Marknadsföring - FEK 2 + UF

MARKNADSFÖRINGENS GRUNDER

Vad betyder egentligen marknadsföring ?

Marknadsföring är allt ett företag gör för att få människor att vilja köpa deras produkter eller tjänster. Det handlar om att visa produkten finns, väcka intresse och övertyga kunder om att den är värd att köpa. Marknadsföring kan till exempel vara reklam på TV, sociala medier eller i tidningar, att sätta rätt pris och erbjuda rabatter, göra produkter attraktiv i utseende och funktion, samt att kommunicera med kunder via mejl, sociala medier eller kundtjänst.

Varför är kunskapen om marknadsföring viktig för en företagare ?

Kunskapen om marknadsföring är viktig för en företagare eftersom den hjälper hen att nå fler kunder och sälja sina produkter eller tjänster på ett smart sätt. Om en företagare förstår marknadsföring kan hen:

visa upp sin produkt på bästa sätt så att kunder förstår varför den är värdefull
förstå sina kunder med vad de vill ha, hur de tänker och vad som får dem att köpa
välja rätt pris och erbjudanden för att locka fler köpare utan att förlora pengar
konkurrera bättre med andra företag som säljer liknande produkter
bygga ett bra rykte och relationer med kunder, vilket gör att kunderna kommer tillbaka

BEGREPP:

Målgrupp: En målgrupp är alltså den grupp människor som ett företag riktar sin produkt, tjänst eller marknadsföring till. Tanken är att inte slösa tid och pengar på att försöka sälja till alla, utan fokusera på dem som mest troligt kommer att köpa. Målgruppen kan bestämmas utifrån flera saker, till exempel:

Ålder - barn, ungdomar, vuxna äldre.
Kön - kvinnor, män eller alla.
Intressen - sportintresserade, teknikintresserade, trädgårdsintresserade osv.
Inkomst - personer med hög, medel eller låg inkomst.
Bostadsort - stad, landsbygd, vissa områden.

Segmentering: Segmentering betyder att ett företag delar upp sina kunder i mindre grupper, så kallade segment, baserat på olika egenskaper. Istället för att försöka sälja till alla på samma sätt, kan företaget anpassa produkt, pris, plats och reklam för varje grupp. Man kan segmentera kunder på olika sätt:

Demografiskt: baserat på ålder, kön, familjestorlek, utbildning, inkomst. Till exempel barnkläder säljs främst till föräldrar till små barn.

Geografiskt: baserat på vart kunderna bor. Till exempel ett café i stan kan rikta reklam till folk som bor eller jobbar i närheten.

Psykografiskt: baserat på livsstil, intressen, värderingar eller personlighet. Till exempel ett ekologiskt märke riktar sig till personer som bryr sig om miljön.

Beteendemässigt: baserat på hur kunderna beter sig, till exempel köpvanor eller lojalitet. Till exempel rabattkampanjer riktas till kunder som ofta handlar.

Vad är fördelen med att segmentera ?

Bättre träffsäkerhet - reklamen når dem som verkligen är intresserade.
Mer nöjda kunder - erbjudandet passar deras behov bättre.
Effektivare marknadsföring - man sparar tid och pengar på reklam.
Större chans till försäljning - eftersom man erbjuder rätt produkt till rätt kund.

One- to -one marknadsföring: One-to-one marknadsföring betyder att ett företag riktar sin marknadsföring direkt till varje enskild kund istället för att göra samma reklam till alla. Det handlar om att anpassa erbjudanden, meddelanden och kommunikation efter varje persons behov, intressen och köpvanor. Till exempel kan en onlinebutik skicka mejl med personliga erbjudanden baserat på vad du har köpt tidigare eller ett gym kan ge dig träningstips som passar just dina mål. Fördelen är att kunder känner sig sedd och viktig, vilket ökar chansen att hen köper mer och blir lojal mot företaget.

B2C (Business to Consumer) betyder att ett företag säljer direkt till vanliga konsumenter, alltså privatpersoner. Det är till exempel när du köper kläder, mat eller mobiltelefoner i en butik.

B2B (Business to Business) betyder att ett företag säljer till andra företag istället för privatpersoner. Det kan vara när ett företag säljer datorer, maskiner eller kontorsmaterial till ett annat företag. Skillnaden ligger alltså i vem kunden är, privatperson eller företag och det påverkar ofta hur man säljer och marknadsför produkten.

MARKNADSPLANERING OCH OMVÄRLDSANALYS

Marknadsplan: En marknadsplan är som en karta eller plan för hur ett företag ska marknadsföra sina produkter eller tjänster. Den hjälper företaget att veta vilka kunder man vill nå, vad man vill säga till dem, hur man ska göra det och vilka mål man vill uppnå. Utan en marknadsplan riskerar företaget att göra reklam på fel sätt eller till fel personer och slösa pengar.

Analys av nuläget: Här tittar man på hur marknaden ser ut, vilka konkurrenter som finns och hur företaget själv ligger till. Man undersöker också vilka kunder som finns och vad de vill ha.
Målformulering: Här bestämmer man vad man vill uppnå med marknadsföringen, till exempel fler kunder, större försäljning eller att fler ska känna till företaget. Målen ska vara tydliga och mätbara.
Strategi: Det är planen för hur målen ska nås. Här bestämmer man till exempel vilka marknadsföringskanaler som ska användas, vad reklamen ska säga och vilken stil man ska ha.
Planering av åtgärder: Här bestämmer man exakt vad som ska göras, när det ska göras och vem som ska göra det. Det kan vara kampanjer på sociala medier, annonser, event eller andra aktiviteter.
Uppföljning och utvärdering: När marknadsföringen är igång måste man kolla om den fungerar. Har målen uppnåtts? Vad kan göras bättre nästa gång? Detta steg är viktig för att lära sig och förbättra framtida marknadsföring.

Nulägesanalys: En nulägesanalys betyder att ett företag undersöker hur saker och ting ser ut just nu innan man planerar sin marknadsföring. Det handlar om att ta reda på vad företaget själv gör bra, vad som kan bli bättre, vilka kunder som finns och vad konkurrenterna gör. På så sätt får man en tydlig bild av situationen innan man bestämmer mål och strategi.

Marknadsanalys: Här undersöker man marknaden och kunderna, till exempel vilka kunder som finns, vad de vill ha och hur stora möjligheter företaget har.

Konkurrentanalys: Här tittar man på konkurrenter, vad de säljer, hur de marknadsför sig och vilka styrkor och svagheter de har.

Företagsanalys: Här granskar man det egna företaget, till exempel vilka produkter eller tjänster som finns, företagets styrkor och svagheter och resurser som finns för marknadsföring.

P.E.S.T-modellen: Modellen är ett verktyg som företag använder för att analysera faktorer utanför företaget som kan påverka verksamheten. P.E.S.T står för Politiska, Ekonomiska, Sociala och Tekniska faktorer. Modellen hjälper företaget att förstå hur omvärlden kan påverka deras marknadsföring, produkter och strategi, så att man kan planera bättre och undvika problem.

Politiska faktorer: handlar om lagar, regler, skatter, miljökrav och politiska beslut som kan påverka företaget. Till exempel nya regler för matproduktion eller handel kan påverka hur företaget säljer sina produkter.
Ekonomiska faktorer: handlar om pengar och ekonomi, som inflation, räntor, arbetslöshet och köpkraft. Om människor har mer pengar köper de mer, och om ekonomin är dålig minskar ofta försäljningen.
Sociala faktorer: handlar om människor, samhälle och kultur, till exempel trender, värderingar, livsstil och ålder på kunderna. Ett företag måste veta hur de lever för att sälja på rätt sätt.
Tekniska faktorer: handlar om ny teknik och innovationer som kan påverka produktion, produkter eller marknadsföring. Till exempel kan nya appar, sociala medier eller maskiner förändra hur företaget når kunderna.

Marknadsanalys: En marknadsanalys är när ett företag undersöker marknaden för att förstå hur saker och ting ser ut och vilka möjligheter som finns. Syftet med en marknadsanalys är att ta reda på vilka kunder som finns, vad de vill ha, hur stor efterfrågan är och hur konkurrenterna agerar, så att företaget kan fatta smarta beslut. Genom en marknadsanalys kan företaget:

Veta vilka kunder man ska rikta sig till
Anpassa produkter och tjänster efter kundernas behov
Hitta möjligheter att växa eller förbättra sin försäljning
Se vilka hot eller utmaningar som finns på marknaden

Två sätt att konkurrera inom marknaden:

Lägre pris än konkurrenterna: Företaget försöker konkurrera genom att sälja sina produkter eller tjänster billigare än andra. Det kan locka kunder som vill ha det billigaste alternativet. Exempel är lågprisprodukter som säljer mat eller kläder billigare än konsumenterna.
Högre kvalitet eller unika egenskaper: Företaget försöker sticka ut genom att erbjuda något som konkurrenterna inte har, till exempel bättre kvalitet, design, service eller innovation. Här betalar kunderna ofta mer eftersom produkten upplevs som bättre eller speciell. Exempel är märkeskläder, lyxbilar eller exklusiva elektronikprodukter.

Positioneringskarta

En positioneringskarta är ett verktyg som företag använder för att se hur deras produkter eller varumärken står i förhållande till konkurrenterna. Kartan visar ofta två egenskaper som är viktiga för kunderna, till exempel pris och kvalitet, och placerar företagens produkter som punkter på kartan. På så sätt blir det lättare att se vem som konkurrerar med vem och var de finns möjlighet att sticka ut.

Företag använder positioneringskartor för att förstå hur kunder uppfattar produkterna jämfört med konkurrenterna. Om ett företag ser att många konkurrenter ligger på samma ställe kan det försöka skapa en produkt som skiljer sig, till exempel högre kvalitet eller lägre pris, för att fylla ett “tomt område” på marknaden.

Syftet med positioneringskartan är alltså att hjälpa företaget att hitta sin plats på marknaden, förstå konkurrensen och göra smartare beslut om marknadsföring och produktutveckling.

SWOT- analys

En SWOT-analys är ett enkelt verktyg som företag och personer använder för att planera sin framtid och förstå sitt läge. Själva namnet är en förkortning av de fyra områden man undersöker: styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Man börjar med att titta inåt på det som kallas styrkor och svagheter. Här funderar man på vad man är riktigt bra på just nu, som till exempel duktig personal eller en känd produkt, men också vad man är sämre på, som brist på pengar eller gammal teknik. Det här är saker som man själv kan kontrollera och påverka direkt i sin egen verksamhet.

Sedan lyfter man blicken och tittar utåt på omvärlden för att hitta möjligheter och hot. Det kan handla om nya trender, förändringar i lagar eller vad konkurrenterna gör. Det här är yttre faktorer som man inte kan styra över själv, men som man måste vara beredd på för att kunna växa eller för att skydda sig mot problem.

Syftet med att göra denna genomgång är att få en tydlig bild av verkligheten så att man kan fatta smarta beslut. När man ser allt framför sig blir det lättare att förstå hur man ska använda sina starka sidor för att ta vara på nya chanser, samtidigt som man kan jobba på sina brister för att undvika framtida risker.

Nischstrategi: En nischstrategi innebär att ett företag väljer att fokuserar på en mycket specifik och avgränsad del av marknaden istället för att försöka sälja till alla. Man letar efter en “nisch”, ett litet hörn av marknaden där kunderna har speciella behov som de stora företagen ofta missar eller ignorerar.

Istället för att vara ett vanligt bageri som säljer allt till alla, kan en nischstrategi vara att baka glutenfritt och veganskt bröd. Man vänder sig då till en mindre grupp människor, med de personerna å andra sidan väldigt lojala eftersom de äntligen hittat någon som specialiserat sig på just deras behov.

Den största utmaningen är att marknaden kan bli för liten. Om nischen är för smal kan det bli svårt att få tillräcklig många kunder för att företaget ska gå runt. Det finns också en risk att man blir sårbar om just den där lilla nischen försvinner eller om kundernas smak försvinner.

MARKNADSUNDERSÖKNING

Två huvudtyper av marknadsundersökningar

Primärdata: Primärdata är information som samlas in för allra första gången och specifikt för det syfte man har just nu. Det innebär att du går direkt till källan för att få svar på dina frågor. Ett tydligt exempel på detta är om du skapar en egen enkät som du skickar ut till dina kunder för att få veta vad de tycker om en ny tjänst. Ett annat exempel är att genomföra djupintervjuer med en fokusgrupp för att se hur de reagerar på en förpackningsdesign. Fördelen med att informationen blir helt skräddarsydd efter dina behov, men nackdelen är att det ofta tar mycket tid och kan vara ganska dyrt att genomföra.

Sekundärdata: Sekundärdata är istället information som redan existerar. Det är data som någon annan har samlat in för ett helt annat ändamål, men om du kan ha nytta av i din analys. Ett vanligt exempel är att använda statistik från Statistiska Centralbyrån för att se hur befolkningen ser ut i ett visst område. Ett annat exempel är att läsa färdiga branschrapporter eller titta på företagets egna gamla försäljningssiffror från tidigare år. Den stora fördelen här är att det går snabbt och ofta är gratis eller billigt att få tag på, men nackdelen är att informationen kan vara gammal eller inte helt träffsäker för just din specifika fråga.

I praktiken brukar man ofta börja med att leda efter sekundärdata för att se vad som redan känt om marknaden. Om man märker att den befintliga informationen inte räcker till för att fatta ett bra beslut går man vidare och samlar in egen primärdata för att fylla luckorna.

Syftet med en marknadsundersökning / vem ska man vända sig till ?

Genom att göra en undersökning kan man till exempel testa om en ny produktidé faktiskt fungerar innan man satsar massor av pengar på den. Man kan också förstå varför kunder väljer bort ens märke, hur man ligger till jämfört med konkurrenterna eller om det finns nya trender som man borde hoppa på. Det handlar alltså om att sänka risken för kostsamma misstag och hitta nya vägar för företaget att växa.

Internt i företaget är det beslutsfattare som ledningsgrupper, produktutvecklare och marknadsförare som behöver resultatet. De använder informationen för att veta vilken riktning de ska ta, hur de ska prissätta produkter eller hur reklamen ska utformas för att locka rätt personer.
Externt sett gör man undersökningen för sin målgrupp, även om det är företaget som betalar. Genom att undersöka vad kunderna faktiskt behöver och tycker om, kan företaget skapa bättre produkter och tjänster som ger mer värde till användarna. Det kan handla om allt från vanliga privatpersoner till andra företag eller specifika yrkesgrupper, beroende på vad man säljer.

PDS- studie

En PDS-studie står för Problem Detection Study. Det är en marknadsundersökning som går ut på att identifiera de problem och irritationsmoment som kunder upplever när de använder en produkt eller tjänst.

Man börjar med att samla in en lång lista på alla tänkbara problem som användare kan ha. Detta görs genom intervjuer eller observationer där man ser hur folk faktiskt använder produkten i vardagen.
När man har en lista, låter man en större grupp kunder rangordna dem. Man tittar på två saker: Hur vanligt är problemet och hur allvarligt upplevs det ?
Genom att kombinera vanlighetsgrad och allvarsgrad kan företaget se vilka problem som är viktigast att lösa först. Ett som är mycket ovanligt men extremt irriterande kan vara viktigare att fixa än något som händer ofta men som ingen egentligen bryr sig om.

Syftet är att hitta möjligheter till förbättring och innovation som konkurrenterna har missat. Genom att lösa de problem som kunderna faktiskt har kan företaget skapa en produkt som är överlägsen på marknaden. Det är också ett sätt att undvika att man som företag gissar vad kunderna vill ha.

Vad man ska tänka på i en marknadsundersökning när det gäller:

Skapande

I den här fasen lägger man grunden för hela undersökningen. Det viktigaste är att ha ett tydligt syfte och veta exakt vad man vill få svar på, annars riskerar man att samla in information som man inte har någon nytta av. Man bör använda SMARTA mål, det vill säga mål som är specifika, mätbara, rimliga, relevanta och tidsbestämda. Här väljer man också rätt målgrupp och bestämmer om man ska använda enkäter, intervjuer eller färdig statistik.

Genomförande

När man väl börjar samla in svar handlar det mycket om kvalitet och etik. Man måste se till att frågorna ställs på ett neutralt sätt så att man inte leder respondenten till ett visst svar. Det är också viktigt att följa regler som GDPR när man hanterar personuppgifter. Man bör noga övervaka insamlingen för att se att man når rätt sorts människor och att man får in tillräckligt många svar för att resultat ska vara pålitligt.

Analys

Här handlar det om att sortera bort brus och hitta mönster i den data man fått in. Innan man börjar analysera bör man rensa bort ofullständiga svar eller uppenbara felaktigheter. Man tittar efter samband och trender, till exempel om en viss åldersgrupp tycker annorlunda än en annan. Det är viktigt att vara objektiv och inte bara leta efter bevis som bekräftar det man redan trodde eller hoppades på.

Utvärdering

I utvärderingen sätter man resultaten i ett större sammanhang. Man funderar på hur pålitlig undersökningen faktiskt var och om det fanns några felkällor som kan ha påverkat svaren. Här översätter man grafer och tabeller till begripliga slutsatser och svarar på de frågor man ställde sig i skapandefasen. Man tittar också på hur resultaten skiljer sig från tidigare år eller från konkurrenternas läge.

Beslut

Det sista och viktigaste steget är att omvandla insikterna till praktisk handling. En marknadsundersökning är bara värdefull om den leder till förändring. Här bestämmer man vilka konkreta steg företaget ska ta baserat på vad kunderna sagt. Det kan handla om att justera ett pris, ändra en design eller kanske att helt skrota en idé som inte visade sig att hålla måttet.

MARKNADSMÅL

SMART - mål

Specifikt (S): Målet ska vara tydligt och konkret så att det inte går att missförstå. Istället för att säga “bli bättre på kundservice” säger man “minska svarstiden i chatten”. Man svarar helt enkelt på frågan vad som ska uppnås.

Mätbart (M): Det måste finnas ett sätt att veta när man är klar. Man använder siffror, procent eller antal. Ett mätbart mål kan vara att “öka försäljningen med 10 %” eller “skriva 5 artiklar”. Det gör att man kan följa framstegen längs vägen.

Accepterat (A): De som ska jobba mot målet måste tycka att det är rimligt och känna sig motiverade. Om målet känns helt omöjligt eller meningslöst kommer ingen att anstränga sig.

Relevant (R): Målet måste passa in i den stora bilden och faktiskt betyda något för verksamheten. Det ska vara realistiskt utifrån de resurser, den tid och de pengar man har tillgång till. Det hjälper en att prioritera rätt saker.

Tidsbestämt (T): Ett mål behöver en deadline. Utan ett slutdatum är det lätt att arbetet rinner ut i sanden. Genom att sätta ett datum, till exempel “senast den 31 december”, skapar man ett fokus och en känsla av att det är dags att agera.

Kvantitativa mål:

Kvantitativa mål är mål som går att mäta i siffror, mängd eller tid. De kallas ofta för “hårda mål” eftersom de är objektiva och lämnar lite utrymme för personliga tolkningar, antingen har man nått siffran eller så har man inte gjort det. Det viktigaste med ett kvantitativt mål är att det går att sätta ett mätvärde på det. Man använder ofta enheter som kronor, procent, antal eller minuter. Detta gör det enkelt att följa upp resultatet genom företagets ekonomisystem, säljstatistik eller tidsrappotering.

Strategiska mål:

Strategiska mål är de långsiktiga och övergripande mål som ett företag eller en organisation sätter upp för att styra sin verksamhet i rätt riktning under en längre tid, ofta tre eller fem år. Medan kvantitativa mål fokuserar på siffror här och nu, handlar strategiska målen om den stora bilden och hur man ska nå företagets vision. Strategiska mål fungerar som en länk mellan företagets vision och det dagliga arbetet. De är bredare än de operativa målen som styr vardagen. Ett strategiskt mål svarar ofta på frågor som: “vilken marknadsposition ska vi ha ?” eller “hur ska vårt varumärke uppfattas ?”.

Primära mål: Primära mål är det viktigaste målet som företaget i första hand vill uppnå. Det är ofta kopplat till företagets övergripande resultat, till exempel ökad försäljning, större marknadsandel eller högre vinst. Ett exempel är ett företag som har som primärt mål att öka sin försäljning med 15 procent under ett år.

Sekundära mål: Sekundära mål är mål som stödjer eller hjälper till att nå det primära målet. De är ofta mer kortsiktiga och handlar om sådant som synlighet, relationer eller beteenden hos kunderna. Ett exempel är för att nå ökad försäljning (primärt mål) kan ett sekundärt mål vara att fler kunder ska känna till varumärket eller att öka antalet följare på sociala medier.

Handlingsplan

Ett handlingsplan är ett praktiskt dokument som beskriver exakt hur ett mål ska uppnås. Om målet svarar på frågan “vart ska vi?”, så svarar handlingsplanen på frågan “hur tar vi oss dit?”. Det är bryggan mellan planering och konkret verkstad.

Specifika aktiviteter (Vad?): en lista över de konkreta uppgifter eller steg som måste genomföras. Istället för att skriva “förbättra marknadsföringen”, skriver man “skapa tre annonser för Instagram”.
Ansvarig person (Vem?): varje aktivitet måste ha en namngiven person som ansvarar för att den ska bli gjord. Om alla ansvarar, ansvarar oftast ingen.
Resurser (Med vad?): Här specificerar man vad som behövs för att genomföra stegen. Det kan handla om pengar, tid, verktyg eller specifik kompetens.
Förväntat resultat och uppföljning ? (Hur gick det?): Hur vet vi att aktiviteten är genomförd med bra resultat? Det kan vara en leverans av en rapport eller en uppnådd siffra. Här bestämmer man också när planen ska stämmas av.

MARKNADSFÖRINGSMETODER

Marknadsföring ur ett historiskt perspektiv

Marknadsföring är inget nytt påfund utan har funnits så länge människor har bytt varor med varandra. Syftet har alltid varit densamma: att visa att man har något av värde och bygga ett förtroende.

Industrialiseringen (1800-talet): När varor började massproduceras i fabriker räckte det inte längre med att bara sälja till grannarna. Man behövde skapa varumärken för att skilja på sin produkt från mängden. Det var under den här tiden som logotyper och lyxförpackningar som till exempel Coca-Cola blev viktiga.
Massmedias genombrott (1900-talet): Med radion på 1920-talet och Tv:n på 1950-talet kunde företag för första gången nå in i människors vardagsrum. Reklamen gick från att bara informera om en vara till att sälja en livsstil.

Analog marknadsföring

Analog marknadsföring sker utanför internet. Den bygger på fysisk närvaro eller envägskommunikation via klassiska kanaler.

Trycksatser: Hit räknas annonser i dagstidningar, broschyrer i brevlådan eller visitkort.
Utomhusreklam: Stor billboards längs motorvägar, affischer på busshållplatser eller digitala skyltar på torg.
Profilprodukter: Att ge bort pennor, tygkassar eller kepsar med företagets logotyp på en mässa. Det gör att varumärket syns i kundens vardag under lång tid.
Event och personliga möten: Att ställa ut på en fackmässa eller bjuda in kunder till en nätverksfrukost är klassiska analog metoder för att bygga relationer.

Fördelar:

Många upplever en annons i en papperstidning eller på en stor reklamspelare som mer seriös och pålitlig är en snabb annons på sociala medier.
Saker man kan ta på, som en snygg broschyr eller en keps, stannar kvar i kundens hem eller närhet längre än en digital bild som man bara scrollar förbi.
Det är ofta det bästa sättet att nå äldre personer eller de som inte spenderar så mycket tid på internet.
En skylt utanför butiken eller reklam i lokaltidningen träffar de som faktiskt rör sig i ditt område.

Nackdelar:

Det kostar mycket pengar att trycka material, köpa annonsplats på TV eller hyra en billboard.
Det är nästan omöjligt att veta exakt hur många som köpte en produkt på grund av en specifik skylt på stan.
När en annons väl är tryckt i en tidning går den inte att ändra om man upptäcker ett stavfel eller vill sänka priset.

Digital marknadsföring

Digital marknadsföring sker via internet och digitala enheter. Den stora skillnaden här är att kommunikationen ofta är tvåvägs, kunden kan svara, gilla eller dela.

Sociala medier: Annonser och inlägg på plattformar som Instagram, LinkedIn eller TikTok. Här kan företag rikta sin reklam extremt noga efter intresse, ålder eller bostadsort.
Sökmotoroptimering: Att se till att företaget syns högst upp när någon söker på Google, antingen genom betalda annonser eller genom att skriva bra innehåll som Google gillar.
Content Marketing: Att skapa värde för kunden genom blogginlägg, instruktionsfilmer på YouTube eller poddar, snarare än att bara säga “köp nu!”.
Influencer Marketing: Att samarbeta med personer som har många följare för att nå ut till en specifik målgrupp genom en röst som följarna redan litar på.

Fördelar:

Du kan se exakt hur många som klickat på din annons, hur länge de stannade på din hemsida och om de faktiskt köpte något.
Du kan ställa in så att bara personer specifikt till din målgrupp ser din reklam. Det gör att du inte slösar pengar på folk som inte är intresserade.
Du kan börja med en väldigt liten budget och skala upp när du ser att det fungerar.
Kunderna kan ställa frågor, gilla och dela din reklam, vilket skapar en direkt dialog och sprider budskapet snabbare.

Nackdelar:

Eftersom det är enkelt och billigt att annonsera digitalt är det ett enormt brus online, och det är lätt att försvinna i mängden.
Tekniken och trenderna ändras snabbt. Det som fungerade på Instagram förra månaden kanske inte fungerar alls idag.
Många använder program för att slippa reklam, eller upplever digitala annonser som störande i deras surfande.

Massmarknadsföring

Massmarknadsföring innebär att ett företag skickar ut samma budskap till en så stor och bred publik som möjligt. Man gör ingen noggrann uppdelning av kunder, utan utgår från att produkten passar nästan alla. Syftet är att skapa en enorm räckvidd och bygga upp en allmän kännedom om varumärket snabbt. Det handlar om att synas för att så många ögon som möjligt för att sälja stora volymer.

Exempel: En TV-reklam för en läsk som sänds under en stor idrottshändelse, en stor affischtavla längs motorvägen eller en helsidesannons i en rikstäckande tidning. Här ser alla samma bild och läser samma text, oavsett vem de är.

Fördelar:

Du når extremt många människor på väldigt kort tid. Detta är perfekt om du säljer något som nästan alla behöver, som mjölk eller tvättmedel.
Även om en TV-reklam kostar mycket att köpa, blir priset per person som ser den väldigt lågt eftersom så många tittar.
Genom att synas överallt skapar man en känsla av att företaget är stort, stabilt och välkänt, vilket skapar trygghet hos kunden.

Nackdelen:

Du betalar för att visa din reklam för massor av människor som aldrig kommer att köpa din produkt, till exempel reklam för köttbullar som visas för vegetarianer.
Budskapet kan upplevas som tjatigt eller irrelevant eftersom det inte är anpassat efter individen. Du får heller ingen direkt feedback på vad folk tycker.
Det är svårt att veta exakt vilken affisch eller TV-spot som faktiskt ledde till att en kund gick och köpte produkten.

Dialogmodellen (One to One marknadsföring)

Dialogmodellen bygger istället på interaktion och tvåvägskommunikation. Istället för att skicka ut ett budskap försöker man få igång ett samtal med kunden. Här ser man kunden som en individ snarare än en del av en ansiktslös massa. Syftet är att bygga långsiktiga relationer, skapa lojalitet och lära sig mer om kundens specifika behov genom deras feedback.

Exempel: Ett företag som svarar på kommentarer och frågor på Instagram, ett personligt nyhetsbrev där kunden får svara på frågor för att få bättre rekommendationer, eller en chattfunktion på en hemsida där en säljare hjälper kunden i realtid. Här anpassas samtalet efter vad just den kunden säger eller gör.

Fördelar:

Genom att lyssna på kunden och svara på frågor bygger du ett förtroende som gör att kunden stannar kvar länge. Man känner sig sedd som individ.
Eftersom du pratar direkt med intresserade personer blir budskapet mycket mer irrelevant, vilket ledet till att en större andel av de du pratar med faktiskt handlar.
Genom dialogen får företaget gratis information om vad som kan förbättras. Kunderna berättar själva vad de saknar eller vad som är krångligt.

Nackdelar:

Det krävs mycket personal och tid för att svara på kommentarer, mejl och chattar personligt. Det är svårt att hinna med om man har miljontals kunder.
En dialog sker ofta öppet. Om en kund är missnöjd och företaget svarar dåligt kan det snabbt spridas och skada ryktet.
Det är enkelt att ha en dialog med 10 kunder, men extremt svårt att ha en personlig dialog med 100 000 kunder samtidigt utan att det börjar kännas automatiskt och robotaktigt.

Fördelar och nackdelar med sociala medier som marknadsföringsverktyg

Fördelar:

En av de största styrkorna är möjligheten att styra sin reklam extremt noga. Du kan rikta annonser baserat på demografi, intressen, beteenden och geografisk plats. Detta gör att du når rätt person med rätt budskap, vilket minskar det spill man ofta får i traditionell massmedia.
Sociala medier tillåter dialog istället för bara monolog. Företag kan svara på frågor, hantera kundservice i realtid och bygga en personlig relation till sina följare. Detta skapar en känsla av delaktighet och gör varumärket mer mänskligt.
Det är gratis att starta konton och börja publicera. Även för betald annonsering kan man börja med mycket små summor, vilket gör kanalen tillgänglig även för småföretag. Samtidigt finns det potentialen för viral spridning, om ett inlägg är tillräckligt bra kan det nå miljoner människor utan extra kostnad.
Du får omedelbar tillgång till data. Du kan se exakt hur många som sett ett inlägg, hur många som klickat och hur många som faktiskt genomfört ett köp. Det gör det enkelt att snabbt justera och optimera sina kampanjer.

Nackdelar:

Att lyckas kräver en ständig närvaro. Det räcker inte att posta då och då, man måste vara aktiv, svara på kommentarer och hela tiden skapa nytt, relevant innehåll. För många mindre företag kan detta bli en betungande arbetsuppgift.
Kritik sprids blixtsnabbt. Ett felaktigt uttalande eller en missnöjd kund kan snabbt skapa något som skadar varumärket. Eftersom samtalen sker öppet har företag mindre kontroll över budskapet än i traditionella kanaler.
Plattformar som Instagram och Facebook ändrar ständigt sina algoritmer. Det innebär att inlägg som fungerande bra igår plötsligt kunde sluta visas för dina följare imorgon. Du äger inte din publik på samma sätt som du gör med exempelvis med e-postlista.
Konkurrensen och uppmärksamheten är enorm. Användare scrollar snabbt, och ett inlägg har ofta en mycket kort livslängd innan det begravs i flödet. Det krävs hög kreativitet för att faktiskt sticka ut och bli ihågkommen.

Sinnesmarknadsföring

Sinnesmarknadsföring handlar om att använda alla våra fem sinnen - syn, hörsel, lukt, smak och känsel för att skapa en starkare och mer personlig koppling till ett varumärke. Istället för att bara förlita sig på syn och hörsel försöker man påverka kundens känslor och beteende genom dofter, smaker och upplevelser. Syftet är ofta att skapa en helhetsupplevelse som ökar köplusten, förlänger tiden kunden stannar i en butik eller gör varumärket mer minnesvärt. Genom att involverar flera sinnen samtidigt skapas en mer total upplevelse som är svårare för kunden att ignorera eller glömma bort.

Exempel: Livsmedelsbutiker som placerar sitt bageri nära ingången så att doften av nybakat bröd sprids i hela lokalen. Det väcker hunger och ökar chansen att kunden handlar mer.

Vad får man inte göra inom marknadsföringen ?

Vilseledande reklam

Man får inte ljuga eller utelämna viktig information som gör att kunden fattar ett annat beslut än de annars skulle gjort. Konsumenten har rätt att veta exakt vad de köper och till vilket pris för att marknaden ska fungera rättvist.

Att påstå att en produkt är på rea trots att priset aldrig har varit högre, eller att kalla en produkt miljövänlig utan att kunna bevisa det, så kallad greenwashing.

Aggressiv marknadsföring

Man får inte använda trakasserier, tvång eller hot för att få någon att köpa något. Köpbeslut ska fattas fritt och utan press.

Att vägra lämna en person hem förrän de skrivit på ett avtal, eller att skicka fakturor för produkter som personen aldrig har beställt (negativ avtalsbindning).

Otillbörlig jämförande reklam

Man får inte smutskasta konkurrenter eller använda deras logotyper på ett sätt som skapar förvirring. Konkurrens ska ske på lika villkor genom att man lyfter sina egna fördelar, inte genom att trycka ner andra med osanningar.

Att påstå att Konkurrent X produkter är livsfarliga utan saklig bevis.

Dold reklam

Det måste alltid framgå tydligt att det rör sig om reklam. Mottagaren ska kunna värdera informationen kritiskt. Om vi tror att det är en kompis personliga tips istället för betald reklam blir vi lättare lurade.

En influencer som hyllar en produkt i sociala medier utan att skriva “annons” eller “i samarbete med”.

Vilka blir följderna ?

Om ett företag bryter mot lagen kan Konsumentombudsmannen (KO) eller andra företag ta saken till Patent- och marknadsdomstolen. Följderna kan bli:

Förbud vid vite: Detta är det vanligaste. Domstolen förbjuder företaget att fortsätta med den specifika reklamen. Om de ändå fortsätter måste de betala ett förutbestämt belopp (vite), vilket ofta rör sig om miljonbelopp.
Marknadsstörningsavgift: En sorts böter som betalas till staten. Storleken beror på hur allvarligt brottet är och hur står omsättning företaget har. Avgiften kan ligga på allt från 10 000 kronor upp till 4 % av företagets årsomsättning.
Skadestånd: Om marknadsföringen har skadat en konkurrent eller en konsument kan företaget bli skyldigt att betala en ersättning till dem.
Rättelse: Företaget kan tvingas gå ut och informera om att deras tidigare reklam var felaktig, vilket kan skada varumärket rejält.
I sällsynta fall, om det rör sig om grova bedrägerier kopplat till marknadsföring, kan det även leda till fängelsestraff enligt brottsbalken, men det vanligaste är ekonomiska straff och förbud.

Skillnaden mellan Content Marketing och Native Advertising

Content Marketing

Content marketing handlar om att skapa och dela innehåll i sina egna kanaler för att bygga upp ett förtroende över tid. Man vill förändra mottagaren till en lojal kund genom att vara hjälpsam, inspirerande eller utbildade.

Kanalen blir då din egen hemsida, blogg, YouTube-kanal eller ditt nyhetsbrev.
Målet är att bygga en egen publik och bli en auktoritet inom sitt område.

Exempel: En färgbutik publicerar en utförlig videoguide på sin egen hemsida om "Hur du målar om huset steg för steg". De säljer inte färgen aggressivt, men genom att hjälpa kunden bygger de ett förtroende som gör att kunden köper färgen hos just dem när det väl är dags.

Native Advertising

Native advertising är en form av betald reklam som är utformad för att se ut som en naturlig del av den plattform där den visas. Innehåller smälter in i omgivningen och ser ut som en vanlig artikel eller ett vanligt inlägg, men det är alltid märkt med “annons” eller “sponsrat innehåll”.

Kanalen blir alltså någon annans kanal, till exempel en tidning.
Målet är att låna någon annans publik för att snabbt få räckvidd.

Exempel: Samma färgbutik betalar för att få en artikel publicerad på Aftonbladet eller Expressen. Artikeln ser ut som en vanlig nyhetstext med rubriken "5 tips för en lyckad husmålning", men i liten text står det "Sponsrat av Färgbutiken AB".

BEGREPP:

Delningsekonomi: Det innebär att man hyr, lånar eller delar resurser istället för att alla ska äga varsin sak. Det bygger ofta på digitala plattformar som kopplar samman de som har något med de som behöver något. Företag skapar appar där privatpersoner kan hyra ut sina tillgångar mot en avgift, vilket minskar behovet av nyproduktion. Ett exempel är Airbnb.

Retargeting: En digital annonsmetod där man visar reklam för personer som tidigare besökt ens hemsida men lämnat den utan att handla. Det görs med hjälp av cookies som “minns” besökaren. Genom att påminna kunden om produkten de just tittade på ökar chansen att de kommer tillbaka och slutför köpet. Ett exempel är när du tittar på ett par sneakers på en webbshop. Under de kommande dagarna dyker precis samma skor upp som annonser i ditt flöde på Facebook eller i kanten på en nyhetssajt.

Big Data: Begreppet syftar på enorma mängder data som samlas in från digitala källor. Denna data är så stor att den kräver avancerade algoritmer för att analyseras. Företag analyserar mönster för att förutse framtida trender, optimera lagar eller ge personliga rekommendationer. Netflix analyserar vad miljoner användare tittar på för att veta exakt vilken typ av serier de ska producera härnäst och vad de ska rekommendera just dig.

Marketing automation: Detta innebär att man använder mjukvara för att automatisera återkommande marknadsföringsuppgifter. Syftet är att skicka rätt budskap till rätt person vid exakt rätt tillfälle utan manuellt arbete. Man skapar flöden som triggas av kundens beteende. Om en kund lägger en vara i varukorgen men inte betalar, skickar systemet automatiskt ett "Glömt något?"-mejl efter 24 timmar, kanske med en rabattkod för att stänga affären.

AR: AR lägger till digital information eller objekt ovanpå den verkliga världen genom en skärm, oftast mobilen eller smarta glasögon. Att låta kunden testa produkten digitalt innan köp för att minska risken för felköp och returer. Med IKEA Kreativ-appen kan du rikta mobilkameran mot ditt vardagsrum och placera ut en digital 3D-modell av en soffa för att se om den får plats och passar in i rummet.

Beacons: Beacons är små sändare (Bluetooth-enheter) som placeras ut fysiskt i exempelvis butiker. De kan kommunicera med kundens smartphone om kunden är i närheten, ofta inom 10-30 meter. Att skicka platsbaserade erbjudanden till kunder som befinner sig på en specifik plats i en fysisk butik. När du går förbi hyllan med schampo i en matbutik, får du en pushnotis i butikens app med ett erbjudande: "Just nu 20 % rabatt på märket du brukar köpa!".

UPPFÖLJNING

CPV:

CPV står för Customer Percieved Value. Det är skillnaden mellan vad kunden anser sig få ut av en produkt eller tjänst och vad de upplever att de behöver ge (i form av pengar, tid och ansträngning). Det handlar alltså inte om vad produkten faktiskt kostar att tillverka, utan om hur kunden värderar den. Formeln kan förenklat skrivas som: CPV = totala kundfördelar - totala kundkostnader.

Exempel på CPV:

Tänk dig två koppar kaffe. Den ena köps på en bensinmack för 20 kr, den andra på en exklusiv espressobar för 65 kr.

Kunden på espressobaren upplever ett högre CPV trots det högre priset. Varför? För att de får extra fördelar som en snygg miljö, status, bättre service och en specifik smakupplevelse.
Kunden på macken värderar istället smidighet och lågt pris. Om macken skulle höja priset till 65 kr skulle CPV sjunka dramatiskt eftersom fördelarna (snabbhet/enkelhet) inte väger upp den höga kostnaden.

Att följa upp och analysera resultat av ens egen marknadsföring

Gå tillbaka till dina SMARTA mål. Om målet var att öka försäljningen med 10 %, räcker det inte att analysera hur många som “gillade” inlägget. Du måste mäta rätt sak.
Den viktigaste frågan är ofta: fick vi tillbaka mer pengar än vi spenderade? Man ska inte bara räkna med annonskostnaden, utan även tiden personalen lade ner och eventuella produktionskostnader för bilder och film.
Det är sällan att en kund köper efter att ha sett en enda annons. Ofta ser de en bild på Instagram, läser ett blogginlägg och söker sedan på Google. Man ska analysera vilken kanal var det som faktiskt fick kunden att tippa över och köpa. Var det den första kontakten eller den sista ?
Istället för att ställa slutna frågor som kan besvaras med ett ja eller nej, bör du ställa öppna frågor som tvingar svaranden att reflektera och förklara. Öppna frågor ger kunden utrymme att berätta om saker du själv kanske aldrig hade tänkt på. Sedan siffror möter det du redan vet att du ska mäta, kan de öppna svaren avslöja helt nya möjligheter eller kritiska fel i din strategi.
En analys är värdelös om den inte leder till en förändring. Man ska fråga sig själv, vilka målgrupper fungerade bäst? Vilket budskap fick flest klick? Vad ska vi göra annorlunda nästa gång ?

AVSLUTANDE FRÅGOR

Varför tror du att vissa företag lyckas medan andra företag misslyckas även om de har liknande affärsidéer? Diskutera.

Ett företag som lyckas har ofta en stark intern kultur där medarbetarna förstår varför de går till jobbet. Det skapar ett engagemang som märks i kundmötet. Ett misslyckat företag kan ha samma produkt, men om personalen är oengagerad märker kunden det direkt.
Marknaden förändras snabbt. Företag som misslyckas håller ofta fast vid sin ursprungliga plan för länge. De som lyckas är de som lyssnar på kundernas feedback och vågar justera sin affärsmodell när omvärlden förändras.
Skillnaden ligger ofta i de små sakerna. Är hemsidan 0,5 sekunder snabbare ? Är förpackningen lättare att öppna ? Svarar kundtjänst på 10 minuter istället för 24 timmar ? Dessa små skillnader bygger det tidigare nämnda CPV.
En affärsidé i sig räcker sällan. Företag som lyckas har ofta bättre förståelse för sina kunder, anpassar sig snabbare till förändringar och fattar smartare beslut. Ledarskapet spelar stor roll eftersom bra ledare kan motivera personal, sätta tydliga mål och hantera när de uppstår. Även timing är viktig, alltså att komma rätt i tiden när efterfrågan finns. Företag som misslyckas kan till exempel ha dålig planering, brist på pengar, fel prissättning eller inte når ut till sina kunder på rätt sätt.

Vad är viktigast, bra ledarskap, en bra vara / tjänst eller bra marknadsföring? Motivera ditt svar.

Ledarskapet är viktigast eftersom det är fundamentet som de andra två vilar på. En bra ledare kan rekrytera rätt personer som i sin tur utvecklar en fantastisk vara. En bra ledare kan identifiera när marknadsföringen inte fungerar och byta strategi. Utan bra ledarskap kommer även de bästa produkten att förstöras av personalomsättning, interna konflikter eller bristande visioner.
Du kan aldrig marknadsföra dig ur en dålig produkt över tid. I dagens digitala värld, där recensioner och sociala medier styr, sprids nyheten om en dålig produkt blixtsnabbt. Bra marknadsföring kan få kunden att köpa en dålig vara på en gång, men det skapar inga återkommande kunder eller lojalitet. En bra vara säljer sig själv till viss del genom “word of mouth”.
Marknadsföring är motorn som får bilen att röra sig, men det är inte bilen i sig. Världens bästa produkt gör ingen nytta om ingen vet att den finns. Marknadsföring krävs för att skapa kännedom och driva den första försäljningen. Men marknadsföring utan en bra produkt eller ett bra ledarskap är som att hälla vatten i ett såll, kunderna försvinner lika snabbt som de kom in.
En dålig produkt kommer inte att sälja i längden, och utan marknadsföring vet inga kunder att produkten finns. Därför är det bästa när bra ledarskap, en bra vara eller tjänst och effektiv marknadsföring samverkar, men ledarskapet är grunden för att få allt att fungera tillsammans.