hinduismen pp

Hinduism, även känd som Sanatana dharma (Den eviga världsordningen), är en samling av indiska sedvänjor, religiösa övertygelser och filosofiska begrepp.
Ingen vedertagen definition av hinduismen som religion förekommer eftersom:
- Den saknar en enskild grundare.
- Det finns ingen allmänt erkänd helig skrift.
- Det saknas en övergripande organisation.
Hinduism är den dominerande religionen i Indien med cirka 1,1 miljarder anhängare och är en av världens äldsta religioner.

Viktiga termer inom hinduismen inkluderar:
- Samsara: Återfödelsens cykel, där själen föds på nytt i olika kroppar.
- Karma: Lagen om orsak och verkan, där varje handling påverkar framtida upplevelser.
- Dharma: Individens livsuppgift eller plikt beroende på deras sociala och livsstatus.
- Brahman: Det universella medvetandet, den gudomliga verkligheten som alla själar är en del av.

Tre centrala skrifter inom hinduismen:
- Veda: De äldsta och mest centrala skrifterna.
- Upanishaderna: Filosofiska texter som erbjuder insikter om själens natur (Atman) och det universella medvetandet (Brahman).
- Mahabharata: Ett episk verk innehållande Bhagavad Gita, där Krishna ger vägledning om dharma och yoga till prinsen Arjuna.

En diskussion om huruvida hinduismen ska klassificeras som polyteistisk eller monoteistisk.

Brahman: Den gudomliga verkligheten, som ses som monistisk eller panteistisk.
Atman: Det gudomliga i varje individ.
Separationen mellan Brahman och Atman betraktas som en illusion, känd som Maya.

Vaishnavism: Fokuserar på Vishnu som den primära guden.
Shaivism: Fokuserar på Shiva som den centrala guden.
Shaktism: Fokuserar på den feminina aspekten av det gudomliga, representerad av Madidevi/Shakti.

Brahma: Skaparguden, tillbedd av få; ansvarar för skapelsen av det materiella universum under en "Brahmas dag" (Kalpa = 4,32 miljarder år).
Vishnu: Universums upprätthållare, mest populär av gudarna, har många avatarer, kändaste är Krishna och ses som den "yttersta verkligheten" (Brahman).
Shiva: Förgöraren och asceternas gud, som är båda dödens och livets gud.
Shakti/Mahadevi: Den kvinnliga aspekten av universum, manifest i flera former; exempel inkluderar Durga (Krigets gudinna), Kali (Dödens och livets gudinna) och Lakshmi (Lyckans och ljusets gudinna).
Ganesha: Son till Shiva och Parvati, tillbedd av studenter som visdomens gud.

Kastsystemets betydelse:
- Reglerar yrken och plikter baserat på social och religiös status.
- Ger individen en tydlig social identitet och tillhörighet.

Dharma= Individens livsuppgift eller plikt.
Varje varna har specifika plikter:
- Brahminer: Studera och undervisa, utföra ritualer.
- Kshatriyer: Skydda och styra.
- Vaishyer: Handel och jordbruk.
- Shudrar: Tjäna och arbeta manuellt.

Frälsningsvägar:
- Handlingsyoga (Karmayoga): Engagera sig i plikter utan att förvänta sig resultat.
- Hängivelseyoga (Bhaktiyoga): Inrikta medvetandet mot Gud.
- Kunskapsyoga (Jñanayoga): Förstå att Atman är en del av Brahman.

Syfte: Att nå moksha genom osjälviskt handlande.
Tillvägagångssätt:
- Utför plikter utan att förvänta sig belöning.
- Släpp identifikationen med resultaten av handlingar.
- Se handlingen som ett offer till det gudomliga.

Syfte: Att nå moksha genom kärlek och överlåtelse.
Tillvägagångssätt:
- Utöva hängivenhet genom bön, sång, ritualer.
- Odla kärlek och överlåtelse till Gud.

Syfte: Att uppnå moksha genom insikt om den yttersta sanningen.
Tillvägagångssätt:
- Studera heliga skrifter och reflektera filosofiskt.
- Meditativ fördjupning för att genomskåda illusionen.

Regeletik: Dharma är de regler som styr individens liv; varierar med kast, kön och livsstadium.
Konsekvensetik (Karma): Varje handling har konsekvenser; goda handlingar ger positiv karma, onda handlingar ger negativ karma.
Dygdetik: Goda handlingar inkluderar icke-våld (ahimsa), tålamod och renhet.
Sinnelagsetik: Handlingar utförda med kärlek och hängivenhet anses ha rätt sinnelag, bortom handlingens resultat.