Emotion, anknytning och utvecklingspsykologi

Emotion, Anknytning och Utvecklingspsykologi

• Emotioner – Responser på stimuli, som signalerar till oss hur vi värderar informationen och förstärker denna. Dem ger information till oss om vårt tillstånd, skapar mening. Dem motiverar, riktar uppmärksamhet och förbereder för handling. Har ett överlevnadsvärde socialt och fysiskt.

• Valence och arousal – Känslor kan delas upp i på en cirkelformad skala. Pos/neg och hög/låg.

• Basemotioner – Automatiska emotioner och visas redan under de första åren. Vid några års ålder kan emotionerna kännas igen hos andra människor. Ex

• Sekundära emotioner – Emotioner som kräver en självmedvetenhet såsom stolthet, skam och skuld. Från 3 år.

• Utveckling av emotioner – Biologisk grund som formas av kultur. Observationsinlärning. Socialt refererande. Speglar, förstärker, reagerar (föräldrar ord).

• Temperament – Hur vi reagerar på världen och reglerar den reaktiviteten. Mönster av emotionell reaktivitet och reglering. Medfött men utvecklas i interaktion ed miljön. Temperament är klimatet medan emotioner är vädret.

• Thomas & Chess temperaments Modell – Easy (40%) positivt humör, anpassningsbar och tydlig rytm. Difficult (10%) negativt humör, lättfrustrerad, tar tid att anpassa sig till nya situationer, oregelbunden rytm.  Slow to warm up (15%) mildare reaktioner, behöver tid för att vänja sig vid nya situationer.

• Goodness of fit – Bra matchning mellan barn och omgivande miljö. Avgörs av interaktion med miljön.

• Mary Rothbarts temperamentsmodell – Reagerar i den grad dem tenderar att visa känslor.

• Anknytning – Specifika och varaktiga känslomässiga band mellan barnet och de personer som tar mest hand om barnet. Manifesteras: Söker fysisk närhet, protesterar vid separation, söker trygghet och tröst. Banden finns inte från födseln utan etableras successivt genom upprepad interaktion.

• Strange Situation – En semi-strukturerad labbkonstruktion som används för att mäta anknytning hos barn 12–18 månader. Inget bra mått på individnivå, enbart för gruppskillnader. Ingen utredningsmetod.

• Trygg anknytning – Typ B; ca 70% i medelklasssampel. Barnet använder föräldern som en trygg bas. Utforskar när föräldern är närvarande, minskar vid separation men gråter inte. Hälsar på föräldern vid återförening. Balans. Kommer ur Ap som tillfredsställer barnets behov och är närvarande. Leder/relaterat till positiv socioemotionell utveckling.

• Otrygg anknytning – Typ;A ca 20% i medelklasssampel. Barnet minimerar den emotionella kontakten med AP, för att bibehålla kontakten. Utforskar med låg kvalite när föräldern är närvarande, visar inte ledsamhet eller oro vid separation. Undviker kontakt vid återförening. Fokus på utforskandet på bekostnad av anknytningen. Beror på distanserat beteende från AP, avsaknad av tröst i kombination av irritation vid närhet. Leder/relaterar till problem i socioemotionell utveckling. Lägre social kompetens, internaliserande beteendeproblem.

• Otrygg ambivalent – Typ C; ca 10% i medelklassampel. Barnet maximerar det emotionella uttrycket för att få respons. Fokus på föräldern vid närvaro, upprörd under separationen, arg på föräldern vid återförening, låter sig inte tröstas. Fokus på anknytning på bekostnad av utforskande. Beror på oförutsägbart beteende från AP, väldigt nära ibland och oinvolverad och irriterad ibland. Leder/relaterar till problem i socioemotionell utveckling. Lägre social kompetens, externaliserande beteendeproblem.

• Desorganiserad anknytning – Typ D; ca 15% i lågriskgrupper, upp till 80% i sampel med vanvård. Barnet saknar sammanhållen strategi. Eller så kollapsar barnets strategi under stress. Barnen kännetecknas av desorienterade eller desorganiserade beteenden, ex: rädsla eller motstridiga beteenden. Beror på skrämmande beteende från AP, leder till en olöslig beteendeparadox för barnet. Leder/relaterar till riskfaktor för externaliserande problem, lägre social kompetens, dissociation och psykopatologi.

• Spegelneuroner -

• Psykoanalytisk teori – Betonade betydelsen av bandet mellan mor och barn för senare utveckling, oral tillfredställelse. Kritik: starkt band trotts flaskmatning, band till såväl papporna.

• Inlärningsteori (behaviorismen) – Barns biologiska behov som törst och hunger styr anknytningsprocessen. AP som svarar på behoven kopplas med positiva känslor = positiv förstärkning. Kritik: Bandet kvarstår när barnet inte längre är beroende av AP. Betydelsen av kognition för utveckling är underskattad.

• Anknytningsteorin (John Bowlby) – Attachment. Fokus på evolutionens roll för anknytningen, överlevnad och inlärning. Dominerande teorin idag. Tre aspekter som påverkar anknytningen: Leende och kontingent respons, socialt refererande, föräldrasensitivitet.

• Mary Ainsworth – Studerade anknytning i Uganda. B=trygg, A=undvikande, C=Ambivalent. B=Lyhörd förälder, A=Avvisande förälder, C=inkonsekvent förälder.

• Harlows rhesusapor – Apungar och anknytning. Valde den mer apliknande mamman än den som gav mat. Ungarna fick sedan stora problem med det sociala och fortplantning.