Teknik

Att skapa nya ideer/problemlösning

  • Brainwriting

    En variant på brainstorming där man skriver ner så många ider.

  • Brainstorming

    • Klart formulerat problem

    • Förbjudet att kritisera

    • Många och vilda ideer

    • Notera alla ideer


Strategier för att lösa tekniska problem

  • Grundsaksanalys, rotfelsanalys (Root Case Analysis, RCA) är ett samlingsnamn för olika metoder som används för att hitta olika problem och förhindra att dessa uppstår igen.

  • Fördelar med RCA är att man får bättre förståelse för varför problem uppstår och man får effektivare sätt att arbeta på lång sikt.

  • Vanliga metoder inom RCA är 5x varför, fiskbensdiagram och felträdanalys.


5x varför

  • Enkel och kraftfull metod.

  • Fråga varför fem gånger i rad t.ex.

    • Identifierar problemet. Beskriv problemet. T.ex. cykelkedjan hoppar av

    • Första varför; Varför hoppar cykelkedjan av?

      Svar: Den är för lös

    • Andra varför; Varför är kedjan för lös?

      Svar: För att jag inte justerat den på länge.

    • Tredje varför; Varför har jag inte justerat kedjan?

      Svar:


    • För jag har inte verktygen att göra det


Fiskbensdiagram

  • Hjälper till att hitta orsakerna till ett problem.

  • Ser ut som ett fiskben där huvudet är problemet och benen olika kategorier av olika orsaker.


Felträdsanalys (Fault Tree Analysis, FTA)

  • Kartlägger alla möjliga orsaker till varför ett problem uppstår.

  • Identifiera problemet

  • Orsaker till problemet

  • Logiska samband

  • Analysera

  • Lös problemet


Testning och utvärdering

  • Viktigt att testa nya produkter eller tjänster.

  • Funktionalitet

  • Användarvänlighet

  • Hållbarhet

  • Kostnad

  • Påverkan på samhället

  • Säkerhet

  • Tillgänglighet


Testplan, utvärdering och återkoppling

  • Testplan är ett dokument som beskriver genomförandet av testningen.

    • Produktbeskrivning

    • Ansvarig person

    • Tid och plats

    • Mål och syfte

    • Testmetoder

  • Viktigt att utvärdera och återkoppla vid testning

    • Samla resultat

    • Ge feedback

    • Dokumentera

Designprocessen

Ordet design har flera betydelser:

  • Formgivning

  • Betydlig mer omfattande, företagets design ska synas i allt. T.ex. IKEA

  • Här pratar vi om industriell formgivning. Utseende, funktion och masstillverkning.


En viktig fråga som man vill ha svar på snabbt är; hur kommer kunden att ta emot min nya konstruktion?, det vill säga en kvalitetsanalys. Det finns olika metoder att undersöka detta. En metod är QFD (Quality Function Deployment, Kundorienterad produktutveckling) som kommer från Japan.


Ibland behövs en mer systematisk analys, det kallas för värdeanalys. Särskilt om man står i valet och kvalet för att köpa något. Med den systematiska analysen får man “svart på vitt” vad som är bäst.


Målgrupp är en viktig del i processen, Det;

  • Måste vara rätt person (kund)

  • Måste klargöra rätt behov

Analys av behovet:

Ju senare i en process man upptäcker ett fel desto dyrare är det att fixa till det. Det är därför viktigt att göra en behovsanalys så noggrant som möjligt. När vi gör en behovsanalys måste den vara så korrekt som möjligt. Detta är en svår process då våra behov kan vara svåra att förstå sig på.


Marknadsundersökning

En marknadsundersökning görs för att ta reda på:

  • Vilka inköpsbehov de tilltänkta kunderna har

  • Vad som kan locka kunderna till att handla

  • Vilka försäljningskanaler som finns


Analys av funktionen

  • En produkt har en huvudfunktion, delfunktioner och stödfunktioner.

  • Delfunktionerna är nödvändiga för huvudfunktionen.

  • Stödfunktionerna stöder huvudfunktionen men är inte nödvändiga.


Processens faser

De fem faserna är:

Att förstå
  • Är den inledande och den viktigaste fasen i designprocessen.

  • Måste finnas ett behov av en produkt

  • Bakgrund och kontext

  • Målgrupp och användare

  • Användarundersökning

  • Identifiera problem och insikter

Att definiera
  • Viktigt att definiera behovet

  • Kan krävas omfattande analys

  • Problemformulering- Vad ska lösas?

  • Mål och krav- Vad ska produkten uppfylla?

  • Designprinciper- Vilka vägledande principer används?

  • Avgränsningar- Vad ingår och vad ingår inte i designen?

Att idé generera
  • Analyser bidrar till en kravspecifikation

  • När kravspecifikationen är klar sätts det igång att skissa olika lösningar

  • Brainstorming och kreativa metoder- t.ex. skisser

  • Konceptutveckling- Beskrivning av olika idéer och alternativ

  • Utvärdering av idéer- Vilka idéer är mest lovande?

  • Val av koncept- Motivering av det bästa förslaget

Producera prototyp
  • När lösningen är klar tas en prototyp fram

  • Prototypens syfte- Vad ska den demonstrera eller testa?

  • Material och teknikval- Hur byggs prototypen?

  • Versioner av prototypen- Papperskiss eller 3d-modell

  • Interaktions- och användartester- Hur testat den initialt?

Testa och utvärdera
  • Under processens gång måste man återkoppla och utvärdera om det finns ett behov och att det går att tillverka produkten

  • Testmetoder- Användartester

  • Insamlad feedback- Vad fungerar och vad behöver förbättras?

  • Iteration och förbättringar- Justeringar baserade på testresultat

  • Slutlig utvärdering- Är designmålen uppnådda?

Prefix

Prefix

Symbol

Faktor

Exempel

nano

n

10^-9

1 nanometer = 0,000000001 m

mikro

µ

10^-6

1 mikrometer = 0,000001 m

milli

m

10^-3

1 millimeter = 0,001 m

centi

c

10^-2

1 centimeter = 0,01 m

deci

d

10^-1

1 decimeter = 0,1 m

(basenhet)

–

10^0)

1 meter = 1 m

deka

da

10^1

1 dekameter = 10 m

hekto

h

10^2

1 hektometer = 100 m

kilo

k

10^3

1 kilometer = 1000 m

mega

M

10^6

1 megawatt = 1 000 000 W

giga

G

10^9

1 gigabyte = 1 000 000 000 B

tera

T

10^12

1 terabyte = 1 000 000 000 000 B

1. Materiallära

Atomstruktur och bindningar

Du behöver förstå hur bindningar styr egenskaper.

• Jonbindning: salt
• Kovalent bindning: plast
• Van der Waals-bindning: svaga krafter mellan molekylkedjor
• Metallbindning: i metaller, elektroner delas, ger formbarhet och ledningsförmåga

Material kan vara kristallina (regelbunden struktur, t.ex. metaller) eller amorfa (oregelbundna, t.ex. plaster och glas).

Störningar i kristallgittret påverkar hårdhet och seghet.

Stål

Kolhalt styr egenskaper.

• <2% kol = stål
• 2–5% kol = gjutjärn

Strukturer:
• Ferrit <0,02% kol, mjukt
• Austenit <2% kol
• Cementit 6,7% kol, mycket hårt
• Perlit 0,8% kol, hårt

Process

Temperatur

Syfte

Effekt

Härdning

750–950°C, snabb kylning

Göra hårt

Hård, spröd yta (martensit)

Anlöpning

650°C, svalna långsamt

Göra segare

Mindre sprött

Seghärdning

Härdning + anlöpning

Balans mellan hårdhet och seghet


Sätthärdning

950°C + koltillförsel

Hård yta, seg kärna


Nitrerhärdning

500–600°C + kväve

Mycket hårt ytskikt


Normalisering

Värma till austenitområde

Öka seghet


Mjukglödgning

700–750°C, svalna i luft

Mjukare stål


Rekristallisationsglödgning

600–700°C

Återställa struktur efter deformation


Avspänningsglödgning

500–600°C

Ta bort spänningar efter svetsning


Aluminium

• Låg densitet, hög hållfasthet
• Korrosionshärdig
• Ledningsförmåga cirka 60% av koppar
• Lätt att bearbeta och återvinna

Koppar, mässing, brons

• Koppar: mjuk, mycket bra ledare, svårt att bearbeta med skärande verktyg och gjuta
• Mässing: koppar + ca 40% zink, går att bearbeta med skärande verktyg och gjutat
• Tennbrons blir hårt och slitstarkt, tenn gör strukturen stabil, används när materialet ska tåla höga laster.
• Aluminiumbrons blir starkt och segt, aluminium ökar korrosionsmotståndet, fungerar bra i fuktiga och kemiska miljöer.
• Blybrons får låg friktion, bly ger smörjande egenskaper, används i lager och glidytor.

Titan och hårdmetall

• Titan: mycket korrosionshärdigt, starkt, används i sjukvård
• Hårdmetall: sintrade karbider, extrem hårdhet och slitstyrka

Plaster

Polymerer. Långa kedjor. Två huvudgrupper:

Termoplaster:
• PE, PP, PVC, PS, PMMA, PC, PA, PET, POM
• Smälter om, formbara

Härdplaster:
• EP, PF, MF, PUR, UP, SI, PI
• Smälter inte om, tål värme, hårda och styva

Gummi

• Naturgummi: bra nötning, dålig väder- och oljebeständighet
• Flera syntetiska gummityper med olika egenskaper

Keramer

• Hårda
• Slitstarka men spröda
• Tål korrosion och höga temperaturer
• Exempel: SiC, Al₂O₃, ZrO₂, BN, TiB₂

Kompositer

• Matris av plast, metall eller keram
• Armering i form av fibrer eller partiklar
• Låg vikt och hög hållfasthet
• Exempel: kolfiber i cyklar

Trä

• Naturligt, starkt i förhållande till vikt
• Flexibelt, böjbart, god isolering
• Lätt att bearbeta

Materialprovning

Förstörande:
• Dragprov
• Hårdhet: Brinell, Rockwell, Vickers
• Utmattning
• Slagprov (Charpy)

Oförstörande:
• Röntgen
• Ultraljud
• Magnetpulver
• Penetrerande vätska

Korrosion

Kräver elektrolyt + metallskillnad.

• Oädlare metall rostar först
• Stål rostar pga olika korn
Skydd:
• Måla
• Galvanisera (zink)

Materialstandard

• SS, EN, ISO
• Stålnamn baserat på användning eller kemisk sammansättning


2. Tillverkningsmetoder

Tre huvudgrupper:

Frånskiljande

Tar bort material.

• Svarvning
• Fräsning
• Borrning
• Slipning
• Klippning
• Stansning
• Skärning (gas, plasma, laser, vattenjet)

Skärdata styr processen:
• Matning
• Varvtal
• Skärverktyg
• Skärhastighet

CNC:
• Dator styr maskinen
• Hög precision
• Hög hastighet
• Automatiskt verktygsbyte

Tillformande

Ger ny form utan att ta bort material.

• Gjutning (sandform, skalform, precisionsgjutning, centrifugalgjutning)
• Varmvalsning
• Kallvalsning
• Smidning
• Bockning
• Formpressning

Sammanfogande

Sätter ihop material.

Limning:
• Adhesion, kohesion
• Fungerar när limmet har lägre ytspänning än materialen
• Bra mot vibrationer och utmattning

Lödning:
• Mjuklödning: låga temperaturer, elektronik
• Hårdlödning: högre temperatur, VVS

Svetsning:
• Gassvetsning
• Metallbågssvetsning
• Gasbågssvetsning (MIG/MAG)
• Lasersvetsning

Förband:
• Skruv
• Nit
• Kil




Löpande text

Material påverkar hur en konstruktion fungerar och håller. Varje material har egna egenskaper som beror på hur atomerna sitter ihop. Metaller har metallbindningar som gör dem formbara och bra elektriska ledare. Plaster har kovalenta bindningar inne i kedjorna och svaga van der Waals-krafter mellan kedjorna, vilket gör dem lätta att forma. Keramer är hårda och tåliga eftersom deras atomer sitter i starka bindningar och täta strukturer, men de blir spröda. Genom att förstå bindningarna går det att förklara varför stålet blir hårt av härdning eller varför koppar leder ström bra.

Stål är ett av de viktigaste materialen i teknik. Kolhalten styr hur hårt och segt stålet blir. Låg kolhalt ger ferrit som är mjukt. Högre kolhalt ger perlit och cementit som är hårdare. Värmebehandling gör att man styr strukturen. När man värmer upp stål till runt 750–950 grader och kyler snabbt bildas martensit som gör stålet hårt men sprött. Därför anlöper man efteråt för att få tillbaka viss seghet. Normalisering och mjukglödgning gör att kornen i stålet förändras och stålet blir mer segt eller lättare att bearbeta. Det finns också metoder som sätthärdning eller nitrerhärdning där man bara gör ytan hård medan kärnan förblir seg. Det är viktigt i delar som utsätts för slitning, som kugghjul.

Metaller som aluminium, koppar och titan används för att de har speciella egenskaper. Aluminium väger lite, leder ström bra och rostar långsamt eftersom det bildar ett skyddande oxidskikt. Koppar leder ström ännu bättre och används i kablar och rör. Mässing och brons är kopparlegeringar som ger bättre gjutbarhet eller tålighet. Titan används när man behöver hög hållfasthet och hög korrosionshärdighet, till exempel i implantat eller skruvar. Hårdmetaller tillverkas genom sintring och ger mycket hög slitstyrka, vilket passar för skärverktyg.

Brons är en legering av koppar med olika tillsatser. När man blandar i tenn, aluminium eller bly får bronset olika egenskaper. Tennbrons blir hårt och tåligt eftersom tenn gör strukturen stabil och mindre känslig för deformation. Det ger en legering som håller formen bra och används när man behöver hög slitstyrka. Aluminiumbrons blir ännu starkare eftersom aluminium gör legeringen segare och mer korrosionsbeständig. Det gör aluminiumbrons bra i miljöer där materialet utsätts för kemikalier eller saltvatten. Blybrons har en annan roll. Blyet förbättrar smörjningen i materialet vilket ger låg friktion. Därför passar blybrons i lager och glidytor där delarna rör sig mot varandra.

Plaster är viktiga eftersom de går att forma billigt och snabbt. Termoplaster smälts om hur många gånger som helst, därför används de i förpackningar, rör och leksaker. Härdplaster stelnar permanent och tål höga temperaturer, därför används de i elektronik och isoleringsmaterial. Kompositer som kolfiber utnyttjar styrkan i fibrer och låg vikt i plastmatrisen. Det gör dem lämpliga i cyklar, flyg och båtar. Keramer används när man behöver hög temperaturtålighet eller hårdhet, men konstruktionen måste ta hänsyn till att de är spröda. Trä är fortfarande viktigt eftersom det är starkt i förhållande till sin vikt, lätt att bearbeta och fungerar både i byggnadskonstruktioner och möbler.

När man väljer material måste man tänka på hållfasthet, vikt, korrosionsrisk och hur materialet behandlas av omgivningen. Korrosion uppstår när två olika metaller kopplas samman i närvaro av en elektrolyt. Oädlare metallen rostar först. Stål rostar lätt eftersom ytskiktet inte skyddar. Många metaller skyddas däremot av ett stabilt oxidlager. För att minska korrosion målar man, eller galvaniserar med zink som fungerar som offermaterial.

Tillverkningsmetoder delas i tre huvudgrupper eftersom material kan formas på olika sätt. Frånskiljande metoder tar bort material genom att skära. Svarvning, fräsning och borrning är vanliga metoder där verktyg och arbetsstycke rör sig på olika sätt. Vid skärande bearbetning behöver operatören välja rätt varvtal, matning och verktyg. CNC-maskiner styrs av datorer och gör arbetet noggrant och snabbt. Klippning och stansning delar plåt genom skjuvning. Skärning kan göras med gas, laser eller vattenjet beroende på krav på precision och tjocklek.

Tillformande metoder använder värme eller tryck för att ge materialet en ny form. Gjutning låter smält metall fylla en form. Smidning pressar materialet i varm form. Valsning formar plåt och stänger till rätt dimension. Bockning används när man ändrar form utan att värma hela materialet.

Sammanfogande metoder kopplar ihop delar. Limning bygger på att limmet tränger ner i ojämnheter och skapar adhesionskrafter mot ytorna. Lödning smälter lodet men inte grundmaterialet, och används i elektronik och VVS. Svetsning smälter grundmaterialet och ger starka fogar, men olika metoder passar olika situationer. Skruvar, nitar och kilförband används när man vill kunna montera eller demontera delar eller undvika värmepåverkan.

Provning av material visar hur materialet beter sig i verkligheten. Dragprovning visar hur mycket ett material töjs innan det brister. Hårdhetsprovning mäter hur stort intryck som blir av en kula eller diamant. Slagprovning mäter hur mycket energi som krävs för att bryta av en provstav. Oförstörande provning som röntgen eller ultraljud används när man vill hitta fel i ett produktionssteg utan att skada delen.


Mekanik



Begrepp

Symbol

Formel

Enhet

Vad det är

Dragspänning

σ (sigma)

σ = F / A

MPa eller N/mm²

Kraft per area i materialet

Töjning

ε (epsilon)

ε = δ (delta) / L

Dimensionslös (eller %)

Relativ förlängning

Elasticitetsmodul

E

E = σ / ε

GPa

Materialets styvhet (motstånd mot töjning)

Sträckgräns

Re/σs

—

MPa

Spänning där permanent deformation börjar

Resttöjningsgräns

Rp0,2

—

MPa

Ersätter Re när kurvan saknar knäckpunkt

Brottgränsspänning

Rm/σb

—

MPa

Högsta spänning materialet klarar

Brottöjning

A

A = (ΔL / L₀) × 100

%

Töjning vid brott, mäter seghet

Säkerhetsfaktor mot sträckgräns

Ns

Ss = Re / σ

—

Marginal mot permanent deformation

Säkerhetsfaktor mot brottgräns

Nb

Sb = Rm / σ

—

Marginal mot totalt brott

Tillåten spänning

σtill

σtill = Re / Ss eller Rm / Sb

MPa

Max tillåten spänning i konstruktionen


Aura