Kalla kriget utvecklat

KALLA KRIGET (1945–1991)

ÖVERSIKT

Kalla kriget var en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen efter andra världskriget. Konflikten handlade inte främst om territorium utan om ideologi och makt. USA representerade demokrati och kapitalism medan Sovjetunionen representerade kommunism och enpartidiktatur. Båda supermakterna ville sprida sitt system till fler länder eftersom de ansåg att deras samhällssystem var det bästa.

Det kallas ett "kallt" krig eftersom USA och Sovjetunionen aldrig krigade direkt mot varandra. Anledningen var att båda hade kärnvapen och ett direkt krig kunde ha lett till total förstörelse. Istället kämpade de genom politiskt inflytande, propaganda, kapprustning och genom att stödja olika sidor i konflikter runt om i världen.

BAKGRUND: EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET

När andra världskriget slutade 1945 fanns två stora makter kvar: USA och Sovjetunionen. Europa låg i ruiner och många länder var svaga ekonomiskt och politiskt. Detta skapade ett maktvakuum där supermakterna kunde påverka utvecklingen.

Sovjetunionen hade lidit enorma förluster under kriget och ville skapa en säkerhetszon av vänligt inställda stater runt sina gränser. Därför såg Stalin till att kommunistiska regeringar tog makten i länder som Polen, Ungern, Tjeckoslovakien och Östtyskland.

USA såg detta som ett hot eftersom kommunismen spreds över Europa. Samtidigt var USA rädda att fattigdom och instabilitet skulle göra att fler länder blev kommunistiska.

EUROPA DELAS – JÄRNRIDÅN

När Sovjetunionen etablerade kommunistiska regeringar i Östeuropa uppstod en tydlig uppdelning av Europa.

Västeuropa utvecklades mot demokrati och marknadsekonomi med stöd från USA.

Östeuropa styrdes av kommunistiska regeringar som kontrollerades av Sovjetunionen.

Den brittiske politikern Winston Churchill beskrev denna uppdelning som en "järnridå" som hade fallit över Europa.

USA:S STRATEGI: STOPPA KOMMUNISMEN

För att förhindra att kommunismen spreds utvecklade USA en strategi som kallades "containment".

Trumandoktrinen (1947)

USA lovade att hjälpa länder som hotades av kommunismen. Detta markerade en stor förändring i amerikansk utrikespolitik eftersom USA nu aktivt engagerade sig i konflikter runt om i världen.

Marshallplanen

USA gav ekonomiskt stöd till Europas återuppbyggnad. Tanken var att ekonomiskt stabila länder var mindre mottagliga för kommunism. Marshallplanen stärkte Västeuropas ekonomier och band dem närmare USA.

MILITÄRA ALLIANSER

När konflikten ökade bildades militära allianser.

NATO (1949)

En försvarsallians mellan USA och flera västländer. Medlemsländerna lovade att försvara varandra vid angrepp.

Warszawapakten (1955)

Sovjetunionens svar på NATO. Den samlade kommunistiska stater i Östeuropa i en militär allians.

Detta skapade två tydliga maktblock i världen.

BERLIN – EN SYMBOL FÖR KONFLIKTEN

Tyskland blev en central konfliktpunkt eftersom landet delades efter kriget. Även Berlin delades i en östlig och en västlig del.

Berlinblockaden (1948–1949)

Sovjetunionen försökte pressa väst genom att blockera alla vägar till Västberlin. USA svarade genom att organisera en massiv luftbro som försåg staden med mat och bränsle. Detta visade att väst inte tänkte överge Berlin.

Berlinmuren (1961)

Under 1950-talet flydde miljontals människor från Östtyskland till Västtyskland eftersom livet var friare och ekonomin starkare i väst. Detta hotade den kommunistiska staten.

För att stoppa flykten byggde Östtyskland Berlinmuren 1961. Muren blev en symbol för förtrycket i öst och för Europas uppdelning.

KAPPRUSTNING OCH KÄRNVAPEN

Under kalla kriget tävlade USA och Sovjetunionen om militär styrka. Båda byggde upp enorma lager av kärnvapen.

Denna situation skapade terrorbalans: båda sidor visste att ett kärnvapenkrig skulle leda till ömsesidig förstörelse. Detta gjorde att supermakterna undvek direkt krig mot varandra.

RYMDKAPLÖPNINGEN

Kapplöpningen handlade inte bara om militär makt utan också om teknologisk prestige.

Sovjetunionen tog tidiga ledningar:

Sputnik 1957 blev världens första satellit.

Jurij Gagarin blev första människan i rymden.

USA satsade stora resurser på rymdprogrammet och lyckades 1969 landa den första människan på månen. Detta blev en symbolisk seger i rivaliteten.

PROXYKRIG – KRIG GENOM ANDRA LÄNDER

Eftersom supermakterna inte kunde kriga direkt mot varandra stödde de istället olika sidor i konflikter i andra delar av världen.

Koreakriget (1950–1953)

Nordkorea, som var kommunistiskt, invaderade Sydkorea. USA och FN stödde Sydkorea medan Kina och Sovjet stödde Nordkorea. Kriget slutade utan tydlig vinnare och Korea är fortfarande delat.

Vietnamkriget (1957–1975)

USA försökte stoppa kommunismens spridning genom att stödja Sydvietnam. Kriget blev långvarigt och kostsamt och slutade med att USA drog sig tillbaka och kommunisterna tog makten.

Kubakrisen (1962)

Sovjetunionen placerade kärnvapen på Kuba, nära USA. USA svarade med en blockad av ön. Under några dagar var världen mycket nära kärnvapenkrig innan Sovjet gick med på att ta bort missilerna.

Afghansk-sovjetiska kriget (1979–1989)

Sovjetunionen invaderade Afghanistan för att stödja en kommunistisk regering. Motståndsrörelsen fick stöd från USA. Kriget blev mycket kostsamt för Sovjetunionen och bidrog till landets ekonomiska problem.

SLUTET PÅ KALLA KRIGET

Under 1980-talet blev Sovjetunionens ekonomi allt svagare. Landet lade enorma resurser på militär och kapprustning samtidigt som ekonomin fungerade dåligt.

När Michail Gorbatjov blev ledare 1985 försökte han reformera systemet genom mer öppenhet och ekonomiska förändringar.

Dessa reformer gjorde att kommunistiska regimer i Östeuropa började falla. 1989 föll Berlinmuren och många östeuropeiska länder blev demokratiska.

1991 upplöstes Sovjetunionen och kalla kriget tog slut.

FÖLJDER

Kalla krigets slut ledde till stora förändringar i världen. Många länder i Östeuropa blev demokratiska och kommunismen försvagades globalt. Sovjetunionen upplöstes i flera nya stater. Hotet om ett kärnvapenkrig mellan supermakterna minskade och världshandeln ökade.