Syror_och_baser
Syror och baser
Begrepp som används i samband med miljö och människokropp.
Dagsliga exempel: lagning av mat, städning, tvätt.
Väteklorid (HCl) avger vätejoner (H+) i kontakt med vatten och bildar oxoniumjoner (H3O+).
Kloridjoner (Cl−) bildas från kloratomer vid upplösning av HCl.
Egenskaper hos syror
Syror innehåller väteatomer (H) och avger vätejoner (H+).
HCl är en syra; reagerar med vatten och bildar saltsyra.
Sura lösningar har ett överskott på vätejoner (eller oxoniumjoner) som ger syrlighet, smak och förmåga att lösa oädla metaller.
Starka syror: väteklorid (HCl), svavelsyra (H2SO4), salpetersyra (HNO3).
Svaga syror: ättiksyra, mjölksyra, citronsyra, kolsyra (H2CO3).
Användning av syror
Ättiksyra i vatten används som bekämpningsmedel mot ogräs.
Väteioner (H+) likställs med protoner.
När HCl avger en vätejon, överförs elektron till kloratomen, som blir kloridjon (Cl−).
Baser
Ammoniak (NH3) löser sig i vatten; reagerar med vattenmolekyler och avger vätejoner.
Genererar ammoniumjoner (NH4+) och hydroxidjoner (OH−).
Baser tar upp vätejoner och ger en basisk lösning.
Hydroxidjoner ger lösningen basiska egenskaper (känns hal).
Starka och svaga baser
Exempel på starka baser: Natriumhydroxid (NaOH), som är kaustiksoda, används som rengöringsmedel.
NaOH är starkt frätande och mycket lättlösligt i vatten; frigör hydroxidjoner (OH−).
Handla försiktigt och använd skyddsglasögon vid hantering.
Neutralisation
Släckt kalk (kalciumhydroxid, Ca(OH)2) används för att neutralisera sura lösningar i sjöar och vattendrag.
Hydroxidjoner förenas med vätejoner och bildar vatten; neutral lösning är varken sur eller basisk.
pH-skalan
Mäts baserat på vätejonkoncentration i lösningar.
pH = 7 innebär neutral lösning (ex. destillerat vatten).
pH < 7 = sura lösningar, t.ex. pH = 6 är 10 gånger surare än neutral.
pH > 7 = basiska lösningar.
Indikatorer används för grova pH-bestämningar, pH-metrar för noggranna mätningar.
Konsekvenser av försurning
Surt regn påverkar markens näringsinnehåll; metalljoner som kalium (K+) och magnesium (Mg2+) behövs för växters överlevnad.
Försurning urlakar marken på viktiga metalljoner, vilket kan resultera i ljusa blad på träd.
Jonbyten sker när surt regn minskar mineralhalten genom bortträngning av metalljoner av vätejoner (H+).
När alla utbytbara metalljoner har trängts undan, minskar markens buffrande förmåga, och längre försurning kan skada växternas tillväxt.