Tenta idrettsmedecin

Inledning till Tenta i Idrottsmedicin

  • Teoretisk tentamen i idrottsmedicin.

  • Beskrivning av kursen som intressant och rolig.

  • Lärarna uttrycker hopp om att kursen har mött studenternas förväntningar.

  • Tentamen består av patientfall med frågor.

  • Poängsättning anges inom parentes för varje fråga.

  • Inga hjälpmedel tillåtna; information från externa källor, plagiat eller samarbete klassas som fusk.

  • Fusk medför anmälan till rektor, som beslutar om ärendet ska gå vidare till Disciplinnämnden.

  • Maxpoäng: 43, Godkänd: 29

  • Lycka till önskas av Jonas Ravnanger.

Patientfall 1 - Anna, 17 år

  • Anna är en lovande fotbollsspelare som efter en kollision får en smäll mot huvudet.

  • Initial bedömning av lagets naprapat på grund av desorientering och balansproblem.

a) Hjärnskakning

Objektiva fynd (3p)

  • Medvetslöshet.

  • Synlig skallskada.

Typiska symtom

  • Illamående och/eller kräkningar.

  • Huvudvärk.

Kognitiva tecken

  • Minnesförlust.

  • Ilska.

b) Åtgärder (1p)

  • Anna bör vila i ett mörkt rum, undvika ljud och ljus.

  • Övervaka symptom och se till att de inte förvärras.

c) Gradvis återgång till idrott (3p)

  1. Hjärnvila: Reducera skärmtid och kognitiv belastning.

  2. Lätt aerob träning: Cykling, promenader.

  3. Individuell idrottsspecifik träning: Teknikträning utan risk för kroppskontakt.

  4. Träning utan kroppskontakt: Deltagande med restriktioner.

  5. Träning med kroppskontakt: Fullträning med kontakt.

  6. Återgång till match: Spelredo.

  • Om symptom uppstår, återgå till föregående steg med minst 24 timmar mellan varje steg.

Patientfall 2 - En 20-årig kvinnlig innebandyspelare

  • Vridning i knät under en match med påföljande svullnad och instabilitet.

a) Preliminär diagnos (1p)

  • Misstänkt ACL-skada.

b) Kliniska tester (1,5p)

  • Lachman-test.

  • Pivot shift-test.

  • Främre draglåda-test.

c) Bilddiagnostik (0,5p)

  • Magnetresonans (MR) lämpar sig bäst.

d) Behandlingsval (1p)

  • Faktorer som påverkar valet:

    • Graden av instabilitet, eventuella felställningar, risk för framtida skador.

Postoperativ Rehabiliteringsplan (8p)

  • Designa rehabiliteringsplan med 4 faser.

Rehab fas 1: Inledande fas

  • Syfte: Smärtlindring, allmän cirkulation, påbörja läkning.

  • Övning 1: Cykla 20 min, 2 ggr/dag med lätt intensitet.

  • Övning 2: Isometrisk hamstringaktivering mot golvet 3x20, 3 ggr/dag.

Rehab fas 2: Tålighetsträning

  • Syfte: Påbörja rörelseomfång (ROM), koncentrisk och excentrisk träning, proprioception.

  • Övning 1: Magliggande hamstring curl med gummiband 3x15-20, 2-3 ggr/dag.

  • Övning 2: Stå på balansbräda 3x20 sekunder, 2-3 ggr/dag.

Rehab fas 3: Specifik hårdträning

  • Syfte: Full ROM, specifik styrketräning, plyometrisk träning.

  • Övning 1: Knäböj med hopp med medicinboll 3x10-12, 1 ggr/dag.

  • Övning 2: Dra släde med vikt 3x20 meter, 1 ggr/dag.

Rehab fas 4: Återgång till idrott

  • Syfte: Idrottsspecifik träning, skadeprevention.

  • Övning 1: Riktningsförändringar och maxlöpning med sidoförflyttningar 3x10-12, 1 ggr/dag.

  • Övning 2: Enbens knäböj 3x10, 1 ggr/dag.

Patientfall 3 - En 11-årig pojke

  • Anterior knäsmärta utan känt trauma, 6-7 pass i veckan, överpronation i fotled.

a) Diagnos (0,5p)

  • Misstänkt Osgood-Schlatter.

b) Riskfaktorer (1,5p)

  • Överbelastning (6-7 pass i veckan).

  • Ålder och växtperiod.

  • Hög aktivitet och träningsvolym.

c) Rekommenderade åtgärder (1p)

  • Minska träningsbelastningen och vila.

  • Anpassa belastningen för att undvika framtida problem.

Patientfall 4 - Anton, 27 år

  • Smärta och svullnad på yttersidan av foten efter att ha trampat snett.

a) Primär diagnos (0,5p)

  • Misstänkt ligament skada (troligen FTA-skada).

b) Positiva tester (2p)

  • Anterior drawer-test.

  • Inversion stress-test.

  • Talar tilt och palpation av FTA-ligament.

c) Differentialdiagnoser (1,5p)

  • Syndesmos-skada.

  • Lätt fraktur i tarsalben.

  • Lätt ruptur/sträckning av laterala muskler.

Patientfall 5 - Man på 56 år

  • Axelsmärta efter handbollsmatch, intensifierad av aktiviteter som att tvätta håret.

a) Diagnos misstänkt (0,5p)

  • Misstänkt rotatorcuff-skada.

b) Faser i läkningsprocessen (4p)

Inflammationsfas

  • Immunsystemet aktiveras, makrofager och neutrofiler tar bort skadad vävnad.

  • Symptom inkluderar värme, smärta, rodnad.

Regenerationsfas

  • Fibroblaster producerar kollagen typ 3; nybildning av blodkärl.

  • Ärrbildning kan uppstå.

Remodelleringsfas

  • Kollagen typ 3 ersätts av typ 1 som är starkare.

Rehabiliteringsprogram (10p)

  • Program lägga upp i 4 faser mot läkningsprocessen.

Läkningsfas 1: Inflammationsfas

Rehab fas: Inledande fas

  • Syfte: Smärtlindring, cirkulation, inledande läkning.

  • Övning 1: Cykla 20 min, 2 ggr/dag.

  • Övning 2: Isometrisk scapulapress mot vägg 3x15-20, 2-3 ggr/dag.

Rehab fas: Tålighetsträning

  • Syfte: Initiera ROM, koncentrisk och excentrisk träning.

  • Övning 1: Isometrisk bicepsflexion mot bänk 3x15-20, 2 ggr/dag.

  • Övning 2: Y-häv med lutande bänk 3x15-20, 2 ggr/dag.

Läkningsfas 3: Remodelleringsfas

Rehab fas: Specifik hårdträning

  • Syfte: FULL ROM, styrketräning.

  • Övning 1: Stående bicepscurls med hantlar 3x10-12, 1 ggr/dag.

  • Övning 2: Stående axelpress med stång 3x10-12.

Läkningsfas 4: Mognadsfas

Rehab fas: Återgång till idrott

  • Syfte: Idrottsspecifik och plyometrisk träning, skadeprevention.

  • Övning 1: Kast med medicinboll mot golvet 3x10-12, 1 ggr/dag.

Avslutning

  • Programmet fokuserar på att hjälpa skadade idrottare att återfå full funktionalitet och att förbereda dem för återgång till sina sporter.