Sjöseminarium

Hypotes:

Drögen: Eutrof sjö

Gårasjön: Klatvattenoligotrof

a)

  • Gårasjön: klassisk klinograd kurva. Tyder starkt på eutrof sjö

    • Normala i epilimnion är övermättnad i eutrof sjö (110/120%). Vi mätte dock på hösten → ytan kyls uppifrån → kapaciteten ökar så samma syrehalt går från ex 110% till våra 50%

      • Så småningom kommer syre från luften lösa sig i vattnet så det är troligen bara tillfälligt att det endast är kring 50%

  • Drögen: mer syre vid ytan än i Gårasjön.

    • Vi förväntade oss klarvattenoligotrof men det var inte de syrevärdena vi fick

    • Klinograd kurva

      • Första tecken på att inte klarvattenoligotrof

    • Viktigt att den inte går ner till 0 i syremängd!

      • Djuren kan fortfarande utnyttja syre i hypolimnion

    • Kurvan vi fått är mesotrof syrekurva

    • “bullen” (1) är viktig att kolla på

      • (2) & (3)

      • Vanliga kurvor när varit vindstilla

      • Beror på växtplankton

        • Planktonen är tyngre än vatten så de sjunket när vindstilla

          • Sjunker tills densiteten börjar öka (vid språngskiktet)

          • Hela samhället stannar vid språngskiktet

      • (2) eller (3) beror på var kompensationsnivån ligger

        • (3) om komp ligger uder språngskiktet

          • Planktonen stannar i solen och kan bilda massa syre

        • ("2) om komp under språngskiktet

          • Planktonen stannar i mörker

      • (2) = negativ heterograd kurva

      • (3) = positiv heterograd kurva

b)

  • Drögen:

    • Konduktivitet:

      • Rak linje kring 11

        • under 12 = klassiskt värde för klarvattenoligotrof

      • I extremt oligotrofa är de flesta värdena raka streck

    • pH:

      • Sjunkande mot botten

        • Alltid! oavsett typ av sjö

        • Överst i sjön minskar koldioxid → jämliksformeln (karbonatbuffert…)

          • Fotosyntes generellt sett pH-höjande

        • mot botten ökas koldioxid → formeln förskjuts åt höger

          • Nedbrytning är principiellt pH-sänkande

      • Ovanligt högt

    • Alkalinitet:

      • Mycket god buffertkapacitet

        • Onormalt för klaroligotrof, inte som vi förväntade oss!

          • Berggrunden i södra skogsbygden är oförutsägbar

            • Det kanske inte är urberg under utan istället kalkbaserad som bjuder på joner

          • Kan bero på att man kalkat skogen och vattnet för att motverka försurning

            • Man tillsätter karbonaterna

            • Inte bra för organismerna

              • pH och alkalinitet ändras snabbt

    • Färgtal:

      • Nästan ingen färg alls

        • Normalt

  • Gårasjön

    • Konduktivitet::

      • Högre konduktivitet än gårasjön och ökar i botten

      • Mycket organiskt material i botten i eutrof sjö → mycket nedbrytning → mycket joner

      • Ju mer eutrof sjö, desto tydligare ökning i botten

      • Över 15 = eutrof

    • pH:

      • Lite över 7, sjunkande mot botten

        • Tydligare minskning av pH mot botten i eutrof sjö

    • Alkalinitet:

      • Mycket god buffertkapacitet

      • Ganska hög och rimlig

      • Jonerna kommer från berg- och jordarter

        • Troligen har båda sjöarna liknande jordarter

    • Färgtal:

      • Svagt färgat vatten

        • Det mesta som bildas i eutrofa sjöar är växtplankton som inte bildar mycket humus → dåligt siktdjup men inte höga halter humus

        • Både eutrofa och klarvattenoligotrofa sjöar brukar ha låga halter humus, dvs normalt

c) Behövs mycket kunskap för att kunna använda datan man samlar in

d)

Gårasjön:

  • Mycket blågrönbakterier tydligt drag på eutrof sjö

    • verkligen jättemånga

Drögen:

  • Kiselalgerna säger inte så mycket men vissa tydliga indikatorer fanns på oligotrof sjö

    • Kiselalger mer som ett referensvärde att jämföra andra arter med

  • Lite lätt oligotrof sammansättning

Viktigaste faktorn att titta på är om det är mycket eller lite blågrönbakterier

e)

Gårasjön:

  • (L.) = vem som gett namn till arten (Linné satte namn på älggräs)

  • Bladvass säger inte så mycket bara genom sin förekoms om näringen i sjön.

    • Tät vass tyder på näringsrikedom men förekoms säger inget

  • Mycket typiskt att vi inte fann några isoëtider

    • Finns inte

  • Blomvass är 1/0

    • Finns blomvass är det näringsrikt!

  • Vanlig andmat finns bara i näringsrika förhållanden

    • Lemnider betyder eutrofi

    • Har inga rötter så det måste finnas tillräckligt med joner i vattnet

Drögen:

  • Vattengräsmattan var fläckig, inget tydligt område med början och start

  • Vi har en isoëtidzon vilket är karaktäristiskt för någon form av klarvattenoligotrof sjö

    • vattnet behöver vara tillräckligt klart för att ljus ska kunna nå ner till botten

  • Vattenpesten tyder på näringsrika förhållanden och inte oligotrof sjö

    • Drögen håller på att eutrofieras

      • Kjell har sett mer och mer av denna art år för år

  • Ganska gles växtlighet

  • Fann lemnider i dike

    • Diket eutroft

    • Viken mer näringsrik

    • Tyder på att jordbruket håller på att göra sjön mer näringsrik

Graferna

  • Total biomassa: kurva b

    • någonstans nås en platå men generellt att ju mer näring, ju mer biomassa

  • Artantal: kurva c

    • Med mycket näring “växer de bästa arterna om” de andra arterna

    • Låg diversitet när lite näring = extrema abiotiska omständigheter

    • Låg diversitet vid mycket näring = Kunkurensuteslutningar. Biologiska faktorer

  • Båda sjöarna ligger någonstans kring toppen av kurvan

    • Gårasjön lite över toppen och drögen lite under → ungefär lika många arter, men av olika anledningar

f)

Drögen:

  • Nästan ingenting i profundalfaunan (andra gruppen hittade lite fler arter)

    • inte som förväntat, tyder inte på oligotrof, visar på viss mesotrofi

Gårasjön:

  • Ingenting i profundalfaunan

    • Tydligt och viktigt resultat som visar på näringsrik sjö

g)

Drögen:

  • Fanns gomphidae m.f.

    • platta djur

    • platta djur förekommer normalt sett i rinnande vatten

      • Största hotet är att strömmen tar en

      • Om dom platta djuren dyker upp i sjöar brukar det vara klarvattenoligotrofer

        • De är vara vid mer syresättning (som dom är anpassade efter i rinnande vatten)

Gårasjön:

  • Ju högre andel röda djur, desto mer tyder det på syrefattiga miljöer

  • Snäckor och musslor måste ha kalciumkarbonat för att bygga upp sina skal

    • därför vanliga i eutrofa sjöar

    • Att det finns även i drögen visar på att det någonstans ifrån har tillsatts karbonater

  • Stark dominans av sötvattensgråsuggan tyder på syrefattig miljö

    • tål att leva med lite syre

    • mängden det viktiga, inte om den förekommer eller inte

  • Ephemeridae tyder på syrerik miljö

h)

För hög fågeldiversitet krävs:

  • Variation i miljön

    • ju fler nischer, ju fler arter kan finnas

  • Variation i häckningsplatser

  • Många fåglar har stora revir men bara yta räcker inte

    • Behöver ex ha tillgång till bra boplats, tillräcklig föda mm

    • Olika faktorer kan vara begränsade

  • Människor bidrar ofta till variation i miljön

Summering:

  • Gårasjön följde hypotesen om en eutrof sjö

  • Drögen följde inte hypotesen fullt ut

    • Många faktorer tyder på klarvattenoligotrof men ex syrekurva, profundalfaunan och växtsammasättning mer pt det mesotrofa hållet

    • Även mängden karbonater