Kalla kriget inledning(med podcast)

KALLA KRIGET (1945–1991)

ÖVERSIKT
Kalla kriget var en konflikt mellan två supermakter efter andra världskriget:
USA och västvärlden mot Sovjetunionen och Östeuropa.

Det kallades "kallt" eftersom länderna aldrig krigade direkt mot varandra.
Istället tävlade de genom propaganda, kapprustning, rymdkapplöpning och krig i andra länder (proxykrig).

STARTEN
Efter andra världskriget fanns två olika politiska och ekonomiska system:

USA och väst:
- demokrati
- kapitalism / marknadsekonomi
- flera partier
- mänskliga rättigheter

Sovjetunionen och öst:
- kommunism
- planekonomi
- enpartidiktatur
- begränsade friheter

De båda systemen såg varandra som hot.

EUROPA DELAS
Efter kriget kontrollerade Sovjetunionen många länder i Östeuropa.
Kommunistiska regeringar installerades i t.ex. Polen, Ungern, Tjeckoslovakien och Östtyskland.

Europa blev uppdelat mellan öst och väst.
Denna gräns kallades järnridån.

USA:S SVAR
USA försökte stoppa kommunismens spridning.

Trumandoktrinen (1947)
USA lovade att hjälpa länder som hotades av kommunismen.

Marshallplanen
Ekonomiskt stöd för att bygga upp Europa efter kriget och stärka demokratier.

Militära allianser:
NATO (1949) – västlig försvarsallians.
Warszawapakten (1955) – Sovjetunionens militärallians.

BERLIN
Berlin låg i Östtyskland men var delad mellan öst och väst.

Berlinblockaden (1948–1949)
Sovjetunionen blockerade vägar till Västberlin för att pressa väst.
USA och väst svarade med en luftbro som flög in mat och varor.

Berlinmuren (1961)
Många människor flydde från Östtyskland till Västtyskland.
För att stoppa flykten byggdes Berlinmuren runt Västberlin.

Muren blev en symbol för kalla kriget.

KAPPRUSTNING OCH TERRORBALANS
USA och Sovjetunionen tävlade om militär styrka.

Kapprustning:
Båda sidor byggde upp stora militära styrkor och kärnvapen.

Terrorbalans:
Båda hade så många kärnvapen att om någon anföll skulle båda förstöras.
Det gjorde att inget direkt krig startade.

RYMDKAPPLÖPNING
Supermakterna tävlade även i rymden.

Sovjetunionen:
- första satelliten (Sputnik)
- första hunden i rymden (Laika)

USA:
- första människan på månen (Neil Armstrong 1969)

PROXYKRIG
Istället för att kriga direkt stödde supermakterna olika sidor i andra konflikter.

Koreakriget (1950–1953)
Nordkorea (stött av Sovjet och Kina) mot Sydkorea (stött av USA och FN).

Vietnamkriget (1957–1975)
Nordvietnam (kommunistiskt) mot Sydvietnam (stött av USA).
USA förlorade kriget.

Afghansk-sovjetiska kriget (1979–1989)
Sovjetunionen invaderade Afghanistan.
Mujahedin, som stöddes av USA, kämpade emot.
Sovjetunionen förlorade.

VIKTIGA KRISER
Kubakrisen (1962)
Sovjetunionen placerade kärnvapen på Kuba nära USA.
USA svarade med blockad.
Världen var nära kärnvapenkrig men krisen löstes diplomatiskt.

Ungernrevolten (1956)
Ungern försökte lämna kommunismen.
Sovjetunionen slog ner upproret militärt.

SLUTET PÅ KALLA KRIGET
På 1980-talet hade Sovjetunionen stora ekonomiska problem.

Michail Gorbatjov blev ledare 1985.
Han försökte reformera systemet och öppna upp samhället.

Hans reformer ledde till:
- mer frihet i Östeuropa
- demokratiska revolutioner
- Berlinmurens fall 1989

1991 upplöstes Sovjetunionen och kalla kriget tog slut.

FÖLJDER
- Sovjetunionen kollapsade
- många länder i Östeuropa blev demokratiska
- hotet om kärnvapenkrig minskade
- global handel ökade

NORDEN UNDER KALLA KRIGET
Sverige:
- neutralt land
- starkt försvar
- hemligt samarbete med USA

Finland:
- nära Sovjetunionen
- kunde inte gå med i NATO

Norge och Danmark:
- gick med i NATO 1949

Kalla kriget var en konflikt mellan USA och västvärlden mot Sovjetunionen och Östeuropa efter andra världskriget, känt som "kallt" eftersom de aldrig krigade direkt. Istället tävlade de genom propaganda, kapprustning och rymdkapplöpning. Efter kriget installerade Sovjetunionen kommunistiska regeringar i många östeuropeiska länder, vilket ledde till en uppdelning av Europa känd som järnridån. USA svarade med Trumandoktrinen och Marshallplanen, samt bildade militära allianser som NATO och Warszawapakten. Berlin var delad mellan öst och väst, och Berlinblockaden (1948–1949) följdes av byggandet av Berlinmuren 1961. Kapprustningen resulterade i en terrorbalans, där båda länder hade kärnvapen. Rymdkapplöpningen kulminerade med Sputnik och månlandningen 1969. Proxykrig involverade konflikter som Koreakriget och Vietnamkriget, där supermakterna stödde olika sidor. Kubakrisen 1962 var en närapå utlösande situation för kärnvapenkrig. På 1980-talet ledde Sovjetunionens ekonomiska problem och Gorbatjovs reformer till ökat frihet i Östeuropa och Berlinmurens fall 1989, vilket ledde till att Sovjetunionen upplöstes 1991 och kalla kriget tog slut. Konsekvenser inkluderade kollapsen av Sovjetunionen, demokratireformer i Östeuropa, minskat hot om kärnvapenkrig och ökad global handel. Under kalla kriget var Sverige neutralt med hemligt samarbete med USA, medan Norge och Danmark gick med i NATO 1949.