Untitled Flashcards Set


När uppstår medeltiden?

Medeltiden varade ungefär mellan 400–1400, men varierade i olika delar av Europa. Den började efter Västromerska rikets fall 476. Romarriket delades i två delar:

  • Östromerska riket (Bysans): Fanns kvar till 1500-talet, först ortodoxt, sedan delvis islamiskt.

  • Västromerska riket: Föll 476, vilket markerade medeltidens början.

Medeltiden delas in i fyra perioder:

  1. Senantiken

  2. Tidig medeltid

  3. Högmedeltid

  4. Senmedeltid


Var medeltiden mörk eller ljus?

Den beskrivs ofta som mörk, men hade både ljusa och mörka perioder.


Vad hände efter Västroms fall?

  • Kaos och oklara källor.

  • Brist på soldater → bönder rekryteras → matbrist och mindre skatt.

  • Soldater utan lön lämnar sina poster.

  • Stora folkvandringar på 400-talet → förändringar i Europa.

  • Det stora riket ersätts av germanska samhällen.


Hur påverkades kristendomen?

  • Kristendomen överlevde Västroms fall och blev mer organiserad.

  • Påven fick större makt, katolicismen stärktes.

  • Kloster bildades på 500-talet (t.ex. Benediktinerorden).

  • Religion styrde livet: goda handlingar → himlen, onda → helvetet.

  • Kyrkan fick stor makt och ägde mycket jord.


Vad för kyrkan med sig?
Kristendomen för med sig läs- och skrivkunnighet, latinet som lärdas språk och kloster som sprider bildning och religion. Kyrkan får privilegier från makthavare i utbyte mot administrativa tjänster.

  • Läs- och skrivkunnighet sprids genom munkar och präster.

  • Latinet används som ett universellt språk, liknande engelskan idag.

  • Kloster bidrar till utbildning, jordbruk och samhällsbyggande.

Vad mer är klostren till för?
Klostren fungerar som utbildningscentrum, medicinska anläggningar och handelsplatser. De kopierar biblar och utvecklar tekniska kunskaper.

  • Klosterträdgårdar odlar medicinalväxter och sprider läkekonst.

  • Munkar kopierar biblar och utvecklar praktiska färdigheter.

  • Klosterskolor utbildar furstesöner och lägger grunden för skolväsendet.

  • Kloster fungerar som härbärgen, vilket stimulerar handel.

Vad menar man med att kristendomen och islam är expansionistiska religioner?
Båda religionerna uppmanar till missionering och att sprida tron till nya anhängare.

  • Bibeln och Koranen förespråkar att undervisa de olärda.

  • Expansion sker genom mission och erövringar.

Hur påverkade islams uppkomst medeltiden?
Islam sprider sig snabbt och påverkar Västeuropa genom kultur, vetenskap och handel.

  • Islam sprider sig via Nordafrika till Spanien och Frankrike.

  • Kunskap från antiken bevaras och återintroduceras till Europa.

  • Riddarkulturen och feodalsystemet stärks genom konflikterna med islam.

  • Korstågen inleds för att återta Jerusalem, men leder också till kulturellt utbyte.


Kyrkorna och deras syfte:

Första kyrkorna: rundkyrkor och basilikor.

  • Senare korsformade kyrkor, ofta katedraler i storstäder.

  • Kyrkor fungerade som utbildningscentrum, särskilt för rika män.

  • Många förstördes av vikingar och andra grupper.

  • Tionde (10% av inkomsten) gick till kyrkan → större kyrkobyggnader.




Två kyrkostilar under medeltiden:

  • Romansk stil (rundbågestil):

    • Tunga stenbyggnader, små fönster.

    • Tjocka väggar och tak, mörka interiörer.

  • Gotisk stil (spetsbågestil):

    • Lättare konstruktion med kryssvalv → större fönster och glasmålningar.

    • Spetsiga torn och pelare → riktning mot Gud.

Pestens påverkan:

  • Präster dog först → folk blev misstänksamma mot kyrkan.

  • Vissa konverterade till islam då muslimer drabbades lindrigare.

  • Brist på arbetskraft → bättre villkor för bönder och arbetare.

Handeln under medeltiden:

  • Städer blev ekonomiska centra, inte bara religiösa platser.

  • Självständighet från feodalherrar och kyrkan.

  • Penningekonomi, varuproduktion och hantverk utvecklades.

  • Textiltillverkning = viktigaste storindustrin.


  1. Vilka uppfinningar finns och hur påverkar de samhället?

    • Vattenhjul: Användes för att driva kvarnar, smedjor och verkstäder → effektivare produktion.

    • Blåsbälg: Förbättrade järnsmide genom att tillföra syre till elden → starkare material.

    • Hjulplog: Möjliggjorde jordbruk i tyngre jordar → ökad matproduktion, befolkningstillväxt.

    • Kanoner & eldvapen: Förändrade krigföring, gjorde borgar sårbara.

    • Kompass: Förbättrade navigering → effektivare handel och upptäcktsresor.

    • Textilutveckling: Nya vävstolar och spinningstekniker → industriell tillväxt, proletarisering av arbetare.

    • Urverk: Skapade en mer exakt tidsuppfattning → ökad produktion, struktur i samhället.

    • Järn: Nödvändigt för vapen, verktyg och konstruktion → möjliggjorde teknisk utveckling.



  1. Var järn viktigt?

    • Ja, järn var avgörande för verktyg, vapen och byggnationer.

    • Krävde träkol för att värmas och formas, men skogsbrist i södra Europa begränsade produktionen.

    • Sverige hade låg produktion (2-3 ton per år), medan Kina producerade 2-3 ton per dag.

    • Masugnar fanns men kunde ännu inte smälta järn (det skedde först på 1700-talet).


  1. Hur påverkade boktryckarkonsten det medeltida samhället?

    • Johannes Gutenberg förbättrade trycktekniken med lösa typer och vinpress.

    • Tidigare skrevs böcker för hand eller trycktes med uthuggna träplattor → långsam och dyr process.

    • Nu kunde 300 sidor tryckas per dag → billigare böcker, ökad läskunnighet och spridning av idéer.

    • Påverkade språket genom enhetligare stavning.

    • Jämförbar med internet i hur den revolutionerade informationsspridning.


  • Vattenhjul: Drivkraft för kvarnar och smedjor.

  • Blåsbälg: Effektivare järnproduktion.

  • Hjulplog: Möjliggjorde jordbruk i nya områden → kristendomens spridning.

  • Kanoner & eldvapen: Förändrade krigföring och borgars försvar.

  • Kompass: Förbättrade sjöfart och handel.

  • Textilindustrin: Effektivare produktion → sociala förändringar, proletariat.

  • Urverk: Strukturerade tiden → effektivare arbete och produktion.

  • Järn: Viktigt för vapen, verktyg, byggnader → teknisk utveckling.

Boktryckarkonst: Snabbare och billigare böcker → ökad läskunnighet och kunskapsspridning.