So
1. Vad är demokrati?
Demokrati betyder ungefär ”folkstyre”. Det innebär att det är folket som ska ha möjlighet att påverka hur ett land styrs. I en demokrati väljer medborgarna vanligtvis politiska representanter genom fria och rättvisa val.
Demokrati handlar inte bara om att rösta. Det innebär också att människor ska ha yttrandefrihet, åsiktsfrihet, pressfrihet och föreningsfrihet. Alla människor ska dessutom vara lika inför lagen och ha möjlighet att delta i samhället. Majoriteten bestämmer ofta, men minoritetens rättigheter ska samtidigt skyddas.
2. Vad är diktatur?
En diktatur är ett statsskick där makten är koncentrerad till en person eller en liten grupp och där befolkningen har mycket begränsade möjligheter att påverka hur landet styrs.
I en diktatur saknas ofta fria och rättvisa val, eller så kan valen finnas men inte ge medborgarna ett verkligt val mellan olika politiska alternativ. Yttrande- och pressfriheten kan vara begränsad och personer som kritiserar makten kan utsättas för censur, hot eller andra repressalier.
3. Beskriv skillnaden på informell och formell makt.
Formell makt är makt som följer med en officiell position eller ett uppdrag. En statsminister har till exempel formell makt eftersom personen har fått vissa befogenheter genom sitt politiska uppdrag.
Informell makt är makt som inte bygger på en officiell position. En person kan exempelvis ha stort inflytande eftersom många människor lyssnar på personen, även om personen inte har något politiskt ämbete. Journalister, experter, opinionsbildare och personer med många följare kan ibland ha informell makt.
Skillnaden är alltså att formell makt kommer från en officiell roll, medan informell makt handlar om att kunna påverka utan att ha en formell maktposition.
4. Ge två exempel på hur politik påverkar din vardag.Skolan: Politiker fattar beslut om exempelvis skolans resurser, undervisning och vilka regler som ska gälla för skolan. Kommuner och staten påverkar därför hur skolan fungerar.
Ekonomi: Politiska beslut påverkar skatter, bidrag och priser på vissa varor och tjänster. Om skatten förändras kan det exempelvis påverka hur mycket pengar människor får kvar efter skatt.
Politik påverkar alltså många delar av vardagen, även sådant som man kanske inte direkt tänker på som politik.
5. Hur kan du som individ påverka samhället? Nämn 1–2 exempel.
Ett sätt är att rösta i allmänna val. Genom sin röst kan man vara med och välja vilka politiker och partier som ska representera medborgarna.
Ett annat sätt är att engagera sig politiskt eller samhälleligt, exempelvis genom att gå med i ett politiskt parti, en förening eller att skriva insändare och delta i samhällsdebatten.
6. Vilka är de tre klassiska ideologierna? Beskriv dessa kortfattat.
De tre klassiska politiska ideologierna brukar vara liberalism, konservatism och socialism.Liberalism: Betonar individens frihet och rättigheter. Liberaler brukar lägga stor vikt vid exempelvis yttrandefrihet, demokrati, individens självbestämmande och marknadsekonomi.
Konservatism: Betonar vikten av traditioner, stabilitet och att förändringar i samhället bör ske försiktigt. Konservatismen brukar betona betydelsen av institutioner och sociala gemenskaper.
Socialism: Betonar jämlikhet och att ekonomiska och sociala skillnader bör minska. Socialismen har historiskt lagt stor vikt vid arbetarnas rättigheter och att samhällets resurser ska fördelas mer jämlikt.
Det finns många olika varianter inom varje ideologi, så alla liberaler, konservativa eller socialister tycker inte likadant i alla frågor.
7. Vad är ett politiskt parti och vad arbetar de med?
Ett politiskt parti är en grupp människor som delar vissa politiska idéer och vill påverka hur samhället ska styras.
Partier arbetar bland annat med att ta fram politiska förslag, delta i val, diskutera samhällsfrågor och försöka få väljarnas stöd. Om ett parti får tillräckligt mycket stöd kan det få platser i exempelvis riksdagen, kommunfullmäktige eller regionfullmäktige.
8. Vad står bokstäverna i GAL-TAN för?
GAL-TAN är ett sätt att beskriva en politisk värderingsdimension som handlar mycket om frågor som kultur, livsstil, miljö och synen på samhällsförändringar.GAL står för Green, Alternative, Libertarian.
Green = grön
Alternative = alternativ
Libertarian = frihetlig
TAN står för Traditional, Authoritarian, Nationalist.
Traditional = traditionell
Authoritarian = auktoritär
Nationalist = nationalistisk
GAL-TAN används ibland tillsammans med höger-vänster-skalan för att beskriva politiska skillnader ur fler perspektiv än bara ekonomiska frågor.
10. Politiska partier placeras ofta in på en höger-vänster-skala. Vad är det för skillnad på dessa?
Höger-vänster-skalan används för att beskriva skillnader mellan politiska idéer, framför allt när det gäller ekonomi och fördelning av resurser.
Traditionellt har vänster förknippats med större ekonomisk jämlikhet, högre skatter för att finansiera välfärd och en större roll för staten i ekonomin.
Höger har traditionellt förknippats med större fokus på marknadsekonomi, privat ägande och lägre skatter, även om högerpartier också kan vilja ha en omfattande välfärdsstat.
Skalan är förenklad och kan inte beskriva alla politiska frågor. Därför används ibland även exempelvis GAL-TAN för att visa andra politiska skillnader.
11. Vad innebär statsskick?
Statsskick handlar om hur ett land är organiserat och hur den politiska makten är fördelad.
Det handlar bland annat om vem som är statschef, hur regeringen utses och hur olika delar av staten får sin makt. Exempel på olika statsskick är monarki och republik.
12. Hur kan man vara med och påverka i en representativ demokrati? Ge ett exempel.
I en representativ demokrati väljer medborgarna personer som ska representera dem och fatta politiska beslut.
Ett exempel är att rösta i riksdagsvalet. Genom sin röst påverkar man vilka partier och representanter som får platser i riksdagen.
Man kan också påverka genom exempelvis politiska partier, föreningar, demonstrationer, medborgarförslag och genom att kontakta politiker.
12. Nämn två olika typer av statsskick och förklara dem kortfattat.
Två exempel är monarki och republik.Monarki: En kung eller drottning är landets statschef. I en konstitutionell monarki, som Sverige, har monarken främst representativa och ceremoniella uppgifter medan den politiska makten ligger hos de folkvalda.
Republik: Landet har en president som statschef i stället för en kung eller drottning. Hur presidenten utses och vilka befogenheter presidenten har varierar mellan olika republiker.
13. Vilket statsskick har Sverige?
Sverige är en konstitutionell monarki och en representativ demokrati.
Det innebär att Sverige har en kung som statschef, men kungen har ingen politisk makt. Den politiska makten utgår från folket och utövas bland annat genom riksdagen och regeringen.
Sverige är dessutom en parlamentarisk demokrati. Det innebär bland annat att regeringen måste ha riksdagens stöd eller åtminstone tolereras av riksdagen för att kunna styra.
14. Vilka villkor ska uppfyllas för att ett land ska räknas som en demokrati?
Det finns olika definitioner, men några viktiga kännetecken är:Fria och rättvisa val där medborgarna kan välja mellan olika politiska alternativ.
Allmän och lika rösträtt, så att vuxna medborgare har möjlighet att rösta på lika villkor.
Yttrande- och åsiktsfrihet, så att människor får uttrycka sina politiska åsikter.
Pressfrihet och fria medier, så att information och olika åsikter kan spridas.
Föreningsfrihet, så att människor kan organisera sig i exempelvis partier och föreningar.
Rättssäkerhet, vilket innebär att lagarna ska gälla och tillämpas på ett förutsägbart och rättvist sätt.
Skydd för mänskliga rättigheter och minoriteter.
Möjlighet för oppositionen att verka, så att andra politiska alternativ kan konkurrera om makten.
En demokrati innebär alltså både att folket ska kunna påverka vem som styr och att grundläggande fri- och rättigheter ska skyddas.
15. Vad är typiska drag för en diktatur?
Typiska drag är:Makten är koncentrerad till en person, ett parti eller en liten grupp.
Val saknas eller är inte fria och rättvisa.
Oppositionen har begränsade möjligheter att konkurrera om makten.
Yttrande- och pressfriheten är begränsad.
Censur kan användas för att kontrollera information.
Demonstrationer och politiska organisationer kan förbjudas eller begränsas.
Kritiker av regeringen kan utsättas för hot, fängelse eller andra repressalier.
Domstolar och andra samhällsinstitutioner kan vara starkt kontrollerade av den styrande makten.
Den viktigaste skillnaden mot en demokrati är att medborgarna i en diktatur inte har samma verkliga möjlighet att påverka och byta ut den politiska ledningen genom fria och rättvisa val.