Granska IP-adresser och DNS

Statiska och dynamiska IP-adresser

Datorer och andra klienter i ett nätverk kan ha statiska eller dynamiska IP-adresser.
Statisk IP-adress:
- Användaren bestämmer själv sin IP-adress i nätverket.
- Lämplig för enheter som skrivare i ett lokalt nätverk, där klienter behöver ansluta till en fast adress.
Dynamisk IP-adress:
- Vanligast.
- Klienterna tilldelas nya IP-adresser av en DHCP-server (vanligtvis routern) varje gång de ansluter till nätverket.
- Minskar manuell hantering och eliminerar inmatningsfel, vilket är viktigt i stora nätverk.
DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) är den bästa metoden för att tilldela IP-adresser i stora nätverk.

Privat IP-adress (lokal IP-adress):
- Adressen som en dator har inom ett lokalt nätverk.
- Inte giltig på internet och används i isolerade/privata nätverk.
- Följande IPv4-adresser är privata:
  - 10.0.0.0 - 10.255.255.255 (Klass A)
  - 172.16.0.0 - 172.31.255.255 (Klass B)
  - 192.168.0.0 - 192.168.255.255 (Klass C)
- IP-adresser utanför dessa intervall är publika.
Publik IP-adress:
- Den adress du får av din internetoperatör, som leder till din bostad.
- Routern har både en publik och en lokal IP-adress.

DNS (Domain Name System):
- Ett system för att koppla ihop namn och IP-adresser.
- Webbservrar har IP-adresser, men dessa är svåra att komma ihåg för människor.
- DNS översätter domännamn (som vi skriver i webbläsarens adressfält) till IP-nummer.
- Exempel: DNS kopplar domännamnet www.example.com till IP-adressen "162.0.2.26".
- Istället för att skriva in IP-adressen "185.60.216.35" för att komma till Facebook, kan man använda domännamnet "facebook.com".
När vi skriver exempelvis "cisco.com" översätter DNS-systemet det till IP-numret 72.163.4.185.
Ping-kommandot kan användas för att ta reda på vilken IP-adress som gömmer sig bakom ett domännamn.

En DNS-server är en dator som har en databas med IP-adresserna som olika webbservrars domännamn är kopplade till.
När en användare skriver en webbadress i webbläsaren skickas en förfrågan till en DNS-server.
DNS-servern svarar med IP-adressen som domännamnet är kopplat till.
Webbläsaren går sedan till den anvisade webbserverns IP-adress och begär den aktuella webbsidan.
Exempel: www.google.se = 216.58.209.131

För att ändra DNS-server i datorn:
1. Gå till nätverksinställningar.
2. Markera "Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4)" och klicka på "Egenskaper".
3. Markera "Använd följande DNS-serveradresser".
4. Skriv 8.8.8.8 i fältet "Önskad DNS-server" och 8.8.4.4 i fältet "Alternativ DNS-server".
Google DNS är en snabb och stabil DNS-server.

Via kommandotolken (cmd) kan man använda kommandot ipconfig/all för att se DNS-server information.

A record: Ansluter domännamnet till webbserverns IP-adress.
- Exempel: "A record" för example.com som pekar på serverns IP-adress.
CNAME record: Kan användas för att skapa ett alias för ett namn till ett annat.
- Exempel: "CNAME" record för www.example.com som pekar på example.com.
Mail Exchange Record (MX): Berättar för e-postleverantörer var de ska leverera e-post (till mailservern).
SPF Record (Sender Policy Framework): Används som spamfilter för att ta bort spam (ca 65% av alla inkommande mail är spam).

Man kan använda kommandot nslookup via "cmd" för att skicka förfrågningar till DNS-servrar och få DNS-information.
Exempel: Skriv "nslookup facebook.com".
I resultatet visas:
- Den första IP-adressen är din egen DNS-servers IP-adress (i exemplet Google DNS).
- Den andra IP-adressen är webbserverns IP-adress (i exemplet Facebooks DNS-server).