxidjoner (OHâ»).
Exempel 5: Natriumhydroxid NaOHâNa+ + OHâ Natriumhydroxid delas upp i vatten och bildar natriumjoner och hydroxidjoner.
Exempel 6: Ammoniak löses upp i vatten och bildar ammoniumjon och hydroxidjon
Syror har svÄrt att bryta ned Àdla metaller men löser gÀrna upp andra metaller. Metall + syra ---> vÀtgas
NÀr det regnar surt slÀpps vÀtejoner ut och amoniumjoner som ofta anvÀnds för att ge nÀring neutraliseras sÄ att vÀxten inte lÀngre kan ta till sig nÀringen.