biokemi

Aminosyror- Aminosyror har en karboxylgrupp (COOH) och en aminogrupp (NH3). Det finns 20 hos människor och nio av dem är essentiella. Alla aminosyror har ett kiralt centrum förutom glycin. Det finns två enantiomer(spegelvända) av varje aminosyra D och L. I levande organismer finns bara L-formen. Har en sido-grupp(r-grupp) med olika egenskaper. 


Proteiner- Proteiner består av aminosyror och bildas genom att en aminosyra placeras ihop med en kondensationsreaktion och bildar H2O. Bindningen bildas mellan en aminogrupp och en karboxylgrupp. Bindningen mellan två aminosyror kallas peptidbindning. Proteiner har två olika änden: ett amino terminal (vänster) och ett karboxylterminal (höger). Om vi sätter ihop två aminosyror får vi en dipeptid. 40-50 polypeptid. Mer än 50 får vi protein. Ett protein kan bestå av flera olika aminosyrakedjor. Prostetisk grupp innebär att en del av proteinet inte består av aminosyror. Konjugerat protein är ett protein som  innehåller ett eller flera prostetiska grupper. Hemoglobin är ett konjugerat protein som består av 4 olika proteinkedjor och 4 hemgrupper. Den transporterar syre i blodet och ingår i prostetiska grupper. 


Proteinets 4 strukturnivåer- Primärstruktur är aminosyra frekvensen. Sekundär struktur är när delar av proteinet får 3D-strukturer på grund av vätebindningar. Alpha leder till helix och beta till platta. Tertiärstrukturen är när hela strukturen är 3D, vilket inkluderar Alpha-helix och Beta-plattor. Dessa påverkas av R-grupperna (sidogrupperna). Kvartärstruktur är en 3D struktur hos proteinet och det består av mer än en kedja.  


Bindningar mellan DE-grupper (sidokedjor)- Vätebindningar, dipolbindningar,hydrofoba interaktioner, elektrostatiska krafter (jonbindningar) och disulfidbryggor mellan cystein. 


Denaturering av protein- Bindningar i sekundärstruktur,tertiärstrukturen och kvartära strukturen bryts. Proteinet ändrar struktur och får helt nya egenskaper. Denaturering kan orsakas av temperatur eller ph. I vissa fall kan denaturering ske. Renaturering funkar i vissa fall och gör att strukturen går tillbaka till sin gamla form. 


Ägglabben- Ägglabben funkar genom att bindningarna i äggets protein bryts/denatureras när de utsätts för temperatur eller kemikalier. Bindningarna som håller i äggets protein form/struktur bryts och äggets struktur byts som gör att den får nya egenskaper som gör att den stelnar efter värme.


Enzymer- Enzymer är biologiska katalysatorer, de sänker aktiveringsenergin men påverkar inte jämviktskonstanten K. Substrat (reaktanter) ger en produkt. Aktiv yta/aktiv sätte är den delen av enzymen som substratet binder sig till och de är ofta mycket specifika. Aktiv yta bryts inte ned och kan ofta återanvändas. Vissa kräver kofaktorer/koenzymer för att fungera, det betyder att något måste sätta sig först till enzymet så att substratet kan få plats i aktiv ytan. 






Faktorer som påverkar enzymaktivitet- 

  • Temperatur påverkar då enzymer fungerar snabbare när temperaturen ökar då molekylerna rör sig snabbt och kolliderar mer när temperaturen ökar. Vid en viss temperatur når man temperaturoptimum och om temperaturen blir för hög börjar enzymet denatureras och enzymaktiviteten sänks snabbt. 

  • Ph-värde. Varje enzym har ett ph optimum där det fungerar bäst. Om pH ändras påverkas laddningarna i enzymet och substratet vilket förändrar enzymets form och minskar aktiviteten. För extrem pH kan dessutom leda till denaturering. 

  • när Substratkoncentrationen ökar ökar reaktionshastigheten eftersom fler molekyler kolliderar. Till slut tas alla aktiva ytor slut och till slut planar hastigheten ut. 


Kompetitiv inhibering- Inhibitorn binder sig till den aktiva ytan och blockerar substratet


Icke kompetitiv inhibering-  inhibitorn binder till en annan plats och gör så att den aktiva ytan ändrar form och gör så att substratet inte längre passar. 


Fosfolipider- Fosfolipider består av en glycerol,två fettsyror och en fosfatgrupp. De består av ett hydrofilt huvud och två hydrofoba svansen. De bildar miceller.liposomer och dubbellager. Cellmembranet består av ett dubbellager av fosfolipider.


Steroider- Steroider består av tre (sex kolringar) och en femkolsring. Andra grupper kan fästas för att ge olika egenskaper. Steroider är fettlösliga men kan även vara vattenlösliga om hydrofila grupper adderas. Exempel är testeron,kortisol och östrogen.


Fetter (triglycerider)- Består av en glycerol och tre fettsyror,de bildas genom en kondensationsreaktion. Fetter kan lyseras (tas sönder) NaOH. 


Två typer av fetter- Mättade fetter har endast enkelbindningar och har hög smältpunkt.

Omättade fetter har endast dubbelbindningar och har låg smältpunkt. Omättade fetter har lägre smältpunkt på grund av att de är böjd med längre avstånd emellan kolkedjorna som gör att det blir svagare vdw bindning som gör att mindre energi krävs för att bryta bindningarna som resulterar i lägre smältpunkt.


Tvål- tvål innehåller fettsyror som har en polär och en opolär ände. Smuts är fett och löser lika vilket betyder att fettet i tvål löser smuts. Den opolära enden löser sig i fett och den polära enden löser sig i vatten. När man tvättar händerna fastnar den opolära molekylerna till fett och smuts medan den polära väster sig till vatten sen omringar två molekylerna sig runt fettet och smutset och man tvättar bort klumparna då den polära enden är som ett skytt emellan den opolära enden och huden.


miceller liposomer och cellmembranet- Miceller och liposomer och cellmembranet är uppbyggda av fosfolipider och dubbellager. 







Kolhydrater- Kolhydrater består av kolkedjor, oftast fem (pentos) eller 6 (hexos) kolatomer. Strukturen kan både vara i linjär och cyklisk form. De cykliska formerna bildas när kolkedjan binder till sig själv. Det finns två typer av isomer i cyklisk form: alpha och beta. I cyklisk form kallade de sackarider. 


Monosackarider består av en kolvring. Exempel på monasakradier är glukor och fruktos. Diaskradier består av två monosackarider och binds ihop med en glykosidbindning. Olika disackarider bildas beroende på om de består av alpha eller bet - monosackarider.


 Typer av disackarider-

 maltos (maltsocker)- 2 alpha-D-glukos’

Cellobios-2-beta-D'Glukos

Laktos(mjölksocker)- 1 glukos och 1 glyktos

Sackaros (sackaros,rörsocker,betsocker) - 1 glukos och 1 fruktos.


Polysackarider- Långa kedjor av manosakradier. ett exempel är cellulosa som består av långa kedjor av cellobios (glukos). De är mycket stabila då de har parallella kedjor som hålls samman av vätebindningar. Finns i cellväggar.


Stärkelse- Stärkelse är kedjor av glukos som lagrar energi i växter. Det finns två typer av Amylos som har raka spiralvridna kedjor och amylopektin som består av grenade kedjor. 


Glykogen- Glykogen består av kedjor av glukos som lagrar energi och består av grenade kedjor. 


Metabolism-Metabolism är nedbrytare och anabolism är uppbyggt båda är metabolismen. 


Bärarmolekyler- 

ATP som är en energibärare;fosfat kan lämnas så att energin frigörs. 

ATP+H2O → ADP +P+energi 

COA är en kolbärare

NAD+/NADH är väte- och elektronbärare. 

FAD/FADH2 är väte- och elektronbärare.

Cellandning     C6H12O6 + 6O2 → 6Co2 + 6H2O + Energy (ATP)