gg

1. Beskriv vad anknytning är och varför det är så viktigt. 

Anknytning är det känslomässiga band som skapas mellan ett barn och dess vårdnadshavare. Det uppstår när föräldrar eller omsorgspersoner regelbundet möter barnets behov av trygghet, närhet och omsorg. Denna relation är avgörande för barnets utveckling, eftersom en trygg anknytning ger en stabil grund för känslomässig och social utveckling.

Nära släkting cirka 3 personer

Adoptiv längre tid

slumpen

När föräldrar lyssnar på sitt barn, ger kärlek, byter blöjor, matar och tröstar det, skapas en trygg anknytning. Säger snälla saker vilket gör att barnet får bättre självkänsla.  Detta ger barnet en känsla av säkerhet och förtroende för omvärlden. Om anknytningen däremot är otrygg, där barnets behov inte möts eller där det utsätts för inkonsekvent eller känslokall vård, kan det leda till problem senare i livet. Barn med otrygg anknytning kan få svårt att lita på andra, hantera relationer eller reglera sina känslor.

För barn med funktionsnedsättningar kan det ibland vara svårare att skapa en trygg anknytning, eftersom de kan ha särskilda behov som kräver mer tid och anpassning från föräldrarna. Strikta rutiner, visuella hjälpmedel, musik från barndomen och andra metoder kan vara viktiga verktyg för att skapa en trygg och stabil miljö för barnet.

Anknytningen påverkar oss genom hela livet. De första tre åren är särskilt avgörande, men även under tonåren spelar anknytningen en stor roll. En bristande anknytning kan skapa problem i vuxenlivet, exempelvis i kärleksrelationer, där personen kan ha svårt att känna tillit eller hantera känslomässig närhet. I sådana fall kan otrygg anknytning leda till trauma, vilket kan behöva bearbetas genom terapi.

2. Vilka faktorer påverkar hur vi utvecklas som individer? 

Motorisk utveckling  Handlar om hur vi lär oss att röra oss, från att sitta och krypa till att gå och springa. För barn med utvecklingsstörningar kan motoriska färdigheter ta längre tid att utveckla, vilket kan påverka självständighet och vardagliga aktiviteter. Cebral pares eller autism.

Psykodynamisk utveckling Bygger på våra tidiga erfarenheter och relationer, särskilt anknytningen till vårdnadshavare. Dessa påverkar vår personlighet, känslor och hur vi hanterar relationer i framtiden. Välja en dålig partner.

Psykosocial utveckling Handlar om hur vi fungerar i sociala sammanhang och lär oss vad som är rätt och fel. Genom socialisera sig med andra utvecklar vi våra värderingar, normer och sociala färdigheter.utan erfareheter kan det svårt att bygga empathi och relation. osv…….

Kognitiv utveckling Rör vår förmåga att tänka, förstå och lösa problem. Denna utveckling sker stegvis, där barn först lär sig konkreta saker. Med tiden utvecklar barnet sig till ett mer abstrakt tänkande. Lösa problem svårt för de med funktionedsättning

Identitetsutveckling – Hur vi ser på oss själva förändras med åldern. Som barn kan vi ha en enkel och positiv självbild, men med tiden kan vi omvärdera oss själva. Men även u dra vad vi har för plats i samhället. Identitetsutvecklingen påverkas av våra erfarenheter, sociala sammanhang och personliga reflektioner. Om man har funktionedsättning kan identitetutveckling vara väldigt avgörande för en själv. alltså kan de känna sig exkluderande i världens normer och levnadsvillkor.

3. Beskriv skillnaderna mellan arv och miljö. 

Arv och miljö är två väldigt viktiga punkter som kan vara avgörande för din personlighet. Dessa punkter påverkar oss alla på olika sätt beroende på vår ärftlighet och levnadsmiljö. Miljön kan påverka oss på många olika sätt, och de flesta växer upp i en lugn miljö. Alltså en miljö där de känner att de kan uttrycka sig och vara trygga.

En trygg psykosocial miljö är viktig för ett barns utveckling. Den psykosociala miljön handlar om de sociala och känslomässiga relationerna som barnet har till sin familj, vänner och andra omkring dem. Om ett barn växer upp i ett hem med missbruk eller andra problem kan miljön vara stökig och otrygg. Hemmet kan vara dystert, rummet kan vara stängt, och det kan finnas droger eller alkohol i närheten. Denna typ av miljö kan påverka barnet negativt, vilket kan leda till att barnet isolerar sig från familjen och får svårigheter med sociala relationer och inlärning. ekonmiskt

Arv som en påverkan
Arv är också en viktig punkt. Det kan till exempel handla om genetiska egenskaper. Beroende på föräldrarna kan alla få olika genetiska anlag. Vissa kan till exempel ärva benägenhet för sjukdomar som högt eller lågt blodtryck. Detta kan påverka deras livsstil och förmåga att delta i aktiviteter. Ett barn med exempelvis diabetes måste hålla koll på sitt blodsockervärde, vilket kan påverka deras sociala liv och lek med andra barn. De kan behöva ta mediciner eller hålla sig nära en källa lärare och socker energi ifall deras blodsocker sjunker. Detta gör att barnets miljö måste anpassas efter sjukdomen.

Vänner,

Arv kan också påverka miljön om barnet ärver en allvarlig sjukdom, som exempelvis cancer. Då kan barnet behöva spendera mycket tid på sjukhus, vilket påverkar deras liv och sociala interaktioner. Om en förälder är blind, kan detta också påverka barnets miljö, då det finns behov av särskilda hjälpmedel för att underlätta vardagen.

4. Ge några exempel på hur man kan upptäcka att ett barn kan behöva stöd. 

Det finns flera sätt att upptäcka att ett barn kan behöva stöd. Ett exempel är genom LSS där barn med funktionsnedsättningar kan få olika hjälpmedel och stöd från exempelvis hemsjukvårdspersonal eller assistenter. Många av dessa barn får även extra emotionellt stöd från sina vårdnadshavare.

I vissa fall kan behovet av stöd märkas redan vid födseln. Om ett barn inte kan gå eller säga ord som "mamma" eller "pappa" vid en viss ålder kan det indikera att barnet behöver mer hjälp. Barn med funktionsnedsättningar kan ofta behöva längre tid för att utveckla sina motoriska eller språkliga färdigheter, och detta kan kräva särskilt stöd.

Barn genomgår regelbundna kontroller på barnavårdcentralen under sina första år. Dessa kontroller sker vid årskurs 1, 2 och 3, och syftet är att bedöma barnets utveckling. Om det finns avvikelser, kan barnet remitteras för vidare utredning och stöd. kan ha låg motorisska niveå….osv

Äen hörsel

Det är också vanligt att barn testas för att se om de har svårt att samspela med andra, till exempel om de inte kan leka med andra barn eller använda leksaker på ett typiskt sätt. Om ett barn har svårt att engagera sig i sociala interaktioner eller leka på vanligt sätt, kan det vara ett tecken på att barnet behöver extra stöd.

Slutligen kan emotionella och beteendemässiga tecken också vara viktiga att uppmärksamma. Om ett barn är väldigt aggressivt, alltid ledset, eller väldigt tillbakadraget, kan detta vara en påverkan på att barnet har svårigheter som kräver stöd. Ett barn som har svårt att hantera sina känslor eller relationer kan behöva professionell hjälp för att Berätta om sina upplevelser och få rätt stöd.

5. Varför är tidiga insatser viktiga? 

Tidiga insatser är viktiga för ett barns utveckling eftersom de kan hjälpa till att förebygga eller lindra svårigheter som påverkar barnets liv. Genom att upptäcka problem tidigt skapas bättre förutsättningar för barnets psykiska och sociala utveckling.

Om ett barn har svårt att prata kan det vara viktigt att stödja det med kroppsspråk och andra kommunikationssätt. Utan stöd kan barnet känna sig isolerat och detta kan leda till psykiska svårigheter. För barn med nedsatt syn eller hörsel är hjälpmedel som läsglasögon eller teckenspråk avgörande för att undvika olyckor. Men det ger de också en möjlighet att förstå och interagera med omvärlden.

Tidiga insatser gör det också lättare att identifiera utvecklingsförseningar eller funktionsnedsättningar, vilket ger möjlighet att sätta in rätt stöd snabbt. Det kan till exempel vara svårt för ett barn att prata eller gå, vilket kan vara ett tecken på att barnet behöver extra hjälp.

Genom rätt stöd i tidig ålder minskar risken för framtida psykosociala problem. Terapier och hjälp att hantera känslor kan förbättra barnets självkänsla och sociala förmåga, vilket kan minska risken för ångest och beteendeproblem.

6. Ge exempel på några tidiga insatser när det gäller stöd vid funktionsnedsättning. 

Habitlering mator, medicin mask, rullstols ,bildstöd ,arbetsterapefter.

Down syndrom logopeped tekenstd stor tunga. Vilket leder tilll betendemässiga problem.  Kollar up undersökningar och möten med mamman. För risk o missbruk kan man ta barnet genom Socialtjänsten.

Tidiga insatser vid funktionsnedsättning kan ge barn och vuxna de bästa förutsättningarna för en utvecklande och trygg vardag. Ett exempel på stöd är gruppboende, där personer med funktionsnedsättning bor tillsammans och får hjälp av personal med vardagliga sysslor och socialt stöd. Ledsagare kan hjälpa personer med funktionsnedsättning att delta i aktiviteter utanför hemmet, såsom att gå på fysiska aktiviteter eller besöka offentliga platser, vilket främjar socialt deltagande och självständighet.

Dagsverksamhet är ett annat exempel på en insats, där personer med olika typer av funktionsnedsättningar får möjlighet att delta i anpassade aktiviteter på dagtid, vilket ger både sysselsättning och sociala möten. För personer med större behov av hjälp kan en personlig assistent vara ett viktigt stöd, som hjälper till med praktiska uppgifter i vardagen som att äta, klä på sig och hålla kontakt med andra.

För att skapa en trygg och förutsägbar miljö kan bildstöd användas, till exempel i hemmet eller på arbetsplatsen. För att visa dagens aktiviteter och hjälpa till att förstå vad som händer härnäst. Ett strikt schema där personen kan se vad som ska göras varje morgon underlättar för dem att känna sig säkra och ha kontroll över dagen. Att vara en del av en stödgrupp eller nätverk med andra som har liknande erfarenheter ger också en känsla av samhörighet och stöd, vilket kan vara viktigt för både den enskilda personen och deras familj.

7. Vad menas med en diagnos? 

Vi får daignoser av en läkare. En diagnos kan vara en funktionedsättning , sjukdom eller tillstånd. Personens intelekt är inte alttid  påverkat däremot utan också bara vara. person i ett vist tillstånd. Ex autism.   Downsydrom har hallskriterer.

Att ställa diagnoser gör det enklare för vård personalen att förstå patientens hälsotillstånd. Innan man får en diagnos har man olika symtom. Det gör så att vård personaler måste göra göra intelktuella , medisinska tester eller adra typer av tester.

11. Vad är skillnaden mellan självbild, självkänsla och självförtroende? 

Självkänsla är hur man känner sig bra i den man är. Det kan innbära ens egna kännslor om hur bäkväm och du är i dig själv.. Det kan ingå allt från hur man tycker om sin kropp till sitt egna ansikte. det är också själkänslan sociala medier kan sänka när man ser andra influnsers och dens normer. Salutogena perepktiv

Medan själförtronde är hur mycktet du tror du klarar avv att göra saker. Det kan vara att man inte tror på att klara av ett prov till olika saker vid vardagen.

Självbild är din syn mot olika vinklar. Det vill säga hur du ser en trädgård eller himlen.  Alltså vad du tycker om blommor eller leksakerna i trädgården osv. Det kan också vara din syn mott dig själv. positiv självbild är när man vet att man duger. Men också  att du tycker att du förtjänar glädje och romantik.  Ser på mig som en snäll persone.

12. Varför kan tonåren vara extra jobbigt för en person med funktionsnedsättning? 

Identid kris

relationer är en annan viktig del av tonåren, men för den med en funktionsnedsättning kan det finnas hinder som påverkar vänskapsrelationer, kärleksrelationer och sociala sammanhang. De kan uppleva att andra har förutfattade meningar om deras förmågor, vilket kan skapa en känsla av att bli bedömd eller ifrågasatt. Dessutom kan platser som Gröna Lund eller andra sociala aktiviteter vara svårare att besöka, antingen på grund av fysiska hinder eller brist på anpassningar.

Skolan , relationer, umgängen , mer förväntingar, , hormoner, sexualitet

Combontion downsyndrom, cp skadad

Kognitiva svårigheter kan också påverka vardagen, till exempel att planera och organisera aktiviteter. Personer med nedsatt central koherens kan ha svårt att se helheten och skapa struktur i sin vardag, vilket kan göra spontana planer och förändringar extra stressande. Dessutom kan svårigheter med inlevelseförmåga och empati påverka hur de tolkar andras känslor och reaktioner, vilket kan leda till missförstånd och sociala svårigheter.

13. Hur kan det vara att vara förälder till barn eller ungdomar med funktionsnedsättning och vilken hjälp kan föräldrar få? 

https://www.mfof.se/foraldraskapsstod/malgrupper-for-foraldraskapsstod/foraldrar-och-barn-med-sarskilda-behov/foraldrar-och-barn-med-funktionsnedsattning.html?u

https://www.forsakringskassan.se/privatperson/foralder/om-ditt-barn-har-en-funktionsnedsattning

habilitering

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan uppleva en ökad ansvarsbörda, då deras barn ofta kräver mer stöd i vardagen. Den emotionella belastningen kan vara stor, med känslor av oro, frustration och ibland sorg över att barnet möter fler hinder än andra. Många familjer möter också ekonomiska utmaningar, eftersom kostnader för vård, terapi och hjälpmedel kan bli höga. Utöver detta kan det vara svårt att hitta rätt stöd och förståelse från samhället, vilket gör att många föräldrar känner sig ensamma i sin situation. Familjelivet påverkas också, där syskon kan känna sig åsidosatta och relationer inom familjen kan sättas på prov.

För att underlätta vardagen finns det flera typer av stöd tillgängliga för föräldrar och barn med funktionsnedsättning. Ekonomiskt stöd, som omvårdnadsbidrag, kan ges till föräldrar som behöver vara extra engagerade i sitt barns vård. Merkostnadsersättning hjälper till att täcka extra kostnader kopplade till funktionsnedsättningen, och assistansersättning kan beviljas om barnet har omfattande hjälpbehov i vardagen. Praktiskt stöd erbjuds genom hemtjänst eller avlösarservice för att avlasta föräldrar genom att ta över vissa vårdinsatser. Korttidsboende eller korttidsvistelse ger barnet en chans att få miljöombyte samtidigt som föräldrarna får vila. Anpassade hjälpmedel erbjuds genom habiliteringen för att underlätta barnets vardag.

För att hantera emotionella utmaningar kan föräldrastödgrupper ge möjlighet att träffa andra föräldrar i liknande situation. Samtalsstöd och terapi kan hjälpa föräldrar att bearbeta sina känslor, och kuratorer och psykologer finns tillgängliga via habiliteringen eller skolhälsovården. I skolan och förskolan kan resurspedagoger eller assistenter ge extra stöd i undervisningen, och anpassad undervisning eller särskola kan vara alternativ för barn som behöver en mer individuellt anpassad lärmiljö.

När det gäller rättigheter ger Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) rätt till olika stödinsatser, såsom personlig assistans och avlösarservice.

14.  Vad handlar sexualitet och relationer om och varför kan det vara svårare för en person med funktionsnedsättning?
Sexualitet och relationer handlar om kärlek, närhet och rätten att uttrycka sina känslor och behov. För personer med funktionsnedsättning kan det vara svårare att hitta en partner, ha en relation och få privatliv. Många bor i LSS-boenden där de inte själva bestämmer över sin vardag, vilket kan göra det svårt att träffa sin partner eller bo tillsammans. Behovet av assistans kan också påverka möjligheten att ha en intim relation utan insyn från andra.

15.  Vart kan man som tonåring vända sig när man behöver råd och stöd i sexuella frågor?
Tonåringar kan vända sig till ungdomsmottagningen, skolsköterskan eller 1177 för råd om sex och relationer. Vårdnadshavare kan också vara ett stöd, och i akuta fall kan en lärare hjälpa till. RFSU har mottagningar, utbildningsfilmer och information om samtycke, preventivmedel och sexuell hälsa.

16.  Vilka former av stöd kan personer med funktionsnedsättning behöva när det gäller sexualitet?
De kan behöva stöd från personal inom LSS, organisationer som FUB och sociala aktiviteter som fredagsdanser för att träffa nya människor. Personal kan hjälpa till med att skriva meddelanden, förstå dejtingappar och kommunicera känslor. RFSU kan ge rådgivning om sexualitet, relationer och hur man har ett tryggt och bra sexliv. Det kan också vara viktigt att få stöd i att förstå samtycke och sina rättigheter.