Andraspråk (L2) - Ett språk som lärs in efter modersmålet (L1). Det kan vara ett tredje eller fjärde språk som en person lär sig.
Simultan tvåspråkighet - När en person lär sig två språk samtidigt, ofta från tidig barndom, vilket gör att båda språken lärs in parallellt.
Successiv tvåspråkighet - När en person lär sig ett språk efter att ha lärt sig ett annat, ofta i barndomen eller senare i livet.
Främmande språk - Ett språk som inte talas i ens hemland och som lärs i en miljö utanför dess ursprungliga talområde.
Inlärning - Den process där en individ lär sig ett nytt språk, ofta genom formell undervisning eller annan strukturerad aktivitet.
Tillägnande - En mer naturlig och implicit form av språkinlärning som sker genom användning av språket i vardagliga situationer.
Formell inlärning - Den mer strukturerade och medvetna processen av att lära sig ett språk, ofta genom undervisning eller kurser.
Informell inlärning - Inlärning som sker utan formell undervisning, genom exempelvis vardagskonversationer och exponering för språket i naturliga sammanhang.
Språklig kompetens - Den implicita kunskap en person har om ett språk, som inkluderar grammatik, syntax och semantik, utan att medvetet kunna formulera reglerna.
Språklig performans - Den faktiska användningen av språket, dvs. vad som kommer ut i tal eller skrift, som kan påverkas av kontext och den kommunikativa situationen.
Kommunikativ kompetens - Den förmåga en person har att använda sitt språkliga kunnande (kompetens) för att effektivt kommunicera i olika sociala och kontextuella sammanhang.
Transfer - Överföring av grammatiska regler och språkliga vanor från modersmålet (L1) till andraspråket (L2), vilket ibland kan vara till hjälp men ibland skapa felaktigheter.
Behaviorism - En inlärningsteori som fokuserar på yttre stimuli och respons, där språkinlärning sker genom imitation, övning, belöning och bestraffning.
Imitation - Att härma eller efterlikna språkliga mönster och strukturer, vilket ansågs vara en central del i inlärning enligt behaviorismen.
Noam Chomsky - En språkforskare som motsatte sig behaviorismens syn på språkinlärning och föreslog att människor är födda med en medfödd förmåga att förstå språk, kallad universal grammar.
Universal grammar - Chomskys teori om en medfödd, universell grammatikstruktur som alla människor är utrustade med och som gör att vi kan lära oss språk snabbt och effektivt.
Interimspråk - Ett mellanliggande stadie i andraspråksinlärning där inläraren blandar element från sitt modersmål (L1) och sitt andraspråk (L2) och skapar egna regler.
Manfred Pienemanns processbarhetsteori - En teori om andraspråksinlärning som föreslår att grammatiska strukturer lärs i en specifik ordning genom olika faser.
Processbarhet - En teori om hur språk lärs baserat på de kognitiva processerna som styr språkinlärning.
Nivå 1–5 i Pienemanns teori - Olika stadier i språkinlärningen där:
Nivå 1: Enkla ord och fraser.
Nivå 2: Böjningar av verb och substantiv.
Nivå 3: Korrekt ordföljd och frasstruktur.
Nivå 4: Hantering av inversion i frågor och ordföljder.
Nivå 5: Användning av komplex grammatik.
Stephen Krashens inflödeshypotes - En teori om att effektiv språkinlärning sker när materialet man lär sig ligger precis över den nivå man behärskar, dvs på nivå [det du kan] + 1.
Lev Vygotskij - En psykolog som utvecklade teorin om den närmaste utvecklingszonen, som beskriver de olika nivåer av kunskap en person har och hur lärande kan stödjas genom vägledning.
Den närmaste utvecklingszonen (ZPD) - De tre zonerna i Vygotskijs teori:
Den aktuella utvecklingszonen: det en person redan behärskar.
Den potentiella utvecklingszonen: det en person kan behärska med hjälp och vägledning.
Den överutvecklade zonen: det en person inte kan behärska, även med hjälp.
Scaffolding - Stöd och hjälp som ges till en inlärande för att hjälpa dem att nå en högre nivå inom sin utvecklingszon, vilket gradvis minskas när den inlärande får mer självständighet.
Fonem: Minsta betydelseskiljande del i ett ord
Jämför: bok - lok - lök - lön
Ett fonem behöver inte vara en bokstav
Varje bokstav representerar minst ett fonem
Jämför: katt - köra
Samma fonem på olika sätt:
Sjunga, choklad, station, kanske, duscha.
Vokalfonem:
Grafem: skriftens byggstenar
Bokstäver som representerar fonem.
Exempel: Bokstäverna i alfabetet är grafem, men samma fonem kan ha olika grafem beroende på ord tex sj och skj
Fonotaktiska regler: hur konsonanter och vokaler får kombineras.
Morfem: Minsta betydelsebärande delarna i ett språk.
Elev-er-na-s (s=genitiv, slutet av ord som markerar ägande eller tillhörighet) detta ord har 4 morfem
Cykla-de detta ord har 2 morfem.
Vad indikerar de olika morfemen?
Prefix och suffix:
Prefix: morfem som står före roten i ett ord
Suffix: morfem som står efter roten i ett ord, gör oftast ord till substantiv.
o-tack-sam-het-en
O=prefix med negation
Tack= rotmorfem
Sam= suffix som gör ordet till ett adjektiv
Het= suffix som gör adjektivet till ett substantiv
En= bestämd artikel
Knowt
Note
Studied by 48 people
