Biologi

Spor-och kärlväxter:

En flercellig organism har fördelen att olika delar kan samarbeta och ha olika uppgifter. Organismen kan därför växa och blir större.

Sexuell förökning: ägg och spermie förenas och avkomman skiljer sig från de ursprungliga.

Könlös förökning: delar lossnar och de blir en kopia av den ursprungliga.

Växtplankton- pyttesmå encelliga mikroorganismer som driver runt.

De första sporväxterna på land var mossor- har inga rötter utan mer trådar. De första kärlväxterna på land var ormbunkar- kärl, stam och blad.

Svampar får sin mat från andra döda eller levande organismer. Under svampen finns ett nätverk av tunna svamptrådar- hyfer. Nätverket av hyfer kallas för mycel.

Lav- symbios:

Algerna tillverkar druvsocker (genom fotosyntes) till sig själva och svampen. Svamptrådarna ger livsviktig skugga och skydd åt algcellerna, de tar också upp fukt.

När organismer samarbetar utan att skada varandra kallas det för symbios.

Parasiter tar sin mat från levande växter eller djur.

Saprofyter tar sin mat från döda organismer.

När döda organismer (växter och djur) bryts ned och bildar ny jord kallas det för förmultning. Då frigörs näringsämnen.

Fröväxter:

Fröväxter “är också“ kärlväxter, energin som kommer från fotosyntesen transporteras i växtens kärl till ex. rötterna som inte kan tillverka sin egen.

Pollinering- pollenkorn förs över från ståndaren till pistillen så att en befruktning kan ske. Växter kan pollinera sig på olika sätt- (ex.) vinden, vatten, själv och djur (insekter) kan göra det. En del växter har självpollinering. men det vanligaste är att pistillen pollineras av pollen från en annan blommas ståndare-korspollinering.

Man vill att fröet ska komma en bit från blomman för att då får det mer ljus, mat och näringsämnen. Ett frö har större chans att överleva än en spor eftersom att fröet har ett skyddande skal och i den finns en lite magsäck som kallas frövita. Fröet får mat från frövitan till fröet har fått sina första blad.

Fröväxter kan också föröka sig könlöst- man tar en stickling den får rötter, utlöpare.

Sprids med vind:

• maskrosfrö

• tallfrö

• björkfrö

Sprids med djur:

• hasselnöt

• rönnbär

• kardborre

Sprider sig själva:

• vallmo

• midsommarblomster

Sprids med vatten:

• alkottar

• kokosnöt

• näckros

Två grupper

• sporväxter (kryptogamer)

• fröväxter (fanerogamer)

Sporväxter:

ex. alger, mossor, lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar.

Svampar:

svamp är en organism saknar fotosyntes

Lav:

en symbios av en alg och en svamp, svampen har ett skyddande “skal“ som förhindrar att laven torkar ut och algen har fotosyntes och kan producera druvsocker.

Växternas fortplantning:

sporer (förökning)- alger, mossor, lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar.

frö (förökning)- det finns många arter, det delas in i gömfröiga och nakenfröiga växter och alla har blommor eller kottar.

pollenkorn kan spridas med vinden eller djur (bara ex.)

växter kan skydda sig med taggar, brännhår och smaka äckligt.

Fotosyntesen:

vatten+koldioxid+solljus- druvsocker+syre

Den sker i bladen (i kloroplasterna), klyvöppningars uppgift är att släppa in och ut gaser till cellerna i bladen. Klorofyllet i klorofyllkornen (kloroplaster) har uppgiften att “fånga in“ energi i solljuset så att fotosyntesen blir möjlig. Växterna använder druvsockret både som energikälla men även som byggmaterial när de växer. Växter behöver närsalt när de ska producera proteiner och vitaminer.

Alla alger lever i vatten.

Skillnad mellan mossa och lav:

en mossa är en sporväxt med möjlighet att hålla kvar vatten även på land, en lav är en symbios mellan alg och svamp.

Blommans könsorgan:

hanlig del: ståndare

honlig del: pistill

För att växa behöver ett frö vatten, syre och värme (solljus).

En zygot är en befruktad cell

Enkönade- ståndare och pistill på olika blommor.

Tvåkönade- det hanliga och honliga könsorganet sitter på samma blomma.