Olika lungsjukdomar och lagar
Lungsjukdomar
Flashcard 1 – Astma
Fråga: Vad är astma och hur diagnostiseras och behandlas den?
Svar:
Vad: En kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna där musklerna kring bronkerna drar ihop sig (bronkokonstriktion) och slemproduktionen ökar.
Symtom: Väsande andning, hosta, andnöd och tryck över bröstet, ofta vid exponering för allergener eller kall luft.
Diagnos: Anamnes, spirometri (lungfunktionsprov) och ibland allergitester.
Behandling: Inhalationssteroider, bronkdilaterare (snabbverkande luftrörsvidgare) samt undvikande av triggers.
Exempel: En person som får väsande andning vid ansträngning eller efter att ha varit i närheten av husdjur.
Flashcard 2 – Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Fråga: Vad innebär KOL och vad händer i lungorna vid sjukdomen?
Svar:
Vad: En progressiv lungsjukdom oftast orsakad av långvarig rökning. Den innefattar både emfysem och kronisk bronkit.
Symtom: Ihållande hosta, ökad slemproduktion och andfåddhet, särskilt vid fysisk ansträngning.
Diagnos: Spirometri, röntgenundersökning och anamnes med fokus på rökvanor.
Behandling: Rökstopp, bronkdilaterande medel, rehabilitering, ibland syrgasbehandling och i vissa fall läkemedel för att minska inflammation.
Exempel: En äldre person med lång rökhistoria som upplever daglig andnöd.
Flashcard 3 – Emfysem
Fråga: Vad är emfysem och hur påverkar det lungvävnaden?
Svar:
Vad: En sjukdom där alveolernas (de små luftblåsorna) väggar bryts ned, vilket minskar ytan för gasutbyte och lungornas elasticitet.
Symtom: Andfåddhet, särskilt vid ansträngning, känsla av "luftfångst" och ofta ett uppsvullet bröst.
Diagnos: Spirometri, CT-scan och ibland röntgen.
Behandling: Rökstopp, bronkdilaterande medel, lungrehabilitering och i avancerade fall kirurgiska ingrepp som volymreducerande kirurgi.
Exempel: En person som märker att vardagliga aktiviteter blir allt svårare på grund av andningssvårigheter.
Flashcard 4 – Kronisk Bronkit
Fråga: Vad är kronisk bronkit och vilka förändringar sker i lungorna?
Svar:
Vad: En långvarig inflammation i luftvägarnas slemhinnor med överproduktion av slem.
Symtom: Ihållande hosta med slem, trötthet och periodvis försämrad andning.
Diagnos: Klinisk undersökning, spirometri, röntgen och anamnes (ofta kopplat till rökning).
Behandling: Rökstopp, inhalationsmedel, ibland antibiotika vid infektioner samt hostdämpande medel vid behov.
Exempel: En rökare med återkommande hosta och slemproduktion, särskilt under vintertid.
Flashcard 5 – Pneumoni (Lunginflammation)
Fråga: Vad är pneumoni och hur påverkas lungvävnaden?
Svar:
Vad: En infektion i lungvävnaden, oftast orsakad av bakterier, virus eller svamp, som leder till inflammation.
Symtom: Hög feber, hosta (ibland med blod eller slem), andfåddhet, bröstsmärta och ibland frossa.
Diagnos: Röntgen av lungorna, blodprov, sputumodling och klinisk undersökning.
Behandling: Antibiotika (vid bakteriell pneumoni), vila, vätsketillförsel och ibland sjukhusvård vid allvarliga infektioner.
Exempel: En patient med plötslig hög feber och svår hosta efter att ha blivit förkyld.
Flashcard 6 – Lungfibros
Fråga: Vad är lungfibros och vad händer i lungorna?
Svar:
Vad: En sjukdom där lungvävnaden blir ärrad och stel, vilket minskar lungornas förmåga att utbyta gaser.
Symtom: Andfåddhet (särskilt vid ansträngning), torr hosta, trötthet och ibland viktnedgång.
Diagnos: Långtidsuppföljning med lungfunktionsundersökningar, CT-scan och ibland lungbiopsi.
Behandling: Läkemedel som bromodin eller pirfenidon, syrgasbehandling, lungrehabilitering och vid mycket avancerat stadium kan lungtransplantation vara aktuellt.
Exempel: En patient med gradvis försämrad andningskapacitet och kvarstående torr hosta utan tydlig infektion.
Flashcard 7 – Lungcancer
Fråga: Vad är lungcancer och hur kan den upptäckas och behandlas?
Svar:
Vad: En malign tumör i lungvävnaden som oftast är kopplad till rökning men även kan drabba icke-rökare.
Symtom: Ihållande hosta, blodiga upphostningar, viktnedgång, bröstsmärta och andfåddhet.
Diagnos: Röntgen, CT-scan, PET-undersökning och bekräftande biopsi.
Behandling: Operation, strålbehandling, kemoterapi, riktade läkemedel och immunterapi beroende på typ och stadium.
Exempel: En patient med en nyupptäckt tumör på lungornas periferi som visar på blod i sputum.
Flashcard 8 – Tuberkulos (TBC)
Fråga: Vad är tuberkulos och hur går den till?
Svar:
Vad: En bakteriell infektion orsakad av Mycobacterium tuberculosis som oftast drabbar lungorna men kan spridas till andra organ.
Symtom: Långvarig hosta, nattliga svettningar, feber, viktnedgång och ibland trötthet.
Diagnos: Hudtest (Mantoux), blodprov, sputumodling och röntgen av lungorna.
Behandling: Långtidsbehandling med flera antibiotika (t.ex. isoniazid, rifampicin, pyrazinamid och etambutol) under minst 6 månader.
Exempel: En patient med ihållande hosta och viktnedgång som får ett positivt sputumprov.
Flashcard 9 – Cystisk Fibros
Fråga: Vad är cystisk fibros och hur påverkas lungorna?
Svar:
Vad: En ärftlig sjukdom som beror på en mutation i CFTR-genen, vilket leder till att tjockt, klibbigt slem samlas i lungorna.
Symtom: Kronisk hosta, återkommande lunginfektioner, andningssvårigheter och även problem med matsmältningen.
Diagnos: Svett-test, genetisk testning och lungfunktionsundersökningar.
Behandling: Fysioterapi, enzymer, antibiotika vid infektioner, antiinflammatoriska läkemedel och ibland lungtransplantation.
Exempel: Ett barn med upprepade lunginfektioner och problem med att bryta ned slem i luftvägarna.
Flashcard 10 – Sarkoidos
Fråga: Vad är sarkoidos och hur manifesteras den i lungorna?
Svar:
Vad: En inflammatorisk sjukdom med okänd orsak där små cellkluster (granulom) bildas, ofta i lungorna och lymfkörtlarna.
Symtom: Trötthet, torr hosta, andfåddhet, och ibland hudutslag eller ögoninflammation.
Diagnos: Röntgen, CT-scan, lungfunktionsundersökning och ibland biopsi.
Behandling: Många fall kräver ingen behandling, men vid symtomatiska eller försämrade lungfunktioner kan kortikosteroider eller andra antiinflammatoriska läkemedel användas.
Exempel: En ung vuxen med oförklarlig hosta och trötthet vars lungröntgen visar små granulom.
Flashcard 11 – Pleurit
Fråga: Vad är pleurit och hur påverkas lungsäcken?
Svar:
Vad: En inflammation i pleura (lungsäcken) vilket gör att de två ytorna i lungsäcken gnider mot varandra.
Symtom: Skarp, stickande bröstsmärta som förvärras vid djupa andetag eller hosta.
Diagnos: Klinisk undersökning, röntgen och ultraljud av bröstkorgen.
Behandling: Smärtstillande medel, antiinflammatoriska läkemedel och behandling av underliggande orsak (t.ex. infektion).
Exempel: En patient som får intensiv, ensidig bröstsmärta vid varje djup andetag.
Flashcard 12 – Pulmonell Hypertension
Fråga: Vad är pulmonell hypertension och hur påverkar den lungcirkulationen?
Svar:
Vad: Ett tillstånd med förhöjt blodtryck i lungartärerna, vilket tvingar hjärtat att arbeta hårdare för att pumpa blod genom lungorna.
Symtom: Andfåddhet vid ansträngning, trötthet, yrsel och ibland svullnad i benen.
Diagnos: Ekokardiografi, röntgen, ibland hjärtkateterisering för att mäta trycket.
Behandling: Läkemedel som vidgar blodkärlen, syrgasbehandling, diuretika och i vissa fall lungtransplantation vid avancerad sjukdom.
Exempel: En patient med oförklarlig andfåddhet och trötthet, vars undersökningar visar förhöjt tryck i lungartärerna.
Lungcirkulationens Lagar
Flashcard 13 – Ohms Lag i Lungcirkulationen
Fråga: Vad säger Ohms lag om blodflödet i lungorna och hur kan störningar märkas?
Svar:
Vad: Blodflödet (Q) i ett kärl är proportionellt mot tryckskillnaden (ΔP) och omvänt proportionellt mot kärlresistansen (R): Q = ΔP / R.
Symtom: Om blodkärlen trängs (ökad resistans) kan syreutbytet minska, vilket ger andfåddhet och trötthet.
Diagnos: Mäts med hjälp av ekokardiografi eller hjärtkateterisering för att utvärdera tryck och resistans i lungkretsloppet.
Behandling: Kan innefatta läkemedel som sänker kärlresistansen eller åtgärder för att behandla underliggande sjukdomar.
Exempel: Vid förträngning av lungartärerna minskar blodflödet trots ökat tryck, vilket påverkar syretillförseln.
Flashcard 14 – Hagen-Poiseuille's Lag
Fråga: Vad visar Hagen-Poiseuille's lag om blodflödet i lungkärlen?
Svar:
Vad: Flödet genom ett rör (eller blodkärl) beror starkt på kärlats radie (upphöjt till fyra), längd och blodets viskositet samt tryckskillnaden.
Symtom: Även en liten minskning i kärlarnas diameter kan drastiskt minska blodflödet, vilket kan leda till syrebrist och andningssvårigheter.
Diagnos: Genombildande undersökningar som angiografi eller ekokardiografi kan visa kärlträngningar.
Behandling: Läkemedel som påverkar kärltonus eller kirurgiska ingrepp i svåra fall.
Exempel: En liten förträngning i en lungartär minskar blodflödet markant och påverkar gasutbytet.
Flashcard 15 – Fick's Lag (Diffusionslag)
Fråga: Vad säger Fick's lag om gasutbytet i lungorna?
Svar:
Vad: Mängden gas som diffunderar över ett membran är proportionell mot ytan, skillnaden i partialtryck och omvänt proportionell mot membranets tjocklek.
Symtom: Vid nedsatt diffusionsförmåga, t.ex. vid lungfibros, minskar syreupptaget vilket leder till andfåddhet.
Diagnos: Mätning av diffusionskapacitet (DLCO) genom lungfunktionsundersökning.
Behandling: Inriktad behandling mot den underliggande orsaken, exempelvis antiinflammatoriska medel vid inflammatoriska tillstånd.
Exempel: Ett ökat barriärtjocklek i lungorna, som vid ärrbildning, resulterar i sämre syreupptag.
Flashcard 16 – Starling's Lag för Kapillärutbyte
Fråga: Vad beskriver Starling's lag i lungkapillärerna?
Svar:
Vad: Lagen beskriver hur vätska utbyts mellan blodkärlen och den omgivande vävnaden, styrt av balansen mellan det hydrostatiska trycket (trycket inifrån kärlet) och det onkotiska (kolloidosmotiska) trycket.
Symtom: Om tryckbalansen rubbas kan vätska läcka ut, vilket leder till lungödem med symtom som andfåddhet och hosta.
Diagnos: Klinisk undersökning kompletterad med röntgen eller ultraljud vid misstänkt ödem.
Behandling: Diuretika, syrgas och behandling av den bakomliggande orsaken, ofta hjärtsvikt.
Exempel: En patient med hjärtsvikt utvecklar lungödem på grund av ökat kapillärhydrostatisk tryck.
Flashcard 17 – Ventilation-Perfusionsförhållande (V/Q)
Fråga: Vad är ventilation-perfusionsförhållandet och varför är det viktigt?
Svar:
Vad: Förhållandet mellan den luft (ventilation) som når alveolerna och det blod (perfusion) som passerar lungkapillärerna. En optimal balans är avgörande för effektivt gasutbyte.
Symtom: Vid obalans, exempelvis vid lungemboli eller vid delar av lungan med dålig ventilation, kan syrenivåerna sjunka vilket leder till andfåddhet.
Diagnos: V/Q-skanning (ventilations- och perfusionsscintigrafi) för att upptäcka områden med mismatch.
Behandling: Beror på orsaken; vid lungemboli kan trombolys eller antikoagulantia vara aktuellt, medan behandling vid andra orsaker anpassas utifrån den underliggande sjukdomen.
Exempel: En patient med lungemboli uppvisar en markant V/Q-mismatch som förklarar den akuta andfåddheten.