Ekonomisk politik
Vilka uppgifter har pengar?
Pengar är ett betalningsmedel som är accepterat, sätter priser, bevarar värde och möjliggör placeringar/investeringar. Den ersätter den gamla metoden av byteshandeln.
Är en bonuscheck på ICA pengar?
Inte riktigt. Samtidigt som den kan utbytas mot varor som pengar kan och har ett värde för just ICA, är den varken allmänt accepterat som ett betalningsmedel, eller möjliggör investering. Man kan exempelvis inte ta ett lån med en bonuscheck från ICA, men du kan få lite extra varor från just den butikskedjan!
Vad kännetecknar en högkonjunktur?
Vid en högkonjunktur går det smidigt med penning- och de reala strömmarna. Det är gott om arbete, hög konsumtion på grund av hög efterfrågan samt utbud. Mindre priser och lägre räntor fortsätter att mata på konjunkturen tills något “sätter stopp” för det. Ekonomin är “het” och det rör sig mot en högre inflation.
Vad kännetecknar en lågkonjunktur?
En lågkonjunktur är en period där strömmarna går trögt. Efterfrågan och utbudet är oense och det härjar låg konsumtion. Det skapar mindre sysselsättning och allt mindre investeringar. Ekonomin har "kylts av” och rör sig mot en lägre inflation. En låg lågkonjunktur kallas recession och en kraftig kallas depression.
Vilka uppgifter har finanssektorn?
Olika mötesplatser, exempelvis banker, där pengar förmedlas i olika former, samt erbjuder penningmässiga möjligheter såsom lån och sparande. Fungerar som en katalysator som ser till att pengar befinner sig på rätt plats vid rätt tid. Dess uppgifter är att arbeta för en smidig samhällsekonomi och utföra en effektiv användning av resurser. De tre viktigaste uppgifterna är:
Betalningsförmedling: Förser samhällsekonomi med pengar i olika former + genomför olika betalningstransaktioner
Kreditgivning: Samlar överskott och skickar dessa till lånebehov
Riskhantering: Ger möjlighet att hantera risk och osäkerhet som kommer med ekonomisk verksamhet.
Vad är inflation? Hur mäts inflationen? Vilka mäter inflationen i Sverige?
Med inflation menas en allmän prisökning. Priset för varor och tjänster höjs, vilket minskar pengarnas relativa värde.
Inflation mäts genom KPI (Konsumentprisindex); ett index (mäter förändring över tid) av 12 vanliga produkter som allmänheten konsumerar. Detta mäts av SCB (Statistiska Centralbyrån). Det finns även KPIF (KPI utan ränta) och KPIF XE (KPI utan ränta, fisk, kött, bränsle, frukt och grönt).
Vad är deflation? Varför vill man undvika deflation i ett samhälle?
Motsatsen till inflation; en allmän prissänkning. Man undvika detta då successivt lägre priser leder till att folk sparar sina pengar mer och undviker att konsumera, vanligtvis i hopp om att priserna ska sjunka ytterligare. Detta fryser ekonomin, då konsumtion behövs för att få igång strömmarna.
Vad är det som leder till uppgång respektive nedgång i konjunkturen och vad får den att vända? (Tänk arbetslösheten, inflation, ränta, efterfrågan etc).
Orsaker till uppgång
Ökad efterfrågan: Ökar konsumtionen och företag tjänar då mer. Arbetare får mer lön att konsumera med och allt möjliggör till en effektiviserad produktion och produktivitet.
Låg ränta: Billigare att ta lån och investera.
Låg arbetslöshet: ökad efterfrågan kräver större utbud och därför behövs mer humankapital.
Stabil inflation: Varken för hög inflation eller deflation gör det en säker tid att konsumera och motiverar fler konsumenter att ta sig ut på marknaden.
Internationell högkonjunktur: En ökad export till utlandet får inrikes företag att tjäna mer.
Vända: När ekonomin “överhettas” och efterfrågan blir högre än utbudet. Detta leder till ökade priser och räntor som folk vill hålla sig borta ifrån. Dessutom kan det uppkomma arbetskraftsbrist, vilket ökar företags kostnader och gör det mindre attraktivt för konsumenterna.
Orsaker till nedgång
Minskad efterfrågan: Allt färre vill konsumera och företag tjänar då mindre, vilket leder till att de måste säga upp folk. Det leder till att de känner ännu mindre, då färre får lönen att konsumera med.
Hög ränta: Dyrare att ta lån och investera. Sparar istället och fryser stilla penningströmmar.
Hög arbetslöshet: Minskad efterfrågan leder till minskat utbud. Humankapital sägs upp då de blir “extra”-kostnader att anställa kvar.
Ostabil inflation: Vid en hög inflation vill inte folk spendera på grund av de höga priserna. Färre har råd att konsumera. Vid deflation kan det vara så att det också är färre som spenderar, eftersom de sparar i hopp om lägre priser.
Vända: En "nedkyld" ekonomi kan sättas igång genom bland annat lägre räntor, ökad sysselsättning eller en internationell högkonjunktur. Människor får större möjlighet att konsumera och underlätta framåt drivandet av ekonomin.
Ange tre orsaker till varför inflation uppstår
Mängden pengar är inte i fas med utbudet.
Efterfrågeinflation: Efterfrågan är större än utbudet
Kostnadsinflation: Kostnaden att producera stiger (arbete, råvaror…)
Importerad inflation: Priset på utländska insatsvaror stiger (t.ex. komponenter och pga ökade tullar).
Ange tre konsekvenser som inflationen ger för samhällets ekonomi.
Dyrare leder till mindre köpkraft: För många blir det mycket dyrare att handla, vilket särskilt missgynnar de som inte har mycket sparat eller de med redan stora utgifter.
Mindre investeringar: Färre investeringar görs som driver igång företagsekonomi.
Omfördelning: Det påverkar låntagarna och spararna då pengarna minskar i värde. Däremot kan räntan som tas i åtgärd att göra det dyrare för låntagarna och lönsammare för spararna.
Vilka konsekvenser har inflation på individnivå och för olika grupper? (T.ex. sparare/lånare). Hur påverkas människors konsumtionsmönster av inflation/deflation?
Vid inflation blir folk fattigare eftersom pengarnas värde minskar. För flera kan det bli dyrare att konsumera, exempelvis de med låg lön eller stora kostnader. För lånare blir det dyrare att betala tillbaka sitt lån då räntan höjs i syfte att sänka konsumtionen, samtidigt minskar amorteringen eftersom värdet på pengarna minskar. För sparare blir det då mer lönsamt eftersom inlåningsräntan höjs, samtidigt minskar värdet på deras sammansatta sparmedel.
När konsumenter väljer att konsumera orsakar det inflation på grund av efterfrågan. Vid en högkonjunktur kommer en högre inflation och tvärtom vid en lågkonjunktur. Det kan exempelvis bero på att konsumenten vill köpa en produkt innan priset höjs ytterligare.
När det istället råder en deflation väntar konsumenter med att konsumera och sparar istället, i hopp om att priserna ska sjunka ytterligare. Detta orsakar mer deflation.
Resonera kring vad det kan finnas för orsaker till att matpriserna har stigit den senaste tiden?
Det kan bero på kostnadsinflation, importerad inflation, men även handelshinder som tullar.
På grund av exempelvis klimatförändringar som orsakar dåliga skördar minskar utbudet av en särskild råvara. Kaffe är ett exempel på detta, då skördar i Brasilien idag slår dåligt, vilket ökar kaffepriset då det blir dyrare att producera. Kostnader kan även bero på ökad anställning. Mycket av livsmedelutbudet importerar Sverige och leder till höga priser. Detta syns på mer tropiska frukter, där det är väldigt svårt för oss att producera här.
Oligopolen bland matjättarna gör det också enklare för dem att höja priserna i vinst fyllt-syfte och ändå vara säkra på att folk konsumerar. De gör det svårt för billigare matkedjor och butiker att konkurrera.
Varför påverkar höjda matpriser inflationen på ett betydande sätt?
Inflationen mäts via KPI och en av de kategorier som KPI baseras på är livsmedel. Att livsmedel är en så pass vanlig och självklar vara att köpa är dess påverkan på inflationen betydande. Höjda priser rubbar köpkraften!
Vad menas med stagflation?
Med detta menas ett tillstånd där både hög inflation och lågkonjunktur (minskad arbetslöshet och ökade priser) finns.
I Sverige har politikerna satt upp tre mål för den ekonomiska politiken, vilka tre?
Ekonomisk tillväxt: Skapa förutsättningar för en ekonomisk utveckling som är hållbar på lång sikt.
Samhällsekonomisk balans: Uppnå en jämn och balanserad ekonomisk utveckling på kort sikt.
Rättvis inkomstfördelning: Fördela samhällsresurser så rättvist som möjligt.
Hur kan dessa tre mål stå i konflikt med varandra? Beskriv varför de står i konflikt med varandra. Går det att undvika konflikten på något sätt? I så fall hur?
Hög tillväxt – God stabilitet
Växande ekonomi förändrar snabbt villkor. Gammalt byts ut, vilket ökar arbetslösheten och minskar då stabiliteten. Om man fokuserar på stabilitet kan man kväva tillväxten.
Undvika: Fokusera på tillväxtpolitik. Staten ser till ett effektivt utnyttjande av resurser och att den ekonomiska utvecklingen förblir hållbar. Exempelvis kan implementera konkurrenslagstiftningen mer för att få marknaden att fungera bättre eller miljöavgifter som begränsar överutnyttjande av känsliga naturtillgångar.
Tillväxt – Jämnare inkomstfördelning
Stark tillväxt under goda tider kan skapa ökade skillnader i inkomster och levnadsvillkor. Vissa tjänar på detta, medan andra stannar närmare samma nivå.
Undvika: En sak man kan göra är att implementera mer fördelningspolitik. Detta kan man göra genom att påverka skatter, exempelvis kan de som tjänar mer få betala mer. Socialförsäkringssystem kan också omfördela inkomster och förmögenheter.
Tillväxt – Hållbar utveckling
Dåliga miljöval kan på kort sikt ge vinst, men i framtiden kosta mycket. På kort sikt är det dyrare att göra val som gynnar miljön.
Undvika: Att i dag pusha hållbar utveckling och en cirkulär ekonomi kan istället göra det billigare för företag. Olika miljömål och hinder som kostar kan kosta mindre och i större utsträckning kan man förhindra framtida klimatförändringar som gör det svårare att få tag i olika råvaror.
Stabila priser – Hög sysselsättning
En hög sysselsättning betyder att fler, och kanske även högre, löner måste bli betalda, då ökad efterfrågan ger upphov till detta. Det leder till att företag måste tjäna in mer pengar och höja priserna, vilket ökar inflationen.
Om man istället fokuserar på stabila priser blir det svårt att göra jobb mer attraktiva för arbetssökande, exempelvis genom att man inte kan höja lönen. På så sätt är inte sysselsättningen lika hög. Om man även vill bromsa inflationen kommer efterfrågan att minska och företag skära ner, vilket leder till minskad sysselsättning.
Undvika: Stabiliseringspolitiken spelar stor roll i detta fall. Genom att penningpolitiken fortsätter jobba mot ett stabilt mål och väljer ränteförändringar i mindre steg kan ekonomin vara mer förutsägbar. Och finanspolitiken kan då backa upp detta!
Vilka samband finns mellan inflation och arbetslöshet?
På 1960-talet upptäckte Phillips samband mellan inflation och arbetslöshet. En konflikt i det stabiliseringspolitiska målet som skapade ett “antingen eller”-förhållande. Han kom fram till att hög inflation = låg arbetslöshet och vice versa. Detta samband visas genom modellen Phillipskurvan.
När det råder hög inflation och låg arbetslöshet = högkonjunktur.
När det råder låg inflation och hög arbetslöshet = lågkonjunktur.
På 1970-talet ifrågasattes detta eftersom ökade kostnader för företag ökade inflationen och skapade ett “både och” → Stagflation.
Ett nytt samband, jämviktsarbetslöshet eller NAIRU, kom att visa sig där arbetslösheten kan driva på inflationen. Grafen är en lodrät linje. Om arbetslösheten krymper under nivån uppstår brist på arbetskraft och företag lockar med högre löner. Då ökar inflationen. Det finns konstant arbetssökande. På grund av detta rör sig inflationen runt inflationsmålet och arbetslösheten kring jämviktsarbetslösheten, som idag ligger runt 6%.
Vad är syftet med stabiliseringspolitik och vilka två delar består den av?
Syftet är att dämpa konjunktursvängningar och få samhällsekonomin att utvecklas jämnare. Målet är att ha låg inflation och hög sysselsättning. De två delarna är: Finanspolitik och penningpolitik.
Vad innebär och vilka ansvarar för finanspolitiken?
“Budgetpolitik”. Finanspolitiken hanterar staten genom statsbudgeten. Det är finansministern, Elisabeth Svantesson, och finansdepartementet som har största rollen. Regeringen lägger in förslag till riksdagen, bl.a. den årliga budgetpropositionen som innehåller statsbudgeten. Det är statens möjlighet att påverka sina inkomster och utgifter. De har ett stort ansvar för stabiliseringen genom att skapa arbete.
Staten har även ett överskottsmål: mer inkomst än utgifter. Som en buffert t.ex.
Vad innebär och vilka ansvarar för penningpolitiken? Vad är styrränta/reporänta?
Penningpolitikens främsta mål är inflationsmålet.
Mål:
Upprätthålla värdet på kronan genom att reglera mängden pengar. Inflationsmålet 2%.
Sedel- och myntutgivning
Förvalta landets guld- och valutareserv
Riksbanken: Ansvarar för att inflationsmålet ska nås och inget annat! Fokus ska vara på det. Chefen är Erik Thedeén.
Styrränta: Riksbankens medel som “bestämmer mängden pengar i samhället”. De gör även inflationsprognoser för att förutsäga prisökningar. Det är den ränta som banker får betala för att låna pengar och när den ändras kommer även bankernas in- och utlåningsränta att förändras. Det påverkar därav människors val.
Varför valde Sverige att ha låg inflation som ett viktigt mål i ekonomin? Varför strävar Riksbanken efter att hålla inflationen kring just 2 procent?
Efter den ekonomiska krisen på 1990-talet och den stagflation man upplevde på 1970-talet prioriterades en låg inflation istället för låg arbetslöshet för att skapa en större ekonomisk säkerhet och förutsägbarhet. En effekt av detta var att arbetslösheten steg på kort sikt för att sedan minska på lång sikt.
2% är bäst för en optimal ekonomi eftersom det lägger ett tryck på ekonomin och håller den stabil, samtidigt som det håller ett avstånd från deflation.
Varför bör Riksbanken vara självständig från regeringen?
För att enbart kunna fokusera på inflationsmålet och samhällets bästa. Om det är partiskt kan penningpolitiken användas för att gynna val och partier, men även missgynna ekonomins stabilitet.
Om Sverige kommer in i en djup lågkonjunktur vilka:
Penningpolitiska åtgärder bör vidtas? Vilken effekt får detta på samhällsekonomin och varför kan det mildra lågkonjunkturen?
Genom att sänka styrräntan ökar tillgången på pengar i ekonomin och det blir billigare att ta lån, konsumera och investera och mindre lönsamt att spara. Detta sätter fart på konsumtionen, vilket ökar efterfrågan. Detta stimulerar ekonomin med mer produktion, fler jobb och en ökad inflation, vilket så småningom leder mot högkonjunktur.
Finanspolitiska åtgärder bör vidtas? Vilken effekt får detta på samhällsekonomin och varför kan det mildra lågkonjunkturen?
Staten använder statsbudgeten och prioriterar om för att dämpa effekterna. Exempelvis sänker de skatter och moms samt höjer bidrag för att göra det billigare att konsumera. Dessutom skapar de jobb, såsom ungdomsjobb och infrastruktursatsningar, för att fler ska kunna arbeta och i sin tur få igång konsumtionen, vilket gasar på ekonomin.
Vilka risker och svårigheter finns det med dessa åtgärder?
För finanspolitiken urholkar statskassan och ökar statsskulden. Det blir dyrare att skapa arbete och sänka skatter. Samtidigt som Sverige har en väldigt låg statsskuld skulle en ökad skuld inte vara att föredra. Även EU:s stabilitets- och tillväxtpakt sätter ramar som förhindrar en aktiv finanspolitik. Exempelvis får inte statsskulden vara högre än 60% av BNP. Något som politikerna måste ha i åtanke. Dessutom kan finanspolitiska åtgärder ta lång tid att besluta om.
För penningpolitiken kan det ta längre tid att verka, men folk kan också välja att inte spendera, fastän att det blir billigare. Hur folk tänker kan variera och det är svårt att kontrollera, vilket beror på en psykologi kring ekonomin. Det kan handla om en framtidstro, fler väljer att spara ändå. I samband med psykologin kan man inte kontrollera eller förutse världsläget. Om kronan försvagas mycket kan importpriser öka och leda till importerad inflation.
Om Sverige kommer in i en extrem högkonjunktur vilka:
Penningpolitiska åtgärder bör vidtas? Vilken effekt får detta på samhällsekonomin och varför det kan ”kyla ner” högkonjunkturen?
Om högkonjunkturen överhettas bör man höja reporäntan, vilket gör det dyrare att konsumera, låna och investera, men mer lönsamt att spara. Det orsakar en mindre konsumtion och efterfrågan, vilket gör att priserna inte fortsätter att stiga. Inflationen minskar och kyler ner ekonomin.
Finanspolitiska åtgärder bör vidtas? Vilken effekt får detta på samhällsekonomin och varför det kan ”kyla ner” högkonjunkturen?
Staten kan höja skatter, såsom moms och inkomstskatter för att minska efterfrågan och konsumtionen. Detta minskar inflationstrycket! De kan även skära ner på statens utgifter, såsom bidrag och offentliga investeringar (byggnadsprojekt) så att det blir mindre pengar till konsumtion. Fler sparar, vilket kyler ner ekonomin. (Kan dessutom passa på att skapa budgetöverskott).
Vilka risker och svårigheter finns det med dessa åtgärder?
För politiken är det svårt att ta bort populära reformer i en högkonjunktur, då det riskerar att “dra ner” på välfärden och skapa ett missnöje bland folk, exempelvis kan många vara emot att bidrag skärs ner. Men om detta inte görs kan pengarna från statsbudgeten inte spenderas på det optimala sättet. Och kan ta tid att besluta om.
Om penningpolitikens ränta redan är hög kan en justering av styrräntan vara mindre effektiv och kräva mer hjälp av finanspolitiken. En alltför hög räntehöjning kan däremot kväva den ekonomiska tillväxten då nedskärningar snabbt måste göras av hushåll och företag. Även, om räntorna inte höjs snabbt nog (pga deras längre tid att verka), kan kostnaden stiga väldigt mycket.