Språkhistoria

Q: Vilka fem huvudperioder delas svensk språkhistoria in i?
A: Urnordiska (300–800), Runsvenska (800–1225), Fornsvenska (1225–1526), Nysvenska (1526–1906) och Nusvenska (1906–nutid).

Q: Vad är urnordiska?
A: Samlingsnamn för de nordiska dialekter som talades ca 300–800, utvecklade ur urgermanskan.

Q: Vad kallas den äldre runraden och hur många tecken hade den?
A: Den äldre futharken, med 24 runor.

Q: Varför övergick man till den yngre futharken med 16 tecken under runsvenskan?
A: Vissa ljud försvann eller förändrades och enklare runor behövdes för stenar och trä.

Q: Ge tre exempel på arvord från urnordiskan.
A: barn, far, natt (eller mor, jord, dag, björn, hund).

Q: Vilken runsten har världens längsta bevarade runinskrift?
A: Rökstenen i Östergötland.

Q: Under vilket årtal skrevs Äldre Västgötalagen och vilken period tillhör den?
A: Ca år 1225, inleder den äldre fornsvenska perioden.

Q: Varför är Magnus Erikssons landslag (1347) viktig för svensk språkhistoria?
A: Där används termen “Svenska språket” för första gången och lagstiftning om skrifter på svenska införs.

Q: Vilka nya bokstäver och stavningssätt infördes under yngre fornsvenskan?
A: Þ försvann, th ersatte, och q, x, z infördes (t.ex. qv, x för ks, z för ts).

Q: När och varför inleds nysvenska perioden?
A: År 1526, då Nya testamentet gavs ut på svenska och blev språklig norm.

Q: Vad hette bibelöversättningen 1541 som standardiserade stavningen i äldre nysvenska?
A: Gustav Vasas bibel.

Q: Vilka alfabetiska förändringar genomfördes i Gustav Vasas bibel?
A: Bokstäverna å, ä, ö infördes (ursprungligen som a och o med litet e ovanpå).

Q: Vad är kanslispråk?
A: Den byråkratiska, formella stil som myndigheter använde, ofta med långa meningar och svåra ord.

Q: Vilka två stora låneordskällor präglade fornsvenskan och nysvenskan?
A: Hansahandelns tyska under fornsvenskan; franska under yngre nysvenskan.

Q: Ge två exempel på tyska lånord i fornsvenskan.
A: fru, borgmästare, köpman, mynt, fönster, betala.

Q: Ge två exempel på franska lånord i yngre nysvenska.
A: marmelad, balett, adjö, ambassade, konsert, journalist.

Q: Vad var Then Swänska Argus (1732–1734)?
A: Sveriges första tidskrift, med en lättare och mer vardagsnära prosa.

Q: När infördes folkskolan i Sverige och vilken språklig effekt fick det?
A: 1842 – ökade läskunnigheten och standardiserade skolböckernas språk som blev norm.

Q: Vilken dag gavs Aftonbladet ut första gången?
A: 6 december 1830.

Q: Vad innebar stavningsreformen 1906?
A: En större förenkling av stavningen (t.ex. dubbla konsonanter efter kort vokal, borttagning av onödiga h).

Q: Vilken språkfamilj tillhör svenskan?
A: Den indoeuropeiska språkfamiljen, under den germanska grenen.

Q: Vem var William Jones och vad upptäckte han?
A: Brittisk jurist (1786) som först pekade ut släktskapet mellan sanskrit, latin och grekiska.

Q: Vad är ett isolatspråk? Ge ett exempel.
A: Språk utan kända släktskap, t.ex. baskiska.

Q: Vad betyder “etymologi”?
A: Läran om ords ursprung, släktskap och utveckling.

Q: Nämn tre faktorer som driver språkförändring.
A: Samhällsutveckling/teknik, migration, påverkan från högstatusspråk.

Q: Vad är kodväxling?
A: Att byta språk mitt i ett samtal.

Q: När grundades Svenska Akademien och vad är dess syfte?
A: 1786, för att främja svenska språkets renhet, styrka och skönhet.

Q: Vad är SAOL och SAOB?
A: Svenska Akademiens Ordlista (stavning, böjning) och Ordbok (ordens historia).

Q: Vilka fem språk är svenska nationella minoritetsspråk?
A: Samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch.

Q: Vad stadgar språklagen (2009) om offentligt språk?
A: Att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig, samt skydd för minoritetsspråk.

Q: Ge exempel på några engelska lånord från 1800-talssvenskan.
A: jobb, klubb, strejk, intervju, sport.

Q: Vilket begrepp beskriver när ett språk “tar över” ett annat i bestämda domäner?
A: Språkdomänsförlust (t.ex. vetenskap på engelska).

Q: Varför kom stavningen “qetsiap” och “ketchup” in i svenskan?
A: Som lån från engelska via malajiska och kinesiska varianter.

Q: Vad innebär “språkpolitik”?
A: Statliga eller institutionella styrningar för att skydda och främja ett språk.

Q: Vad är språkrådet och vad gör det?
A: Institutionen för språk och folkminnen som ger råd om språkvård och språkpoli­tik.