Medeltiden varade ungefär mellan 400–1400, men varierade i olika delar av Europa. Den började efter Västromerska rikets fall 476. Romarriket delades i två delar:
Östromerska riket (Bysans): Fanns kvar till 1500-talet, först ortodoxt, sedan delvis islamiskt.
Västromerska riket: Föll 476, vilket markerade medeltidens början.
Medeltiden delas in i fyra perioder:
Senantiken
Tidig medeltid
Högmedeltid
Senmedeltid
Den beskrivs ofta som mörk, men hade både ljusa och mörka perioder.
Kaos och oklara källor.
Brist på soldater → bönder rekryteras → matbrist och mindre skatt.
Soldater utan lön lämnar sina poster.
Stora folkvandringar på 400-talet → förändringar i Europa.
Det stora riket ersätts av germanska samhällen.
Kristendomen överlevde Västroms fall och blev mer organiserad.
Påven fick större makt, katolicismen stärktes.
Kloster bildades på 500-talet (t.ex. Benediktinerorden).
Religion styrde livet: goda handlingar → himlen, onda → helvetet.
Kyrkan fick stor makt och ägde mycket jord.
Vad för kyrkan med sig?
Kristendomen för med sig läs- och skrivkunnighet, latinet som lärdas språk och kloster som sprider bildning och religion. Kyrkan får privilegier från makthavare i utbyte mot administrativa tjänster.
Läs- och skrivkunnighet sprids genom munkar och präster.
Latinet används som ett universellt språk, liknande engelskan idag.
Kloster bidrar till utbildning, jordbruk och samhällsbyggande.
Vad mer är klostren till för?
Klostren fungerar som utbildningscentrum, medicinska anläggningar och handelsplatser. De kopierar biblar och utvecklar tekniska kunskaper.
Klosterträdgårdar odlar medicinalväxter och sprider läkekonst.
Munkar kopierar biblar och utvecklar praktiska färdigheter.
Klosterskolor utbildar furstesöner och lägger grunden för skolväsendet.
Kloster fungerar som härbärgen, vilket stimulerar handel.
Vad menar man med att kristendomen och islam är expansionistiska religioner?
Båda religionerna uppmanar till missionering och att sprida tron till nya anhängare.
Bibeln och Koranen förespråkar att undervisa de olärda.
Expansion sker genom mission och erövringar.
Hur påverkade islams uppkomst medeltiden?
Islam sprider sig snabbt och påverkar Västeuropa genom kultur, vetenskap och handel.
Islam sprider sig via Nordafrika till Spanien och Frankrike.
Kunskap från antiken bevaras och återintroduceras till Europa.
Riddarkulturen och feodalsystemet stärks genom konflikterna med islam.
Korstågen inleds för att återta Jerusalem, men leder också till kulturellt utbyte.
Kyrkorna och deras syfte:
Första kyrkorna: rundkyrkor och basilikor.
Senare korsformade kyrkor, ofta katedraler i storstäder.
Kyrkor fungerade som utbildningscentrum, särskilt för rika män.
Många förstördes av vikingar och andra grupper.
Tionde (10% av inkomsten) gick till kyrkan → större kyrkobyggnader.
Två kyrkostilar under medeltiden:
Romansk stil (rundbågestil):
Tunga stenbyggnader, små fönster.
Tjocka väggar och tak, mörka interiörer.
Gotisk stil (spetsbågestil):
Lättare konstruktion med kryssvalv → större fönster och glasmålningar.
Spetsiga torn och pelare → riktning mot Gud.
Pestens påverkan:
Präster dog först → folk blev misstänksamma mot kyrkan.
Vissa konverterade till islam då muslimer drabbades lindrigare.
Brist på arbetskraft → bättre villkor för bönder och arbetare.
Handeln under medeltiden:
Städer blev ekonomiska centra, inte bara religiösa platser.
Självständighet från feodalherrar och kyrkan.
Penningekonomi, varuproduktion och hantverk utvecklades.
Textiltillverkning = viktigaste storindustrin.
Vilka uppfinningar finns och hur påverkar de samhället?
Vattenhjul: Användes för att driva kvarnar, smedjor och verkstäder → effektivare produktion.
Blåsbälg: Förbättrade järnsmide genom att tillföra syre till elden → starkare material.
Hjulplog: Möjliggjorde jordbruk i tyngre jordar → ökad matproduktion, befolkningstillväxt.
Kanoner & eldvapen: Förändrade krigföring, gjorde borgar sårbara.
Kompass: Förbättrade navigering → effektivare handel och upptäcktsresor.
Textilutveckling: Nya vävstolar och spinningstekniker → industriell tillväxt, proletarisering av arbetare.
Urverk: Skapade en mer exakt tidsuppfattning → ökad produktion, struktur i samhället.
Järn: Nödvändigt för vapen, verktyg och konstruktion → möjliggjorde teknisk utveckling.
Var järn viktigt?
Ja, järn var avgörande för verktyg, vapen och byggnationer.
Krävde träkol för att värmas och formas, men skogsbrist i södra Europa begränsade produktionen.
Sverige hade låg produktion (2-3 ton per år), medan Kina producerade 2-3 ton per dag.
Masugnar fanns men kunde ännu inte smälta järn (det skedde först på 1700-talet).
Hur påverkade boktryckarkonsten det medeltida samhället?
Johannes Gutenberg förbättrade trycktekniken med lösa typer och vinpress.
Tidigare skrevs böcker för hand eller trycktes med uthuggna träplattor → långsam och dyr process.
Nu kunde 300 sidor tryckas per dag → billigare böcker, ökad läskunnighet och spridning av idéer.
Påverkade språket genom enhetligare stavning.
Jämförbar med internet i hur den revolutionerade informationsspridning.
Vattenhjul: Drivkraft för kvarnar och smedjor.
Blåsbälg: Effektivare järnproduktion.
Hjulplog: Möjliggjorde jordbruk i nya områden → kristendomens spridning.
Kanoner & eldvapen: Förändrade krigföring och borgars försvar.
Kompass: Förbättrade sjöfart och handel.
Textilindustrin: Effektivare produktion → sociala förändringar, proletariat.
Urverk: Strukturerade tiden → effektivare arbete och produktion.
Järn: Viktigt för vapen, verktyg, byggnader → teknisk utveckling.
Boktryckarkonst: Snabbare och billigare böcker → ökad läskunnighet och kunskapsspridning.