Untitled Flashcards Set

Samhällsekonomi

Samhällsekonomi

Privatekonomi

Välfärd = Är ett samlingsord som inkluderar människors hälsa, utbildningsnivå, levnadsstandard osv. En bra välfärd har bra av dessa.



Företag/Näringsliv = Näringslivet är samhällets verkstad. Här produceras varor och produkter. De viktigaste företagen är de som säljer utomlands (export). Jämfört med hushåll så vill man behandla pengar genom intäkter och kostnader och sluta med en vinst. 



Hushåll = En av de två ekonomiska aktörerna i samhället. Här måste man se till att behandla pengar, spara och köpa så att allt räcker till utgifter och näring.



Finansiell sektor = Består av till exempel banker. De tar pengar från sparare och delar ut till låntagare. På så sätt kan vi styra att pengarna alltid finns på rätt plats vid rätt tid. Däremot blir man återbetalningsskyldig plus ränta vilket innebär en avgift på att du får låna pengar. Men när sparare ger banken pengar så får de också en ränta eftersom de lånar ut pengar till banken.



Riksbanken = Riksbanken är Sveriges bank. Här styr man inflationen och Sveriges ekonomi genom bland annat styrränta. Riksbanken är också den enda som printar och delar ut sedlar.



BNP = Värdet av alla varor som produceras i Sverige under ett-års period. 



HDI

Human Development Index, räknar in BNP, livslängd, utbildningsnivå för att beräkna livskvalitet. 



Offentlig sektor = Här sköts de gemensamma utgifterna ´. Det är staten, regionen och kommunen och det som styrs av skattepengar som har ansvar för den offentliga sektorn. De sköter de frågor som är gemensamma för ett samhälle.



Privat sektor = Eller hushållssektorn kallas för samhällsekonomins motor. Det är härifrån efterfrågan och arbetskraft kommer. Det är de som tvingar företag till produktion.  



Moms = En skatt som betalas på nästan allt och som skickas in till staten.



Utbud

Hur tillgänglig en vara eller tjänst är. 



Efterfrågan 

Hur mycket folk vill ha en produkt eller tjänst.



Jämviktspris

Det är det prisläge där det råder balans mellan efterfrågan och utbudet. Alltså det rimliga priset som man kan tänka sig betala. 



Marknad

Ett ställe där saker säljs, som en aktiemarknad. Där säljs aktier. 



Monopol

När ett företag har marknaden för en kategori, som att systembolaget har monopol för all alkohol.



Ekonomiska kretsloppet

Pengar som flödar mellan olika aktörer som offentlig sektor, näringsliv(företag), finanssektor (bank) och hushållet. Handlar om skatter, samt arbete och inkomster, bidrag, tjänster. 



Den svenska modellen

Den svenska modellen är en beteckning för en metod eller system för självreglering av arbetsmarknaden utan statlig inblandning. Arbetsmarknad som underlättar omställning

Generell välfärdspolitik

Ekonomisk politik för öppenhet och stabilitet



Saltsjöbadsavtalet

avtal mellan LO och SAF. Innebar att fack och arbetsgivare själva ska komma överens, utan statlig inblandning.


Arbetstagare

Någon som är anställd av att göra ett jobb. 



Arbetsgivare

Någon som anställer folk att jobba och ansvarar för de anställda. 



Tillväxt

Ekonomisk utveckling samt ökade inkomster. 



Konjunktur

Det finns både låg och högkonjunktur, vilket är det  rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar och arbetslösheten är hög. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större och arbetslösheten är låg.



Marknadsekonomi

Ekonomiskt system som handlar om fri konkurrens och att staten har lågt/inget inflytande på marknaden.  Grundas på utbud och efterfrågan.



Planekonomi

Ekonomiskt system där staten äger alla företag, utan konkurrens vilket bidrar till att teknologin inte utvecklas eftersom det är låg motivation. 



Blandekonomi

En blandning mellan plan och marknadsekonomi där vissa företag är ägda av staten,men där det finns konkurrens mellan olika företag och en fri marknad, som i Sverige. 



Kretsloppsekonomi

Ett ekonomiskt system som grundas i att man bryr sig om miljön och att man ska ha grön ekonomi. 



Ränta

Avgiften av att låna pengar. 



Inflation

Pengarnas värde minskar.



Deflation

När pengars värde ökar och varor blir billigare i förhållande till vad man tjänar. 



Fördelnings-

principerna

3 olika: Likhetsprincipen. Alla bör tjäna lika mycket. Prestationsprincipen. Man tjänar olika beroende på prestation. Behovsprincipen är att pengar fördelas på hur mycket folk behöver det.



Import

När man får in varor från ett annat land då man inte har tillgång till det i det ursprungliga landet eller att det är billigare i ett annat land. 



Export

Att man fraktar varor från ett land. 



Finanspolitik

Regeringen och riksdagen som reglerar ekonomin med hjälp av statliga styrmedel som till exempel skatt. 



Penningpolitik

Riksbanken som bestämmer om styrräntan. 



Stabiliseringspolitik

En strategi för att konjunkturerna inte ska spika så mycket. Det bidrar till att lågkonjunkturen inte blir så extrem. Exempel på stabiliseringspolitik är att riksbanken höjer styrräntan när det är hög inflation och högkonjunktur, och sänker styrräntan när det är lågkonjunktur och låg inflation. Dessutom kan staten göra buffertar när det är högkonjunktur och använda det i form av bidrag under lågkonjunkturer. 

Amortering

När man betalar tillbaka lånet. 



Lön

Inkomst som personer får av att jobba. 



Bidrag

Pengar som staten ger för att hjälpa personer ekonomiskt, som till exempel barnbidrag. 



Kommunal inkomstskatt

Ligger runt 30% och är skatt till kommunen och pengarna går till exempelvis skola och vägar.  



Statlig inkomstskatt

Om man tjänar mer än 625 000 kr per år betalar man 20% skatt på den summan som är över det antalet. 

 

Nettolön

Lön efter skatt. 



Bruttolön

Lön innan skatt



Disponibel inkomst

All inkomst som man har tillgång till.



Konsument-

köplagen



Budget

En planering på vad pengar ska gå till, för att se över sin ekonomi lättare. 



Allmänna reklamations-

nämnden (ARN)

En myndighet som prövar tvister mellan konsumenter och företag. 



Konsument

Någon som köper varor. 



Arbetslöshet

När många inte har arbete vilket oftast är pga lågkonjunktur.