Näringskedjor i Ekosystem

Näringskedjor och Ekosystem

Näringskedjor visar relationen "vem äter vem" där växter (producenter) är i basen och konsumenterna (djur) följer. Växternas bruttoproduktion berättar hur mycket solenergi de kan binda, varav en del används för cellandning och resten blir nettoproduktion som konsumeras av heterotrofer.

Trofiska Nivåer

Ekosystemet har flera trofiska nivåer. Förstahandskonsumenterna är växtätare, andrahandskonsumenterna är rovdjur som äter växtätare och toppkonsumenterna är de djur som inte har naturliga fiender. Trofiska nivåer skapar en näringsväv där olika arter kan befinna sig i olika nivåer, som koltrasten som kan agera både som växtätare och rovdjur.

Cirkulation av Närsalter

Växter tar upp koldioxid och vatten och frigör syrgas genom fotosyntesen. Saprofyter såsom svampar och bakterier spelar en viktig roll i nedbrytningen av döda organismer och återför närsalter till marken, vilket skapar ett kretslopp.

Flöde av Energi

Energin flödar genom ekosystemet med en förlust av energi i varje trofisk nivå enligt principen att energi inte kan förstöras utan bara omvandlas. Solens ljusenergi omvandlas till kemiskt bunden energi av växterna och följer genom näringskedjorna. Vid cellandning förloras en stor del av denna energi som värme, vilket innebär att inte all energi är tillgänglig för nästa trofiska nivå.

Energipyramid och Biomassa

Energipyramider visar hur energi i form av kemiskt bunden energi är fördelad mellan trofiska nivåer, där endast en liten andel av energin (ungefär 10 %) överförs till nästa nivå. Det krävs stora mängder producenter för att stödja högre nivåer av konsumenter, vilket resulterar i få toppkonsumenter i ett ekosystem. Det illustreras med exempel på planktonkedjor och hur dessa påverkar människors matproduktion.