Sammanfattning ÅK7

Summering: Högkulturer

Mesopotamien låg mellan floderna Eufrat och Tigris. Där fanns mycket vatten som gjorde det lätt att odla. När det finns mycket mat, ökar också befolkningen, så stora städer började växa fram. Byteshandel blev väldigt viktig i Mesopotamien. Babylon var ett känt rike där, och en kung skrev ner stränga lagar, till exempel ”öga för öga, tand för tand”. I Mesopotamien uppfann man astrologi, astronomi, matematiken, kalendern och tiden. Tyvärr finns det inte mycket kvar av byggnaderna från Mesopotamien, eftersom regn och vind har förstört dem.

Egypten hade ett rike som fanns i nästan 3000 år. Anledningen till att det varade så länge var att Egypten låg skyddat från fiender, med öknar, Medelhavet och forsar i Nilen som naturliga skydd. Floden Nilen svämmade över varje år och gjorde marken bördig, så folket fick mycket mat. Jordbruket blev extra rikt eftersom den svarta leran från Etiopien spreds längs floden. Egyptierna delade upp året i tre perioder efter Nilens flöde: Akhet (översvämning), Peret (plantering) och Shomu (skörd). Egyptierna behövde betala skatt genom att ge bort säd eller genom att arbeta, till exempel med att bygga pyramider och tempel. Under översvämningsperioden när det inte gick att odla, användes bönder som arbetskraft till stora byggnadsprojekt. Faraon var både härskare och Gud och kunde beordra folket att slåss om det behövdes, så de behövde ingen egen militär. Egyptierna skrev med hieroglyfer, som var deras skrivspråk, och använde papyrus för att skriva texter. Pyramiderna byggdes som gravar åt kungar och viktiga personer. Egyptierna trodde att faraon var son till solguden Ra och att livet efter döden var mycket viktigt. Därför utvecklade de metoder som balsamering och mumifiering för att bevara kroppar så att själen kunde känna igen dem.

Summering: Antikens Grekland

Antikens Grekland var inte ett enda land utan bestod av många små stadsstater som styrde sig själva. Grekland hade också kolonier där de tog över andra områden. Trots att stadsstaterna var självständiga hade grekerna en gemensam kultur, som till exempel mytologi, konst och filosofi. Filosofi betyder att fundera på stora livsfrågor, som vad som händer efter döden, vad som är rätt och fel, och hur världen fungerar. Berömda filosofer som Sokrates och Platon växte fram i Aten. I Grekland utvecklades också saker som de olympiska spelen (OS), vetenskapen och demokratin. Grekerna trodde på många olika gudar och berättade historier, myter, för att förklara världen och naturens krafter. Gudarna sades bo på berget Olympos och hade mänskliga egenskaper, både bra och dåliga. Demokratin uppfanns i Grekland och fungerade som en direktdemokrati, där fria män röstade direkt på plats. Kvinnor, slavar och utlänningar fick inte rösta. Idag använder vi istället representativ demokrati, där vi väljer personer som bestämmer åt oss. Antikens Grekland erövrades så småningom av Alexander den store, som spred grekisk kultur långt bort till Egypten och Asien. När grekisk och orientalisk kultur blandades kallades det hellenism. Under hellenismen spreds också det grekiska språket Koine över stora områden.

Antikens Grekland: Demokrati jämfört med dagens demokrati

I Antikens Grekland fick kvinnor inte rösta, bara fria män fick vara med och bestämma. De använde direktdemokrati, där man tog beslut direkt på plats vid folkförsamlingen. Bara de som var fria, manliga medborgare fick delta. Det fanns olika grupper som styrde, till exempel folkförsamlingen som skrev lagar, regeringen som styrde landet och domstolen som såg till att folk följde lagarna. Ledarna valdes ofta genom lottdragning för att förhindra att samma personer alltid fick makten, och om någon fick för mycket makt kunde de röstas bort genom ostracism, där folk skrev namn på lerskärvor.

Idag får både kvinnor och män rösta om de är medborgare och över 18 år. Vi använder representativ demokrati, där vi röstar på personer som ska framföra våra åsikter. I dagens Sverige har vi riksdagen som skriver och beslutar om lagar, regeringen som styr landet tillsammans med riksdagen, och domstolen som ser till att vi följer lagarna. Demokratin idag är mer inkluderande än den var i antikens Grekland, eftersom alla vuxna medborgare får rösta, oavsett kön eller bakgrund.