Ekologi

Ekosystem och Miljö 🌍

Biosfären: Dem delar i atmos- hydros- och litosfären som innehåller liv, bildar biosfären.

Atmosfären: Luftlagret runt jorden.

Hydrosfären: Allt vatten på jorden, inklusive hav, sjöar, floder och grundvatten.

Litosfären: Jordens yttre, fasta lager, inklusive jordskorpan och den övre delen av manteln.

Ekologi: Läran om hur organismer interagerar med varandra och sin omgivning.

Abiotiska miljöfaktorer: Icke-levande faktorer som påverkar organismer, t.ex. temperatur, ljus, vatten, salthalt och pH-värde. En arts toleransområde beskriver inom vilka gränser en viss miljöfaktor kan variera för att arten fortfarande ska kunna överleva, växa och fortplanta sig.

Biotiska miljöfaktorer: Levande faktorer som påverkar organismer, t.ex. Konkurrens om ressurser (djur som bråkar om revir och mat), predation (predator äter annat djur), parasitism (parasit utnyttjar ett organsim), kommensalism (Den ena arten tjänar på det- Den andra påverkas inte alls (varken positivt eller negativt) och mutualism (samspel där både arter gynnas).

Herbivorer: Djur som äter växter.

Karnivorer: Djur som äter andra djur.

Omnivorer: Djur som äter både växter och djur.

Ekosystem: Ett ekosystem består av alla levande organismer (biotiska faktorer) och deras icke-levande omgivning (abiotiska faktorer) inom ett visst område. Ett exempel är en skog, där det finns: Biotiska faktorer som träd, djur, svampar och bakterier. Abiotiska faktorer som ljus, temperatur, nederbörd och jordens näringsinnehåll.

Population: Alla individer av samma art som lever tillsammans i ett visst område. Individer från olika populationer ska inte kunna fortplanta sig med varandra.

Organismsamhälle: Ekosystemets populationer bildar ett organismsamhälle. Många av dessa förknippas med varandra, typ ifall du går till en skog ser du att flera populationer integreras. Vissa är nyckelarter, så ifall de försvinner kan de ha stora konsekvenser för andra arter också.

Klimatzoner: Stora områden på jorden med liknande klimatförhållanden, t.ex. Polarzon (kallt), tempererad zon (medelkallt) och tropisk zon. (varmast temperatur). Jordens vindar utjämnar skillnader i klimat, annars hade det inte gått att leva i tropiska eller polarzonen.

Geologi och Jordarter ⛏

Mineral: Ett naturligt, fast ämne med en bestämd kemisk sammansättning och kristallstruktur.

Bergart: En sammanfogning av ett eller flera mineral.

Magmatiska bergarter: Bergarter som bildas när magma (smält sten) stelnar, t.ex. granit, diabas, basalt och pimpsten.

Sedimentära bergarter: Bergarter som bildas när sediment (t.ex. sand, lera, skal) pressas samman och hårdnar, t.ex. sandsten, lerskiffer och kalksten.

Vittring: Nedbrytning av bergarter (dem fördelas till mindre bitar) genom kemisk eller mekanisk påverkan.

Erosion: Transport av vittrat material genom t.ex. vatten, vind eller is.

Metamorfa bergarter: Bergarter ändras (metamorferas) under högt tryck (eftersom dem ligger långt ner i jordens inre) och hög temperatur (eftersom det är varmt där nere), t.ex. marmor (från kalksten) och gnejs.

Glaciäris: Är tjock, kompakt is som bildas när snö pressas ihop under lång tid, ofta flera hundra eller tusen år. Den finns på land, i områden där temperaturen är så låg att snön inte hinner smälta helt under sommaren.

Inlandsis: En stor landmassa täckt av is, som under istider täckte stora delar av Sverige.

Urberg: Den äldsta berggrunden i ett område, ofta bestående av magmatiska och metamorfa bergarter.

Jordart: Det material som bildas genom vittring och nedbrytning av bergarter.
Morän: En osorterad jordart som bildats under inlandsisen och innehåller en blandning av olika kornstorlekar.
Sand- och lerjord: Sorterade jordarter som bildats genom transport och sedimentation i vatten.
Landhöjning: Den process där landmassan höjer sig efter att ha varit nedtryckt av inlandsisen.
Näringsfattig mark: Jord som innehåller få näringsämnen som växter behöver för att växa.
Näringsrik mark: Jord som innehåller rikligt med näringsämnen som växter behöver för att växa.
Markpartiklars storlek: Storleken på de partiklar som jorden består av, vilket påverkar markens förmåga att hålla vatten och näring.
Närsalter: Viktiga mineraler och joner som växter behöver för att växa, t.ex. kväve, fosfor och kalium.
Jordmån: Den översta delen av marken, som påverkats av klimat, växtlighet och organismer.
Podsol: En jordmån som är vanlig i barrskogar och kännetecknas av ett blekjordsskikt och ett rostjordsskikt.
Brunjord: En jordmån som är vanlig i lövskogar och har en mullrik profil.
Förna: Det skikt av nedfallna löv, barr och annat organiskt material som ligger på markytan.
Humuspartiklar: Nedbrutet organiskt material i jorden som bidrar till markens struktur och näringsinnehåll.
Mull: En mörk, näringsrik jord som bildas när organiskt material bryts ner.

Näring och Energi ♻

Producent: En organism som tillverkar sin egen mat genom fotosyntes (t.ex. växter).
Konsument: En organism som äter andra organismer för att få energi.
Nedbrytare (saprofyter/destruenter): Organismer som bryter ner döda växter och djur och återför näringsämnen till jorden (t.ex. bakterier och svampar).
Näringskedja: En serie organismer där varje organism äter den som är under den i kedjan, vilket visar hur energi flödar genom ekosystemet.
Förstahandskonsument: En organism som äter producenter (växtätare).
Andrahandskonsument: En organism som äter förstahandskonsumenter (köttätare).
Tredjehandskonsument: En organism som äter andrahandskonsumenter (toppredator).
Toppkonsument: En organism som är högst upp i näringskedjan och inte blir äten av andra djur.
Näringsnivå: Varje steg i en näringskedja (t.ex. producenter, förstahandskonsumenter, andrahandskonsumenter).
Näringsväv: Ett nätverk av sammanflätade näringskedjor som visar de komplexa relationerna mellan organismer i ett ekosystem.
Närsalter: Viktiga mineraler och joner som växter behöver för att växa, t.ex. kväve, fosfor och kalium.
Cirkulerande ämnen: Ämnen som kol, kväve och fosfor som cirkulerar i ekosystemen genom olika processer.
Energin flödar genom ekosystemet: Energin flödar från solen till producenter och sedan vidare till konsumenter och nedbrytare.
Energiomvandlingar: Omvandling av energi från en form till en annan, t.ex. från ljusenergi till kemisk energi genom fotosyntes.
Energipyramid: En grafisk representation som visar hur energin fördelas mellan de olika trofiska nivåerna i ett ekosystem.
Vattnets kretslopp: Vattnets rörelse mellan hav, atmosfär och land genom avdunstning, transpiration, nederbörd och avrinning.
Avdunstning: Processen där vatten övergår från flytande form till gasform (vattenånga).
Transpiration: Avdunstning av vatten från växters blad.
Nederbörd: Vatten som faller från atmosfären till marken i form av regn, snö, hagel eller dimma.
Kolets kretslopp: Kolets rörelse mellan atmosfären, haven, marken och levande organismer genom fotosyntes, cellandning, förbränning och nedbrytning.
Kvävets kretslopp: Kvävets rörelse mellan atmosfären, marken och levande organismer genom kvävefixering, nitrifikation, denitrifikation och ammonifikation.
Nitratjoner (NO3-): En form av kväve som växter kan ta upp.
Ammoniumjoner (NH4+): En annan form av kväve som växter kan ta upp.
Nitritjoner (NO2-): En mellanprodukt i kvävets kretslopp.
Kvävefixerande bakterier: Bakterier som kan omvandla kvävgas (N2) från luften till ammoniak (NH3), som sedan kan omvandlas till ammoniumjoner (NH4+).
Denitrifikation: Processen där bakterier omvandlar nitratjoner (NO3-) till kvävgas (N2), vilket återför kväve till atmosfären.
Ammonifikation: Processen där organiskt kväve omvandlas till ammoniak (NH3).
Nitrifikation: Processen där ammoniumjoner (NH4+) omvandlas till nitritjoner (NO2-) och sedan till nitratjoner (NO3-) av nitrifierande bakterier.
Fosforns kretslopp: Fosforns rörelse genom ekosystemet, från berggrunden till marken, växterna, djuren och tillbaka till marken genom nedbrytning.
NPK-gödning: Handelsgödsel som innehåller kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), de tre viktigaste näringsämnena för växter.

Populationsdynamik 📈

Populationsdynamik: Studiet av hur populationers storlek och sammansättning förändras över tid.
Faktorer som påverkar en populations storlek: Födelsetal, dödstal, invandring och utvandring.
Miljöns bärkraft: Det maximala antalet individer av en art som kan leva i en viss miljö utan att miljön skadas.
S-formad tillväxtkurva: En tillväxtmodell där en population växer snabbt i början, men sedan avtar tillväxten när den närmar sig miljöns bärkraft.
J-formad tillväxtkurva: En tillväxtmodell där en population växer exponentiellt utan att bromsas av miljöns bärkraft, vilket ofta leder till en krasch.
Konkurrens inom arten: Konkurrens mellan individer av samma art om resurser som mat, vatten, revir och partner.
Konkurrens mellan arter: Konkurrens mellan olika arter om samma resurser.
Habitat: Den plats eller miljö där en art lever och kan fortplanta sig.
Ekologisk nisch: En arts speciella krav på miljön och dess levnadssätt, inklusive dess roll i ekosystemet och hur den interagerar med andra arter.
Predation: En interaktion där en organism (predator) dödar och äter en annan organism (byte).