Teknik
Att skapa nya ideer/problemlösning
Brainwriting
En variant på brainstorming där man skriver ner så många ider.
Brainstorming
Klart formulerat problem
Förbjudet att kritisera
Många och vilda ideer
Notera alla ideer
Strategier för att lösa tekniska problem
Grundsaksanalys, rotfelsanalys (Root Case Analysis, RCA) är ett samlingsnamn för olika metoder som används för att hitta olika problem och förhindra att dessa uppstår igen.
Fördelar med RCA är att man får bättre förståelse för varför problem uppstår och man får effektivare sätt att arbeta på lång sikt.
Vanliga metoder inom RCA är 5x varför, fiskbensdiagram och felträdanalys.
5x varför
Enkel och kraftfull metod.
Fråga varför fem gånger i rad t.ex.
Identifierar problemet. Beskriv problemet. T.ex. cykelkedjan hoppar av
Första varför; Varför hoppar cykelkedjan av?
Svar: Den är för lös
Andra varför; Varför är kedjan för lös?
Svar: För att jag inte justerat den på länge.
Tredje varför; Varför har jag inte justerat kedjan?
Svar:
För jag har inte verktygen att göra det
Fiskbensdiagram
Hjälper till att hitta orsakerna till ett problem.
Ser ut som ett fiskben där huvudet är problemet och benen olika kategorier av olika orsaker.
Felträdsanalys (Fault Tree Analysis, FTA)
Kartlägger alla möjliga orsaker till varför ett problem uppstår.
Identifiera problemet
Orsaker till problemet
Logiska samband
Analysera
Lös problemet
Testning och utvärdering
Viktigt att testa nya produkter eller tjänster.
Funktionalitet
Användarvänlighet
Hållbarhet
Kostnad
Påverkan på samhället
Säkerhet
Tillgänglighet
Testplan, utvärdering och återkoppling
Testplan är ett dokument som beskriver genomförandet av testningen.
Produktbeskrivning
Ansvarig person
Tid och plats
Mål och syfte
Testmetoder
Viktigt att utvärdera och återkoppla vid testning
Samla resultat
Ge feedback
Dokumentera
Designprocessen
Ordet design har flera betydelser:
Formgivning
Betydlig mer omfattande, företagets design ska synas i allt. T.ex. IKEA
Här pratar vi om industriell formgivning. Utseende, funktion och masstillverkning.
En viktig fråga som man vill ha svar på snabbt är; hur kommer kunden att ta emot min nya konstruktion?, det vill säga en kvalitetsanalys. Det finns olika metoder att undersöka detta. En metod är QFD (Quality Function Deployment, Kundorienterad produktutveckling) som kommer från Japan.
Ibland behövs en mer systematisk analys, det kallas för värdeanalys. Särskilt om man står i valet och kvalet för att köpa något. Med den systematiska analysen får man “svart på vitt” vad som är bäst.
Målgrupp är en viktig del i processen, Det;
Måste vara rätt person (kund)
Måste klargöra rätt behov
Analys av behovet:
Ju senare i en process man upptäcker ett fel desto dyrare är det att fixa till det. Det är därför viktigt att göra en behovsanalys så noggrant som möjligt. När vi gör en behovsanalys måste den vara så korrekt som möjligt. Detta är en svår process då våra behov kan vara svåra att förstå sig på.
Marknadsundersökning
En marknadsundersökning görs för att ta reda på:
Vilka inköpsbehov de tilltänkta kunderna har
Vad som kan locka kunderna till att handla
Vilka försäljningskanaler som finns
Analys av funktionen
En produkt har en huvudfunktion, delfunktioner och stödfunktioner.
Delfunktionerna är nödvändiga för huvudfunktionen.
Stödfunktionerna stöder huvudfunktionen men är inte nödvändiga.
Processens faser
De fem faserna är:
Att förstå
Är den inledande och den viktigaste fasen i designprocessen.
Måste finnas ett behov av en produkt
Bakgrund och kontext
Målgrupp och användare
Användarundersökning
Identifiera problem och insikter
Att definiera
Viktigt att definiera behovet
Kan krävas omfattande analys
Problemformulering- Vad ska lösas?
Mål och krav- Vad ska produkten uppfylla?
Designprinciper- Vilka vägledande principer används?
Avgränsningar- Vad ingår och vad ingår inte i designen?
Att idé generera
Analyser bidrar till en kravspecifikation
När kravspecifikationen är klar sätts det igång att skissa olika lösningar
Brainstorming och kreativa metoder- t.ex. skisser
Konceptutveckling- Beskrivning av olika idéer och alternativ
Utvärdering av idéer- Vilka idéer är mest lovande?
Val av koncept- Motivering av det bästa förslaget
Producera prototyp
När lösningen är klar tas en prototyp fram
Prototypens syfte- Vad ska den demonstrera eller testa?
Material och teknikval- Hur byggs prototypen?
Versioner av prototypen- Papperskiss eller 3d-modell
Interaktions- och användartester- Hur testat den initialt?
Testa och utvärdera
Under processens gång måste man återkoppla och utvärdera om det finns ett behov och att det går att tillverka produkten
Testmetoder- Användartester
Insamlad feedback- Vad fungerar och vad behöver förbättras?
Iteration och förbättringar- Justeringar baserade på testresultat
Slutlig utvärdering- Är designmålen uppnådda?
Prefix
Prefix | Symbol | Faktor | Exempel |
|---|---|---|---|
nano | n | 10^-9 | 1 nanometer = 0,000000001 m |
mikro | µ | 10^-6 | 1 mikrometer = 0,000001 m |
milli | m | 10^-3 | 1 millimeter = 0,001 m |
centi | c | 10^-2 | 1 centimeter = 0,01 m |
deci | d | 10^-1 | 1 decimeter = 0,1 m |
(basenhet) | – | 10^0) | 1 meter = 1 m |
deka | da | 10^1 | 1 dekameter = 10 m |
hekto | h | 10^2 | 1 hektometer = 100 m |
kilo | k | 10^3 | 1 kilometer = 1000 m |
mega | M | 10^6 | 1 megawatt = 1 000 000 W |
giga | G | 10^9 | 1 gigabyte = 1 000 000 000 B |
tera | T | 10^12 | 1 terabyte = 1 000 000 000 000 B |
1. Materiallära
Atomstruktur och bindningar
Du behöver förstå hur bindningar styr egenskaper.
• Jonbindning: salt
• Kovalent bindning: plast
• Van der Waals-bindning: svaga krafter mellan molekylkedjor
• Metallbindning: i metaller, elektroner delas, ger formbarhet och ledningsförmåga
Material kan vara kristallina (regelbunden struktur, t.ex. metaller) eller amorfa (oregelbundna, t.ex. plaster och glas).
Störningar i kristallgittret påverkar hårdhet och seghet.
Stål
Kolhalt styr egenskaper.
• <2% kol = stål
• 2–5% kol = gjutjärn
Strukturer:
• Ferrit <0,02% kol, mjukt
• Austenit <2% kol
• Cementit 6,7% kol, mycket hårt
• Perlit 0,8% kol, hårt
Process | Temperatur | Syfte | Effekt |
|---|---|---|---|
Härdning | 750–950°C, snabb kylning | Göra hårt | Hård, spröd yta (martensit) |
Anlöpning | 650°C, svalna långsamt | Göra segare | Mindre sprött |
Seghärdning | Härdning + anlöpning | Balans mellan hårdhet och seghet | |
Sätthärdning | 950°C + koltillförsel | Hård yta, seg kärna | |
Nitrerhärdning | 500–600°C + kväve | Mycket hårt ytskikt | |
Normalisering | Värma till austenitområde | Öka seghet | |
Mjukglödgning | 700–750°C, svalna i luft | Mjukare stål | |
Rekristallisationsglödgning | 600–700°C | Återställa struktur efter deformation | |
Avspänningsglödgning | 500–600°C | Ta bort spänningar efter svetsning |
Aluminium
• Låg densitet, hög hållfasthet
• Korrosionshärdig
• Ledningsförmåga cirka 60% av koppar
• Lätt att bearbeta och återvinna
Koppar, mässing, brons
• Koppar: mjuk, mycket bra ledare, svårt att bearbeta med skärande verktyg och gjuta
• Mässing: koppar + ca 40% zink, går att bearbeta med skärande verktyg och gjutat
• Tennbrons blir hårt och slitstarkt, tenn gör strukturen stabil, används när materialet ska tåla höga laster.
• Aluminiumbrons blir starkt och segt, aluminium ökar korrosionsmotståndet, fungerar bra i fuktiga och kemiska miljöer.
• Blybrons får låg friktion, bly ger smörjande egenskaper, används i lager och glidytor.
Titan och hårdmetall
• Titan: mycket korrosionshärdigt, starkt, används i sjukvård
• Hårdmetall: sintrade karbider, extrem hårdhet och slitstyrka
Plaster
Polymerer. Långa kedjor. Två huvudgrupper:
Termoplaster:
• PE, PP, PVC, PS, PMMA, PC, PA, PET, POM
• Smälter om, formbara
Härdplaster:
• EP, PF, MF, PUR, UP, SI, PI
• Smälter inte om, tål värme, hårda och styva
Gummi
• Naturgummi: bra nötning, dålig väder- och oljebeständighet
• Flera syntetiska gummityper med olika egenskaper
Keramer
• Hårda
• Slitstarka men spröda
• Tål korrosion och höga temperaturer
• Exempel: SiC, Al₂O₃, ZrO₂, BN, TiB₂
Kompositer
• Matris av plast, metall eller keram
• Armering i form av fibrer eller partiklar
• Låg vikt och hög hållfasthet
• Exempel: kolfiber i cyklar
Trä
• Naturligt, starkt i förhållande till vikt
• Flexibelt, böjbart, god isolering
• Lätt att bearbeta
Materialprovning
Förstörande:
• Dragprov
• Hårdhet: Brinell, Rockwell, Vickers
• Utmattning
• Slagprov (Charpy)
Oförstörande:
• Röntgen
• Ultraljud
• Magnetpulver
• Penetrerande vätska
Korrosion
Kräver elektrolyt + metallskillnad.
• Oädlare metall rostar först
• Stål rostar pga olika korn
Skydd:
• Måla
• Galvanisera (zink)
Materialstandard
• SS, EN, ISO
• Stålnamn baserat på användning eller kemisk sammansättning
2. Tillverkningsmetoder
Tre huvudgrupper:
Frånskiljande
Tar bort material.
• Svarvning
• Fräsning
• Borrning
• Slipning
• Klippning
• Stansning
• Skärning (gas, plasma, laser, vattenjet)
Skärdata styr processen:
• Matning
• Varvtal
• Skärverktyg
• Skärhastighet
CNC:
• Dator styr maskinen
• Hög precision
• Hög hastighet
• Automatiskt verktygsbyte
Tillformande
Ger ny form utan att ta bort material.
• Gjutning (sandform, skalform, precisionsgjutning, centrifugalgjutning)
• Varmvalsning
• Kallvalsning
• Smidning
• Bockning
• Formpressning
Sammanfogande
Sätter ihop material.
Limning:
• Adhesion, kohesion
• Fungerar när limmet har lägre ytspänning än materialen
• Bra mot vibrationer och utmattning
Lödning:
• Mjuklödning: låga temperaturer, elektronik
• Hårdlödning: högre temperatur, VVS
Svetsning:
• Gassvetsning
• Metallbågssvetsning
• Gasbågssvetsning (MIG/MAG)
• Lasersvetsning
Förband:
• Skruv
• Nit
• Kil
Löpande text
Material påverkar hur en konstruktion fungerar och håller. Varje material har egna egenskaper som beror på hur atomerna sitter ihop. Metaller har metallbindningar som gör dem formbara och bra elektriska ledare. Plaster har kovalenta bindningar inne i kedjorna och svaga van der Waals-krafter mellan kedjorna, vilket gör dem lätta att forma. Keramer är hårda och tåliga eftersom deras atomer sitter i starka bindningar och täta strukturer, men de blir spröda. Genom att förstå bindningarna går det att förklara varför stålet blir hårt av härdning eller varför koppar leder ström bra.
Stål är ett av de viktigaste materialen i teknik. Kolhalten styr hur hårt och segt stålet blir. Låg kolhalt ger ferrit som är mjukt. Högre kolhalt ger perlit och cementit som är hårdare. Värmebehandling gör att man styr strukturen. När man värmer upp stål till runt 750–950 grader och kyler snabbt bildas martensit som gör stålet hårt men sprött. Därför anlöper man efteråt för att få tillbaka viss seghet. Normalisering och mjukglödgning gör att kornen i stålet förändras och stålet blir mer segt eller lättare att bearbeta. Det finns också metoder som sätthärdning eller nitrerhärdning där man bara gör ytan hård medan kärnan förblir seg. Det är viktigt i delar som utsätts för slitning, som kugghjul.
Metaller som aluminium, koppar och titan används för att de har speciella egenskaper. Aluminium väger lite, leder ström bra och rostar långsamt eftersom det bildar ett skyddande oxidskikt. Koppar leder ström ännu bättre och används i kablar och rör. Mässing och brons är kopparlegeringar som ger bättre gjutbarhet eller tålighet. Titan används när man behöver hög hållfasthet och hög korrosionshärdighet, till exempel i implantat eller skruvar. Hårdmetaller tillverkas genom sintring och ger mycket hög slitstyrka, vilket passar för skärverktyg.
Brons är en legering av koppar med olika tillsatser. När man blandar i tenn, aluminium eller bly får bronset olika egenskaper. Tennbrons blir hårt och tåligt eftersom tenn gör strukturen stabil och mindre känslig för deformation. Det ger en legering som håller formen bra och används när man behöver hög slitstyrka. Aluminiumbrons blir ännu starkare eftersom aluminium gör legeringen segare och mer korrosionsbeständig. Det gör aluminiumbrons bra i miljöer där materialet utsätts för kemikalier eller saltvatten. Blybrons har en annan roll. Blyet förbättrar smörjningen i materialet vilket ger låg friktion. Därför passar blybrons i lager och glidytor där delarna rör sig mot varandra.
Plaster är viktiga eftersom de går att forma billigt och snabbt. Termoplaster smälts om hur många gånger som helst, därför används de i förpackningar, rör och leksaker. Härdplaster stelnar permanent och tål höga temperaturer, därför används de i elektronik och isoleringsmaterial. Kompositer som kolfiber utnyttjar styrkan i fibrer och låg vikt i plastmatrisen. Det gör dem lämpliga i cyklar, flyg och båtar. Keramer används när man behöver hög temperaturtålighet eller hårdhet, men konstruktionen måste ta hänsyn till att de är spröda. Trä är fortfarande viktigt eftersom det är starkt i förhållande till sin vikt, lätt att bearbeta och fungerar både i byggnadskonstruktioner och möbler.
När man väljer material måste man tänka på hållfasthet, vikt, korrosionsrisk och hur materialet behandlas av omgivningen. Korrosion uppstår när två olika metaller kopplas samman i närvaro av en elektrolyt. Oädlare metallen rostar först. Stål rostar lätt eftersom ytskiktet inte skyddar. Många metaller skyddas däremot av ett stabilt oxidlager. För att minska korrosion målar man, eller galvaniserar med zink som fungerar som offermaterial.
Tillverkningsmetoder delas i tre huvudgrupper eftersom material kan formas på olika sätt. Frånskiljande metoder tar bort material genom att skära. Svarvning, fräsning och borrning är vanliga metoder där verktyg och arbetsstycke rör sig på olika sätt. Vid skärande bearbetning behöver operatören välja rätt varvtal, matning och verktyg. CNC-maskiner styrs av datorer och gör arbetet noggrant och snabbt. Klippning och stansning delar plåt genom skjuvning. Skärning kan göras med gas, laser eller vattenjet beroende på krav på precision och tjocklek.
Tillformande metoder använder värme eller tryck för att ge materialet en ny form. Gjutning låter smält metall fylla en form. Smidning pressar materialet i varm form. Valsning formar plåt och stänger till rätt dimension. Bockning används när man ändrar form utan att värma hela materialet.
Sammanfogande metoder kopplar ihop delar. Limning bygger på att limmet tränger ner i ojämnheter och skapar adhesionskrafter mot ytorna. Lödning smälter lodet men inte grundmaterialet, och används i elektronik och VVS. Svetsning smälter grundmaterialet och ger starka fogar, men olika metoder passar olika situationer. Skruvar, nitar och kilförband används när man vill kunna montera eller demontera delar eller undvika värmepåverkan.
Provning av material visar hur materialet beter sig i verkligheten. Dragprovning visar hur mycket ett material töjs innan det brister. Hårdhetsprovning mäter hur stort intryck som blir av en kula eller diamant. Slagprovning mäter hur mycket energi som krävs för att bryta av en provstav. Oförstörande provning som röntgen eller ultraljud används när man vill hitta fel i ett produktionssteg utan att skada delen.
Mekanik
Begrepp | Symbol | Formel | Enhet | Vad det är |
|---|---|---|---|---|
Dragspänning | σ (sigma) | σ = F / A | MPa eller N/mm² | Kraft per area i materialet |
Töjning | ε (epsilon) | ε = δ (delta) / L | Dimensionslös (eller %) | Relativ förlängning |
Elasticitetsmodul | E | E = σ / ε | GPa | Materialets styvhet (motstånd mot töjning) |
Sträckgräns | Re/σs | — | MPa | Spänning där permanent deformation börjar |
Resttöjningsgräns | Rp0,2 | — | MPa | Ersätter Re när kurvan saknar knäckpunkt |
Brottgränsspänning | Rm/σb | — | MPa | Högsta spänning materialet klarar |
Brottöjning | A | A = (ΔL / L₀) × 100 | % | Töjning vid brott, mäter seghet |
Säkerhetsfaktor mot sträckgräns | Ns | Ss = Re / σ | — | Marginal mot permanent deformation |
Säkerhetsfaktor mot brottgräns | Nb | Sb = Rm / σ | — | Marginal mot totalt brott |
Tillåten spänning | σtill | σtill = Re / Ss eller Rm / Sb | MPa | Max tillåten spänning i konstruktionen |