'som är mjukt"" eller liknande. - Slutsats: En substans är inte essens utan något som innehåller en essens. ### Steg 3: Två typer av substans - **Enkla substanser**: t.ex. Gud och själar – bättre existens enligt nyplatonism. - **Sammansatta substanser**: materiella substanser; lättare för oss att förstå. ## Del II: Den sammansatta substansen - Definition: Sammansatt substans = materia + form. - Associeras ej med endast materian. - Essensen kan inte vara materian. - Genom essens klassificeras under genera och arter, ej genom materia. - Exempel: Människosan klassificeras som typ av djur. ## Essens av den sammansatta substansen - Sammansatt substansens essens är: - $$ ext{materia} + ext{form}$$ - Aquinos slutsats: essensen består av både materia och form. ## Del III: Två synsätt på essensen ### Sätt 1: Absolut syn - Vad ingår i essenspresentationen? - Exempel, "Människan är ett förnuftigt djur". - Inkluderar inte andra aspekter som att vara här och nu. ### Sätt 2: Essensen existerar här och nu - Essensen kan existera med olika accidentella drag. - Exempel: "den här människan springer". ### Essensen existerar på två sätt 1. **Hos individer**: - Exempel: Sokrates är en människa. 2. **I själen (koncept)**: - Exempel: Människans essens definieras genom begreppet. ## Slutsats: Existens tillhör inte essens - Existens är inte en del av essens. - Essens existerar nu som begreppsinnehåll, inte som individuellt. - En essens finns antingen hos individer eller själen. ## Universalitet - Universalitet tillhör inte essens heller. - Att vara universell handlar om att gälla för många saker. - Sokrates essens är unik och finns inte i flera. ## Logiska begrepp: genus och art - Logiska begrepp är accidentella egenskaper av essensen. - Exempel: Sokrates mänsklighet. - Människans essens klassificeras under djur som genus. ## Essens i själen - Begrepp som representerar alla individer med samma essens. - Förstår naturen av individer som liknar varandra. ## Universalitet som ett drag av essensen i själen - Art, genus och logiska begrepp är drag av begrepp, inte individer. - Universalitet representerar mångfald och är ett drag av begrepp. ## Sammanfattning - **De ente et essentia** handlar om förhållandet mellan essens och existens. - Essens och substans, enkla och sammansatta substanser. - Den sammansatta substansen är definierad av både materia och form. - Det finns två perspektiv på essens: absolut och existerande. - Aquinos position på själen och kunskapsteori samt integration av dessa i filosofin är framträdande. # Aquinos om själ och kunskap ## Den mänskliga själen - Aquinos stöder Aristoteles syn på själen som kroppens form. - Avvisar Augustinus dualism av själ och kropp. - Den mänskliga själen är av högre placering än djurs och växters själar. - Existerar även efter kroppens död. ## Själens oberoende förmåga - Själens förmåga att tänka är oberoende av kroppen. - Själens aktivitet inte beroende av kroppsliga organ. - Själens självförståelse baseras på reflektion av den materiella världen. ## Aquinos empirism - Förståelsen av den materiella världen kräver perception och erfarenhet. - Bygger på idén av att omfatta essenser genom intellektion och abstraktion. ## Perception till intellektion - Resultat av perception är en bild lagrad i minnet (phantasma). - Phantasman representerar inte bara specifika egenskaper utan även essensen. - Abstraktion är nödvändig för att isolera essensen. - Intellekt som utför denna handling kallas aktivt intellekt. - När essensen är isolerad, resulterar det i förståelse av essensen; detta kallas intellektion. ## är Aquino en representationist? - Tolkningar om huruvida han är en representationist är delade. - Han kan ses som emot species intelligibilis, föreslår en direkt relation med essensen. # William Ockham (1287-1347) ## Liv och verk - Född i Ockham, England, år 1287. - Utbildad inom Franciscanorden. - Studerade i Oxford 1318; återvände till London. - Skrev om teologi, politik, logik, och naturfilosofi. Mest känd för: **Summa logica**. ## Universella essenser - Ockham avvisar teorier om universella essenser: - Anser att de antingen innebär motsägelser eller strider mot accepterade principer. ## Argument mot universella essenser 1. Motsatta egenskaper kan inte tillhöra samma substans: - Exempel: Ett äpple kan inte vara både hårt och mjukt. 2. Universalitet och singularitet är motsatta och kan inte samexistera. 3. Singularitet är egenskap hos fysiska objekt medan universalitet gäller essens i själen. 4. Identifierar essensen hos var och en som olika former. ## Ockhams nominalism - Endast begrepp och ord som är universella: - Begrepp som katt och ordet "katt" kan tillämpas på flera individer. ## Mot species intelligibilis - Species intelligibilis: intellektets föremål (enligt Scotus). - Ockham avvisar denna idé: - Immateriella kan manipulera det materiella. - Hävdar att intellektet kan tänka på distans. ## Herakles argument - Förklara fenomenet att känna något via representation: - Exempel med staty av Herakles. - Species intelligibilis ses som överflödig. ## Själsteori - Tre substanser i människan: - Den förnuftiga delen överlever döden. - Den vegetativa och sensitiva delen dör med kroppen. - Ockham utan skillnad mellan unika substantiella former. ## Sammanfattning: - Aquinos tankar om essens, kunskap och relationen till själen står i kontrast till Ockhams avvisande av universella essenser och species intelligibilis. - Ockham ger en enklare förklaring till kunskap och argumenterar för nominalism som etablerar en ny riktning inom västerländsk filosofi ukoncept och begripande av världen från individuella substanser. *Slut på anteckningarna.* ### ** ## Epilog** **

Filosofi under medeltiden

Thomas Aquinos (1225-1274)

Liv och verk
  • Född år 1225 i Roccasecca, nära Aquino, Italien.

  • Blev medlem av Dominicanorden år 1244.

  • Utbildades i Italien, Tyskland och Paris Universitet.

  • Viktigaste verk:

    • Summa Theologiae

    • Filosofiska opuscula, exempelvis: De ente et essentia.

    • Kommentarer om Aristoteles.

Om esse och essentia

  • Esse:

    • Översättning av grekiskans einai.

    • Betydelsen kan förstås som "faktumet av att vara" eller helt enkelt "vara".

    • Tolkning: ”X har varat” är detsamma som “X existerar” eller “X finns”.

  • Essentia:

    • Översättning av grekiskans ousia.

    • Översätts också som "substantia" beroende på kontext.

    • Orsakar förvirring då dessa ord ofta blandas i medeltida texter.

    • Diskussioner: Hur relaterar "essentia" till ”substantia”, ”natur” och ”form”? Är essens och varande identiska?

De ente et essentia

  • Esse och essentia: grundläggande för logik och kunskapsteori.

  • Dessa begrepp är centrala under medeltiden.

  • Varat (esse) ger upphov till grundprincipen: principen om icke-motsägelser:

    • En sak kan inte vara och inte vara på samma gång.

    • Exempel: Sokrates kan inte existera och inte existera på samma gång.

    • Bordet kan inte stå i rummet och inte stå i rummet samtidigt.

  • Varat (esse) ger också grundlagarna för klassificering av naturen:

    • Exempel: klassificering till species (art), genus, mm.

    • Varför vi talar om det som är: förståelse av varat och essens är avgörande.

  • Frågan: Är esse och essentia identiska?

    • Plotinos: Ja, essensen är form.

    • Boethius: Nej, en essens behöver inte existera.

Del I: Om essens

Steg 1: Essens = natur
  • Essens förstås som natur.

  • Essensen förstås genom unika operationer:

    • Exempel: Människans essens avslöjas av förmåga att resonera.

Steg 2: Essens tillhör substanser
  • Frågan: "Vad är detta?" ställs till substanser

    • Exempel: häst, sten, äpple, etc.

  • Accidentella egenskaper är inte svar.

    • Man kan inte svara med