Det biologiska perspektivet 1
Det biologiska perspektivet
Introduktion
Ökat intresse för det biologiska perspektivet på senare tid.
Frågor att beakta:
Vad händer i hjärnan och nervsystemet vid tänkande och känslor?
Hur påverkar kemiska ämnen (t.ex. droger) kroppen?
Är vår biologi en större påverkande faktor än vi erkänner?
Hjärnan
Människans hjärna:
Vikt: 1,2-1,4 kg
Utgör ca 20% av vår syreförbrukning i vila.
Speciell och unik kapacitet.
Kan delas in i tre huvudsakliga delar: hjärnstammen, lillhjärnan och storhjärnan.
Hjärnans delar
Hjärnstammen
Hjärnans kommunikationsväg till högre delar av hjärnan.
Reglerar:
Vad som uppmärksammas.
Vakenhet och sömn.
Icke-viljestyrda funktioner (andning, blodcirkulation).
Lillhjärnan (Cerebellum)
Mycket mindre än storhjärnan men innehåller hälften av CNS nervceller.
Ansvarar för:
Motorisk rörelse, balans och rörelsekoordination.
Storhjärnan
Delad i två hemisfärer förenade av en balk:
Höger hemisfär:
Musikalitet, bild- och lokalsinne, tolkar kroppsspråk och känslor.
Vänster hemisfär:
Språk, matematik och logiskt tänkande.
Pannloberna:
Berör områden som personlighet, socialt beteende och planering.
Nervceller
Nervceller förmedlar signaler och är uppbyggda med:
Dendriter (mottagare).
Axon (transmittar signaler).
Dendriter ser ut som små träd med grenar som tar emot signaler.
Signalöverföring mellan nervceller
Signaler skickas via axon som delar sig i ändknoppar.
En nervcell kan ta emot och skicka signaler till flera nervceller.
Viktiga aspekter:
Synapsklyfta mellan nervceller.
Signalsubstanser (kemiska budbärare) frigörs i synapsklyftan.
Nervsystemets uppbyggnad
Delas in i två huvuddelar:
Centrala nervsystemet (CNS):
Består av nervceller i hjärnan och ryggmärgen.
Fattar beslut baserat på information från kroppen.
Perifera nervsystemet (PNS):
Utanför CNS och ansluter till kroppens organ och muskler.
Dela i:
Somatosensoriska systemet (viljestyrt).
Autonoma nervsystemet (ANS) (icke-viljestyrt).
Autonoma nervsystemet
Består av två delar:
Sympatiska nervsystemet:
Aktiveras vid kamp eller flykt.
Ökar hjärtfrekvens, andning och muskelprestationer.
Signaleras genom noradrenalin och adrenalin.
Parasympatiska nervsystemet:
Aktiveras vid vila.
Ökar salivproduktion och lugnar hjärtverksamhet.
Acetylkolin är viktig för aktivering och påverkar minne och inlärning.
Drogpåverkan på nervsystemet
Amfetamin hindrar återupptagandet av noradrenalin, vilket leder till ökad stimulering och hyperaktivitet.
Läkemedel och gifter påverkar också acetylkolin och nervsystemets processer.
Sammanfattning
Signalsubstanser är avgörande för vår funktion.
Fel i dessa processer kan störa tänkande och personlighetsutveckling.