Kolonialismen_Vt-25

Fokus på förutsättningarna för den industriella revolutionen

  • Olika tolkningar av Sveriges industrialisering:

    • Inre orsaker: Sveriges egna resurser och förutsättningar bidrar till industrialisering.

    • Materiella orsaker: Ekonomiska förutsättningar leder till industrialisering.

    • Kollektiva orsaker: Arbetarrörelsen och arbetarna bidrar.

    • Yttre orsaker: Påverkan från utlandet.

    • Idéer: Nya uppfinningar och politiska idéer.

    • Individuella orsaker: Bidrag från enskilda politiker/uppfinnare/fabrikörer.

Kolonialismens historia

  • Definition: Erövring och kontroll av områden utanför moderlandet (NE, 2023). Används idag för att beskriva europeiska erövringar.

  • Kolonialismens påverkan: Majoriteten av världens nationer var koloniserade av européer fram till 1914. Endast Japan, Korea, Etiopien, Liberia och Thailand undgick kolonisation. Kopplingar mellan kolonialism, merkantilism, imperialism, och kapitalism.

Merkantilism och industrialism

  • Merkantilism (1300 - 1700-talet):

    • Fokus på utrikeshandel och inhemsk industri. Målet var att säkerställa en positiv handelsbalans. Detta uppnåddes genom att sälja dyra produkter på den internationella marknaden medan man köpte billiga varor från utlandet.

    • Två faser av kolonialism: Under denna period skilde man på merkantilism och industrikapitalism:

      1. Merkantilism: Inledande fas där nationer strävade efter att öka sin makt och rikedom genom utländska erövringar och handel.

      2. Industrikapitalism: Utvecklades på 1700-talet med den industriella revolutionen; fokus på produktion av varor i stora mängder genom mekanisering, vilket skapade nya marknader och behov av råvaror från kolonier.

Etnisk mångfald genom kolonialism

  • Upptäckterna av karibiska öar ledde till etnisk mångfald genom arbetskraft från Afrika, Indien, och Kina. Inhemska befolkningar i Västindien reducerades kraftigt.

Triangelhandeln

  • Råvaror och slavar: Handeln mellan Europa, Amerika och Afrika med fokus på positiv handelsbalans.

Koloniala domäner av europeiska nationer

  • 1600-talet: Holland, Frankrike och England etablerar dominans, där England segrar över Holland och Frankrike i Nordamerika och Indien.

Britternas koloniala dominans

  • Kolonialvälde med resurser som bomull, te, sockerrör och tobak, viktiga för den industriella revolutionen i Storbritannien.

Imperialism under 1800-talet

  • Strävan att skaffa sig kolonier betraktades som legitim. Kolonier blev marknader för varor och källor till råvaror.

Exempel på kolonialism i Afrika

  • Förstärkningsfokus på Nordafrika och konflikter mellan kolonialmakter.

Industrialism och kolonialismens konsekvenser

  • Kortsiktigt: Ökning av resurser, folkmord, konflikter. Långsiktigt: Resursöverföring, politisk och ekonomisk turbulens.

Sveriges koloniala engagemang

  • Kortvariga koloniala försök i Nordamerika och Afrika under 1600-talet med intresse för att tjäna pengar på handeln.

Sveriges kolonier

  • Nya Sverige, Cabo Corso och S:t Barthélemy: Kortvariga men betydande försök.

Sammanfattning

  • Historien präglas av kolonialism, med två faser nämnda: merkantilism och industrikapitalism. England som ledande kolonialmakt och Sveriges kortvariga roll.

Kommande ämnen

  • Fokus på industrialiseringens påverkan på det svenska folket, med fokus på könsroller.