Risk assessment

Vad är en riskbedömning?

• Riskbedömning handlar om att systematiskt hitta faror, bedöma hur stora riskerna är och kontrollera att skyddsåtgärder verkligen fungerar.

• Huvudpoängen är att man inte bara ska upptäcka att en fara finns, utan också förstå hur allvarlig den är och hur den kan minskas.

När använder vi riskbedömningar?

• Riskbedömningar används både i vardagen, på arbetsplatsen och i utvecklingsarbete.

• I vardagen gör man ofta en snabb och intuitiv riskbedömning, till exempel när man avgör om det är säkert att köra ut i en korsning.

• På arbetsplatsen används enklare metoder i vanliga situationer, medan mer avancerade metoder behövs när man arbetar med maskiner, ändringar eller tekniska lösningar.

Riskbedömning på arbetsplatsen

• I vanliga arbetssituationer används ofta enklare metoder, till exempel Take five, arbetssäkerhetsanalys, work permits och riskmatris.

• Det viktiga är att metoden ska passa situationen. Alla risker kräver inte samma nivå av analys.

Riskbedömning i utvecklingsarbete

• Vid förändringar i maskiner eller teknik behövs oftast mer detaljerade riskbedömningar.

• Exempel på sådana metoder är task based risk assessment, FMEA och checklistor.

• Huvudpoängen är att mer komplexa förändringar kräver mer genomarbetade bedömningar.

Varför behöver vi göra en riskbedömning?

• Riskbedömning behövs både för säkerhetens skull och för att uppfylla krav i till exempel maskindirektivet.

• Det betyder att tillverkaren måste bedöma risker och sedan konstruera maskinen med hänsyn till resultatet.

EN ISO 12100

• EN ISO 12100 är en viktig standard för riskbedömning och riskreducering.

• Den beskriver en process där man först bestämmer maskinens gränser, sedan identifierar faror, uppskattar risker, utvärderar dem och till sist minskar eller eliminerar riskerna.

• Det viktiga är att processen är stegvis och att man hela tiden kontrollerar om riskerna blivit tillräckligt reducerade.

Maskinens gränser

• Innan man kan bedöma risker måste man förstå hur maskinen används.

• Det handlar om att definiera vilka uppgifter som ska utföras, i vilken miljö maskinen används, vilka personer som påverkas och vilka begränsningar som finns.

• Huvudpoängen är att man först måste förstå hela användningssammanhanget.

Identifiering av faror

• Här försöker man hitta alla relevanta faror som kan finnas i maskinen och dess användning.

• Man ska inte bara tänka på normal användning, utan också på rimligt förutsebar felanvändning och hela maskinens livscykel.

• Exempel på metoder är task based risk assessment, HAZOP, energianalys, FMEA och FTA.

Riskuppskattning

• Riskuppskattning betyder att man bedömer hur stor risken är i en viss farlig situation.

• Risken beror både på hur allvarlig skadan kan bli och hur sannolikt det är att den inträffar.

• Vanliga metoder är riskmatris, HRN och RPN.

Riskutvärdering

• När risken har uppskattats måste man avgöra om den är acceptabel eller om den behöver minskas.

• Det här är steget där man tar ställning till om fler skyddsåtgärder krävs.

Riskreducering

• Riskreducering handlar om att minska riskerna genom lämpliga åtgärder.

• Den bästa lösningen är ofta att bygga bort risken redan i konstruktionen.

• Om det inte räcker kan man använda skyddsanordningar och information till användaren.

Tillräcklig riskreducering

• Det räcker inte att bara införa en åtgärd. Man måste också kontrollera att den verkligen fungerar och inte skapar nya problem.

• Man ska till exempel fråga sig om alla driftlägen har beaktats, om nya faror har skapats och om skyddet påverkar maskinens funktion för mycket.

Exempel: task based risk assessment

• Den här metoden utgår från vad människor faktiskt gör i arbetet, steg för steg.

• I dokumentets exempel med en maskin som böjer armeringsjärn tittar man först på arbetsuppgifterna, sedan på vilka faror som finns och till sist på vilka skador som kan uppstå.

• Huvudpoängen är att riskbedömningen kopplas direkt till verkliga arbetsmoment.

HRN-exempel

• HRN, Hazard Rating Number, är ett sätt att räkna ut hur stor en risk är.

• Man väger ihop skadans allvarlighet, hur ofta exponeringen sker, hur sannolik händelsen är och hur många personer som utsätts.

• Det gör risken tydligare och mer jämförbar.

Exempel: felanalys

• Felanalys används för att förstå hur tekniska fel kan leda till farliga konsekvenser.

• Man tittar först på vilka delar systemet består av, sedan hur de kan fallera och till sist vilka effekter felen kan få.

• Det hjälper teamet att koppla tekniska problem till verkliga risker.

Exempel: byte av borrkrona på borrigg

• I exemplet med borriggen är arbetsuppgiften att byta borrkrona.

• Den farliga situationen är arbete med roterande delar, och faran är att operatören kan fastna i borrkronan eller stålet.

• Det visar tydligt hur man bryter ner risk i uppgift, situation, händelse och fara.

Exempel på skyddsåtgärder

• Dokumentet visar tre typer av skyddsåtgärder.

• Först inbyggd säker konstruktion, till exempel en automatisk borrbitsbytare som minskar behovet av kontakt med farliga delar.

• Sedan skyddsanordningar, till exempel ett skydd med förregling som stoppar rörelsen när skyddet öppnas.

• Till sist information till användaren, till exempel varningsskyltar och instruktioner i säkerhetsmanualen.

Flera fördelar med riskbedömning

• Riskbedömning hjälper inte bara till att uppfylla krav, utan ger också säkrare produkter, bättre förståelse och tydligare motivering till olika lösningar.

• Den bidrar också till bättre användarinformation och säkrare användning i praktiken.

En iterativ process

• Riskbedömning är inte något man gör en gång och sedan är klar med.

• Det är en iterativ process där man går fram och tillbaka mellan att identifiera, definiera, designa, validera, dokumentera och producera.

• Huvudpoängen är att säkerhet byggs upp steg för steg under hela utvecklingsarbetet.