Jordens utveckling – Studieanteckningar (SWEDISH)
Page 1: Jordens tidiga utveckling
- Översikt över föreläsningens tema: Jordens tidiga utveckling och grundläggande geokemiska/biologiska steg.
Page 2: Jordens tidiga tillstånd och första vatten
- För 4.5 \times 10^9 år sedan var jorden så het att vattnet existerade som vattenånga i atmosfären.
- När jorden började svalna blev ångan till regn som bildade hav.
Page 3: Vanligaste grundämnena i liv
- De vanligaste grundämnena som bygger upp levande organismer är: kol (C), väte (H), syre (O), kväve (N), svavel (S), fosfor (P).
- Bokstäverna i förkortningarna: C, H, O, N, S, P.
Page 4: DNA:s bildning i havet
- För 3.8 \times 10^9 år sedan bildades DNA i havet.
Page 5: De första encelliga organismerna
- De första encelliga organismerna såg dagens ljus för ca 3.5 \times 10^9 år sedan – bakterierna.
Page 6: Syrets tidiga ankomst och järnrosor
- För 2.5 \times 10^9 år sedan började vissa bakterier producera syre med hjälp av energi från solen.
- Syret i havet förenade sig med järnet och bildade rost.
- Rostpartiklarna sjönk till botten och bildade sediment som senare höjde sig över havsytan.
Page 7: Ökat energiutnyttjande och atmosfärens uppbyggnad
- Syret gjorde att organismerna kunde utnyttja mer energi.
- De klumpade ihop sig och bildade flercelliga organismer.
- Himlen och havet blev blå.
- När det inte fanns mer järn som kunde ta upp syret så steg syret upp ur vattnet och formade atmosfären.
Page 8: Innehåll i cellerna och organismerna
- Djurcell:
- cellkärna
- mitokondrie
- kromosom
- Bakterie
- xtcell
- plasmid
- kloroplast
Page 9: Bildandet av eukaryota celler (endosymbios)
- Detta ledde till att eukaryota celler bildades.
- Den första urdjurcellen tros ha bildats genom att en bakterie omslöts och ombildades till en mitokondrie.
- Växtcellen blev till på liknande sätt när en cyanobakterie ombildades till en kloroplast.
Page 10: Svampprojekt speciell roll i evolutionen
- Förutom djur- och växtceller har en tredje typ av organism stor inverkan på evolutionen och livet på jorden idag: svampceller.
- Svampceller har förmåga att fånga upp näring från berg och jord som de sedan delar med sig till växter.
Page 11: Kontinentaldrift och syreökning
- Under två miljarder år pågick den nya utvecklingen.
- För 5.5 \times 10^8 år sedan hade stora kontinenter bildats och syrenivån i atmosfären hade stigit till 13\%.
Page 12: Jordens yttre skikt och magnetism
- Jordens yttre skikt består av atmosfären och magnetosfären.
- Magnetosfären når långt ut från atmosfären.
- Den huvudsakliga orsaken till jordens magnetfält är elektriska strömmar i jordens inre.
- Dessa tros härröra från konvektion i den yttre flytande kärnan.
Page 13: Solvinden och kosmisk strålning
- Solvinden trycker ihop magnetfältet mot solen och drar ut det till en lång svans på jordens nattsida.
- Utan den skulle vi vara helt oskyddade för ett ständigt bombardemang från livshotande strålning.
- Förutom solvinden består partikelbombardemanget av kosmisk strålning.
Page 14: Jonosfären och aurora
- Ibland läcker partiklar ut till den övre atmosfären, jonosfären.
- När dessa energirika partiklar kolliderar med atomer och molekyler i jonosfären resulterar kollisionen i emission av ljus.
- Detta sker normalt i närheten av polerna och resulterar i norrsken (aurora borealis) och sydsken (aurora australis).
Page 15: Atmosfärens nedre skikt och atmosfärens sammansättning
- Den nedre delen av atmosfären består av:
- 78\%\text{ kväve } (N_2)
- 21\%\text{ syre } (O_2)
- Resterande del består av: koldioxid (CO2), argon (Ar), neon (Ne), ozon (O3), metan (CH_4).
Page 16: Växthuseffekten och gaserna
- Viktiga gaser är koldioxid och metan som bidrar till att hålla en jämn temperatur i atmosfären.
- Dessa gaser släpper igenom solljuset men absorberar infraröd strålning (värmestrålningen) som uppkommer genom solens uppvärmning av jorden.
- Därför har man kallat gaser med denna egenskap för växthusgaser.
Page 17: Ozonlagret och atmosfärens skikt
- Ozonet bildar det skyddande ozonskiktet. Utan detta skulle jorden utsättas för skadliga nivåer av ultraviolett strålning.
- Atmosfärens olika skikt (höjder nämnda i föreläsningen):
- Termosfären – 85\,\text{km}
- Mesosfären – 50\,\text{km}
- Stratosfären – 25\,\text{km}
- Ozonlagret (ozonskiktet)
- Troposfären – 11\,\text{km}
- Jorden