Världsdelar och världshav
Människor har delat in världen i sju världsdelar; ofta talas det om kontinenter. Tekniskt sett används sex kontinenter när Eurasien delas upp i två delar (Asien och Europa).
Hela av jordens yta är hav (vatten).
Det finns tre världshav: Atlanten, Stilla havet och Indiska oceanen.
Målet: träna så man kan känna igen världsdelar och världshav.
Klimat, bosättning och vatten i världen
Världsdelarna är olika men likheter finns i klimatet beroende på breddgrad.
Vid ekvatorn är det varmt oavsett kontinent.
Många faktorer påverkar var människor bosätter sig: jobb, utbildning, krig, svält och naturkatastrofer.
Långt tillbaka har människor bosatt sig nära vatten pga transporter och dricksvatten (sjöar, åar — sötvatten).
Havsvatten går ännu inte att dricka, men försök görs att rena det från saltet.
Afrika: geografi, klimat och namn på landmärken
Befolkning och yta:
Över 1,2 miljarder människor bor i Afrika; befolkningen väntas öka ytterligare.
Afrika är den näst största världsdelen både till ytan och till befolkning.
Klimat och zoner:
Afrika är den varmaste världen delen.
Sahara är världens största öken.
Regionen innehåller även regnskogar och savanner.
Bergskedjor och högsta toppar:
Atlasbergen och Drakensberg.
Kilimanjaro och Mount Kenya är två av de högsta topparna.
Andra geografiska drag:
Torrskog är vanlig i vissa delar av Afrika.
Torrskog och sojabönor
Torrskog: skog som växer när regn förekommer i kortare perioder av året; när regn kommer blir allt grönt.
Egenskaper hos torrskogen:
Träd lagrar vatten i stammarna.
Vissa träd har långa stammar som tar ner vattnet till ett reservlager.
Utdikning och skogsavverkning:
Torrskogen överges ofta för odling av kulturer som sojabönor.
Sojabönor är en viktig proteinkälla men mycket används som djurfoder.
Konsekvenser av avskogning:
Fördrivning av människor som bott där; konfliktpotential ökar.
Hot mot djur som noshörning, elefant, antlop och lejon (utrotning riskeras).
Jakt trots förbjud, som extra/utgör en konflikt.
Floder och flodskapande krafter i Afrika
Nilens roll och transnationella frågor:
Nilens vatten är viktigt för jordbruk längs flodstranden; floden rinner genom elva länder.
Dammar och vattenkraftverk har byggts för att reglera översvämningar och generera el, men detta påverkar odling i grannländerna då vattentillgången kan minskas nedanför dammen.
Andra stora floder i Afrika:
Nigerfloden och Kongofloden.
Nära Niger-deltet har oljeutvinning lockat människor till området.
Viktoriasjön:
Afrikas största sjö.
Området kring Viktoriasjön är tätbefolkat och livnär sig på sjöns resurser.
Människan har påverkat sjön negativt genom introduktion av växter och fiskar; pågående återställningsförsök; vattenkraftverk har lett till högre uttag av vatten och sänkning av vattennivån.
Sahara och klimatförändringar
Saharaområdet längs södra gränsen är bland världens fattigaste områden; klimatförändringar gör att området riskerar att bli ännu fattigare.
Ökenspridningen sker när man fäller träd; utbredningen söderut följer människors boendemönster.
The Great Green Wall (den stora gröna muren) startade 2007 i ett internationellt samarbete mellan 20 länder för att plantera träd längs Sahara
Syfte: förbättra villkoren för de som bor i området, skapa arbetstillfällen och göra jorden mer odlingsbar.
Träden hjälper till att hålla kvar vatten i området samt ger skugga för växter, djur och människor.
Studiefrågor (från texten)
1. Hur kommer det sig att stora delar av Afrika är glesbefolkat?
2. Världens största öken ligger i Afrika, vad heter den?
3. I vilka två klimatzoner ligger Afrika?
4. Vad heter Afrikas två högsta berg?
5. Vad är typiskt för en torrskog?
6. Hur kan träden klara sig utan regn i långa perioder?
7. Varför är träden viktiga för människor och djur som bor i området?
8. Vilka fördelar och nackdelar finns det med sojabönor?
9. Titta på en karta, hur kommer det sig att Nilen är så viktig för människor som bor i nordöstra Afrika?
Kartkunskap: Afrika och andra delar (12 länder ur världen)
Banjul — Gambia
Rabat — Marocko
Tunis — Tunisien
Tripoli — Libyen
Kairo — Egypten
Dakar — Senegal
Monrovia — Liberia
Freetown — Sierra Leone
Niamey — Niger
Bamako — Mali
Ouagadougou — Burkina Faso
Accra — Ghana
Lagos — Nigeria (Notera att huvudstatens namn varierar i listan; här anges viktiga exempel.)
Addis Abeba — Etiopien
Nairobi — Kenya
Kampala — Uganda
Kinshasa — Kongo (DR Kongo)
Juba — Sydsudan
Mogadishu — Somalia
Mogadishu-ämne och Addis Abeba visas som exempel i kartan.
Observera att listan innehåller många fler huvudstäder och länder än de som är nämnda här.
Asien: befolkning, klimat och geografi
Asien är världens största världsdel och sträcker sig från Norra ishavet till ekvatorn.
Både Ryssland och Turkiet har en del i Europa och en del i Asien.
Eftersom Asiens yta är så stor finns alla klimattyper där.
Befolkning: Asien är den mest befolkade världsdelen och här bor två tredjedelar av världens befolkning av världens befolkning.
Kina och Indien har flest invånare i världen.
Under en period fick man i Kina bara skaffa ett barn, senare ändrades policyn så att man kunde få tre barn.
Indiens befolkning fortsätter att öka och det förväntas snart bli fler invånare där än i Kina.
Frågor i texten tar upp exempel som påverkar befolkningsutvecklingen och hållbarhet i Asien.
Floder och bergskedjor i världen
Mount Everest är världens högsta berg och ligger i bergskedjan Himalaya.
Höjden på topparna i Himalaya beror delvis på att bergskedjan är relativt ung och inte mycket erosion har skett.
Uralsbergen utgör gränsen mellan Asien och Europa och är en äldre bergskedja.
Floder är viktiga för dricksvatten, bevattning och transport av varor och människor; de främjar handel och möten mellan olika områden.
Idag byggs kraftverk i floder för elproduktion.
Viktiga floder i Kina: Gula floden (Huang He) och Chang Jiang (Yangtze).
En annan viktig flod är Ganges i Indien (som nämnts i religion/Ay; kopplas till tidigare läsning).
Mangroveskogar finns längs kusterna i tropiska områden; Sundarbans är den största mangroveskogen och ligger mellan Indien och Bangladesh.
Fuktighetskrav: mangrover kan växa där rötterna står i salt havsvatten men också får sötvatten från rinnande floder; vissa träd låter rötterna växa upp i luften för att få syre.
Mangroveskogens unika egenskaper och funktioner
Träden kan växa med rötterna översvämmade av salt havsvatten och blomstra i deltaområden med sötvattenflöde.
Fångar upp salt i bladen och tappar bladen när de är fulla av salt.
Skogen fungerar som naturligt skydd mot översvämningar som kan följa orkaner.
Rötterna fungerar som en barriär mot erosion och hjälper till att fånga sediment (sand, grus, lera) som annars skulle transporteras ut till havet och skada kuster eller korallrev.
Mangroveskogens rotsystem gör det möjligt att lägga rom och skydda fiskyngel i skyddade miljöer.
Kolet lagras i bottenslammet och i växten; mangroveskog är en av världens bästa kol-skillrare eftersom lagringen sker både i biomassan och i marken; detta bidrar till att motverka den globala uppvärmningen.
Värdet av mangroveskogar över de senaste 20 åren i figurer: cirka av mangroveskogarna har försvunnit.
Orsaker till förlust: städer och jordbruk breder ut sig; havsnivån har höjts.
Om mangroverna försvinner helt, riskerar kustens skydd och fiskebestånd samt klimatreglering att försämras.
Miljöutmaningar i Asien: luftföroreningar och åtgärder
Kina och Indien har båda mycket dålig luft i städerna; orsaker inkluderar:
Utsläpp från fordon och industrier.
Förbränning av sopor och åkermark för jordbrukets förberedelse.
Bränning av kol för matlagning och uppvärmning.
Dessa utsläpp skadar hälsan och stärker växthuseffekten, vilket bidrar till ökande temperatur.
Åtgärder som pågår i både Kina och Indien:
Utbildning, förbättrad teknik och reglering.
Förbud mot vissa utsläpp och uppmuntran till nya lösningar och innovationer.
Bedömningar i texten:
Kina har pågående miljöarbete i större utsträckning än Indien.
Det tar tid att endra vanor och kräver breda åtgärder över flera sektorer.
Frågeställningar i texten:
1) Varför ökar inte Kinas befolkning lika snabbt som Indiens?
2) Varför är Himalaya så hög?
3) Varför kallas Huang He också för Gula floden?
4) Varför är mangroveskogen viktig att bevara?
5) Varför har städerna Kina och Indien så dålig luft?
6) Vilka två länder ligger i både Asien och Europa?
7) Vad heter bergskedjan som anses vara gräns mellan Asien och Europa?
Kartövningar: Länder och huvudstäder i världen (del 1)
På kartan finns exempelvis:
Gambia – Banjul
Marocko – Rabat
Algeriet – Alger
Tunisien – Tunis
Libyen – Tripoli
Egypten – Kairo
Niger – Niamey
Nigeria – Abuja
Ghana – Accra
Senegal – Dakar
Elfenbenskusten – Abidjan (noteras att huvudstaden ofta används i läromaterialet som exempel)
Kamerun – Yaoundé
Sydafrika – Pretoria / Bloemfontein / Cape Town (exempel i kartan)
Etiopien – Addis Abeba
Kenya – Nairobi
Uganda – Kampala
Demokratiska republiken Kongo – Kinshasa
Tanzania – Dodoma
Madagaskar – Antananarivo
Mauritius – Port Louis
Maldiverna – Malé
Sri Lanka – Sri Jayewardenepura Kotte
Indonesia – Jakarta
Filippinerna – Manila
Singapore – Singapore
Kartor och länder i Asien och Mellanöstern (del 2 / karta över 12 länder)
Notera att sidan innehåller två uppsättningar kartor: en för Afrika och omgivande regioner samt en större karta över Mellanöstern och Asien.
Exempel på länder och huvudstäder i den senare boken:
Azerbajdzjan – Baku
Armenien – Jerevan
Georgien – Tbilisi
Turkiet – Ankara
Syrien – Damaskus
Irak – Bagdad
Libanon – Beirut
Israel – Jerusalem (två parter gör gällande att Jerusalem är deras huvudstad)
Jordanien – Amman
Saudiarabien – Riyadh
Kuwait – Kuwait City
Qatar – Doha
Bahrain – Manama
Förenade Arabemiraten – Abu Dhabi
Oman – Muscat
Jemen – Sanaa
Indien – New Delhi (Titta också på huvudstäderna i Indiska subkontinenten)
Pakistan – Islamabad
Nepal – Katmandu
Bangladesh – Dhaka
Sri Lanka – Colombo / Sri Jayewardenepura Kotte
Malaysia – Kuala Lumpur
Singapore – Singapore
Indonesien – Jakarta
Malaysia – Kuala Lumpur / Putrajaya
TF: Vissa städer är märkta i kartan som nyckelplatser.
Nyckelbegrepp och formler
Begrepp:
Torrskog (torrskog): skog som växer när regn kommer i korta perioder, annars torrt.
Tropiskt klimat, regnskog, savann, öken.
Mangroveskog: saltvattenanpassad skog vid kusten i tropikerna; rötter ovanför jordens yta i vissa arter; unika mekanismer för saltutsläpp och syreupptag.
Symboler och siffror:
av jordens yta består av hav.
av världens befolkning bor i Asien.
Cirka av mangroveskogarna har försvunnit under de senaste 20 åren.
Nyckelfunktioner hos mangrover:
Förhindrar erosion och skyddar mot översvämningar och orkaner.
Fångar sediment och hjälper till att upprätthålla kustmiljöer.
Lagrar kol i både biomassa och bottenslam (utför betydande klimatreglering).
Repetition och sammanhang: kopplingar till tidigare material
Kontinenter och hav relaterar till mänskliga bosättningar, handel och transportvägar.
Floder och vattentillgångar påverkar jordbruk, vattenkraft och gränsöverskridande relationer mellan länder.
Klimat och geografiska skillnader påverkar befolkningstäthet, arbetsmöjligheter och hälsa.
Miljöutmaningar (luftföroreningar i Kina och Indien, avskogning i torrskog etc.) kräver multi-sektoriella lösningar inklusive utbildning, teknologi och policy.
Noter om källtextens detaljer och språkfrågor
Vissa stavningar och exakt innehåll i texten är öppna för tolkning (t.ex. Kilimnjaro vs Kilimanjaro; Afrika beskrivs som tvåa i både yta och befolkning; urvalslistor i kartsektioner).
Denna sammanfattning följer originaltextens struktur och ordval där möjligt och kompletterar med tydliga uppgifter i LaTeX där siffror förekommer.