FILOSOFI

Vetenskapliga skolor

Vad är vetenskapens uppgift?

Vetenskapens uppgift är att förklara, förstå och beskriva verkligheten genom systematiska metoder. Den försöker skapa tillförlitlig kunskap om världen genom observationer, experiment och logiskt tänkande.

Man kan säga att vetenskapen ska:

  • samla fakta

  • förklara samband

  • göra förutsägelser

  • utveckla teorier om hur världen fungerar

Positivism

Den positivistiska skolans syn på vetenskap

Positivismen menar att riktig kunskap måste bygga på observationer och mätbara fakta.

Det betyder att:

  • kunskap ska komma från empiri (erfarenhet och observationer)

  • vetenskap ska vara objektiv

  • man ska undvika spekulationer och metafysiska frågor

Positivister tycker alltså att vetenskap bara ska studera det som går att observera eller mäta.

Vad innebär verifierbarhetsprincipen?

Verifierbarhetsprincipen säger att ett påstående bara är meningsfullt om det går att verifiera (kontrollera) genom observation eller experiment.

Exempel:

Verifierbart påstående:
"Vatten kokar vid 100 grader."

Inte verifierbart:
"Gud existerar."

Det senare går inte att testa vetenskapligt.

Är det en rimlig utgångspunkt?

Ett möjligt resonemang:

Den är rimlig eftersom vetenskap behöver bevis och observationer. Det gör kunskapen mer tillförlitlig.

Men den är också begränsad, eftersom många viktiga frågor (t.ex. moral, religion eller mening med livet) inte går att verifiera vetenskapligt.

Karl Popper

Karl Poppers syn på vetenskap

Karl Popper menade att vetenskap inte kan bevisa att något är sant – men den kan visa att något är fel.

Vetenskap utvecklas därför genom att forskare försöker motbevisa teorier.

De teorier som överlever många tester blir mer trovärdiga.

Falsifierbarhetsprincipen

Falsifierbarhetsprincipen betyder att en teori bara är vetenskaplig om den kan motbevisas.

Exempel:

Vetenskapligt påstående:
"Alla svanar är vita."

Det kan falsifieras om man hittar en svart svan.

Ovetskapligt påstående:
"Det finns en osynlig ande som styr universum."

Det går inte att motbevisa.

Är det en rimlig utgångspunkt?

Många tycker det är en bra idé eftersom:

Fördelar:

  • Vetenskap blir kritisk och självkorrigerande

  • Man undviker att tro att något är absolut sant.

Nackdelar:

  • Vissa vetenskapliga teorier är svåra att testa direkt

  • I praktiken försöker forskare ofta bekräfta teorier också, inte bara falsifiera dem.

Metod

Skillnaden mellan hypotes, premiss och slutsats

Hypotes
Ett antagande som man vill testa.

Exempel:
"Växter växer snabbare i solljus."

Premiss
Ett påstående som används i ett argument.

Exempel:

  1. Alla människor är dödliga.

  2. Sokrates är en människa.

Slutsats
Det som följer logiskt från premisserna.

Exempel:
Sokrates är dödlig.

Induktiv metod

Exempel

Man observerar flera fall och drar en generell slutsats.

Exempel:

  • Svan 1 är vit

  • Svan 2 är vit

  • Svan 3 är vit

Slutsats:
Alla svanar är vita.

Styrkor

  • Bra för att upptäcka mönster

  • Vanlig i naturvetenskap

Svagheter

  • Slutsatsen är inte helt säker

  • Ett enda motexempel kan visa att den är fel

Deduktiv metod

Exempel

  1. Alla människor är dödliga.

  2. Sokrates är människa.

Slutsats:
Sokrates är dödlig.

Styrkor

  • Logiskt säker slutsats om premisserna är sanna

  • Väldigt tydlig logik

Svagheter

  • Ger ingen ny kunskap om premisserna redan är kända

  • Om premisserna är fel → blir slutsatsen fel

Hypotetisk-deduktiv metod

Den används ofta i vetenskap.

Steg:

  1. Man formulerar en hypotes

  2. Man gör förutsägelser

  3. Man testar dem genom experiment

Exempel:
Hypotes:
"Växter växer bättre med mer ljus."

Test:
Två växter – en i sol, en i mörker.

Styrkor

  • Kombination av teori och experiment

  • Väldigt vanlig i naturvetenskap

Svagheter

  • Resultat kan påverkas av andra faktorer

  • Hypoteser kan vara svåra att formulera

Sambandet mellan metoderna

Man kan se det som en cirkel:

Observation → induktion → teori/hypotes → deduktion → test → ny observation

Alltså:

  • Induktion skapar teorier

  • Deduktion testar teorier

  • Hypotetisk-deduktiv metod kombinerar båda

Sanning

Korrespondensteorin

Korrespondensteorin säger att ett påstående är sant om det stämmer överens med verkligheten.

Exempel:
"Snö är vit."

Om snö verkligen är vit → påståendet är sant.

Är den rimlig?

Den känns rimlig eftersom vi ofta tänker att sanning handlar om att beskriva verkligheten korrekt.

Men problemet är att vi ibland inte kan veta exakt hur verkligheten är.

Koherensteorin och pragmatisk teori

Koherensteorin
Ett påstående är sant om det passar ihop med andra påståenden i ett system.

Exempel:
En vetenskaplig teori är sann om den inte motsäger andra etablerade teorier.

Pragmatisk teori
Ett påstående är sant om det fungerar i praktiken.

Exempel:
En teori är sann om den hjälper oss förstå och förutsäga världen.

Vilken är mest rimlig?

Många tycker att alla tre behövs:

  • Korrespondensteori → verkligheten

  • Koherensteori → logisk sammanhängande kunskap

  • Pragmatisk teori → fungerar i praktiken

Kunskap

Olika former av kunskap

Vanliga typer:

Påståendekunskap (vet att)
Fakta.

Exempel:
"Stockholm är Sveriges huvudstad."

Färdighetskunskap (vet hur)
Praktisk kunskap.

Exempel:
Veta hur man cyklar eller lagar mat.

Förtrogenhetskunskap
Erfarenhet och intuition.

Exempel:
En elektriker som känner igen ett problem direkt.

Exempel där de samspelar

En elektriker:

  • Påståendekunskap: vet hur elektricitet fungerar

  • Färdighetskunskap: kan koppla ledningar

  • Förtrogenhetskunskap: känner igen fel snabbt

Alla behövs för att arbeta bra.

Sista frågan (reflekterande)

Vad kan vi egentligen ha kunskap om?

Eftersom olika vetenskapliga skolor har olika syn på vetenskap kan man säga att:

  • Vetenskap ger oss mycket tillförlitlig kunskap om naturen

  • Men kunskap är ofta provisorisk och kan ändras

Vi kan därför säga att vi kan ha välgrundade teorier om världen, men kanske inte absolut säker sanning.