Kognitiv Psykologi - Anteckningar inför prov

Perception (Varseblivning)

• Processer i hjärnan som tolkar information från sinnena.

• Vad styr vad vi reagerar på?

  • Hörsel/syn kan påverka vad vi uppfattar.

  • Habituering: Vana påverkar reaktion (ex. snabb körning).

  • Tidigare händelser: Uppmärksammar vissa saker.

  • Förväntningar/intressen.

  • Mående: Glad (vissa uppfattningar), låg (vissa uppfattningar).

Gestaltlagar

• Principer för hur vår varseblivning organiserar delar till helheter.

  • Närhetslagen: Kopplar samman stimuli som ligger nära varandra. Ex. Tre personer i ett hörn på en fest tolkas som tre kompisar.

  • Likhetslagen: Likartade stimuli uppfattas höra ihop. Ex. Tre personer på en fest är likartat klädda.

  • Figur och grund: Vad är "figuren" (det man ska rikta uppmärksamhet mot) och vad är bakgrunden? Ex. Rubins vas, prata med någon.

  • Slutenhetslagen: Luckor fylls i för att bilda en helhet. Ex. En ofullständig fyrkant uppfattas som en hel fyrkant.

Uppmärksamhet

• Stimulusdriven: Uppmärksamheten dras mot stimuli runt omkring. Ex. Ljud, blinkande ljus.

• Viljestyrd (kontrollerad): Fokus på att få något gjort. Ex. Läsa.

• Delad: "Multitasking". Vissa saker går att kombinera, andra inte. Ex. Läsa och tugga tuggummi vs. spela och lyssna.

Social perception

• Tolka andra personer, baserat mest på visuella perceptionen (vad vi ser).

• Första intryck: Viktigt pga överlevnadsinstinkt (är detta ett hot?).

  • 39 millisekunder för första intryck.

  • 7 sekunder för att bilda flera föreställningar.

• Våra normer spelar in hur vi tolkar andra.

• Första intryck behöver inte alltid stämma.

• Olika tankefel påverkar vår uppfattning om andra (ex. konfirmeringsbias).

Minnet

• Del av den kognitiva processen.

Korttidsminnet

• Består av två delar: arbetsminne och primärminne.

  • Primärminne: Informationen hålls passivt i medvetandet.

  • Arbetsminne: Informationen hålls i medvetandet samtidigt som den bearbetas. Ex. Komma ihåg instruktioner, språk.

  • Rymmer en begränsad mängd information.

  • Medvetandet "här och nu".

  • Informationen lagras bara en kort stund, sedan rensas det.

  • I genomsnitt kan man komma ihåg 7 enheter.

  • "Chunking" underlättar (gruppera).

  • Distraktion förhindrar arbetsminnet.

Långtidsminne (4 delar)

• Episodiskt minne: Lagrar händelser, ofta kopplat till känslor. (Saker jag upplevt).
  *Semantisk minne: Faktakunskaper, ursprung i episodiska minnet, kognitiva mallar. (Huvudstäder, information om forskare).

• Procedurminne: Minnet skapas genom överinlärning, blir automatiserade. (Cykla).

• Perceptuellt minne: Känna igen föremål, ljud, dofter och smaker. (Kommer ihåg rösten).

• Prospektivt minne: Föreställa sig framtiden, minnas sådant man planerat att göra. (Minns att man ska baka i helgen).

Inkodning

• Korttidsminnet -> Långtidsminnet.

• Rikt inkodat -> Lättare att minnas.

• Minnet är associativt, jobba med bilder, kopplar samman ny kunskap med sådant vi redan kan.

• Hippocampus skapar långtidsminnen, de står för inkodningen. Vid skador på Hippocampus blir det svårt att minnas för att inkodningen inte fungerar.

Lagring och framplockning

• Lagras där minnet togs emot, minnena lagras i olika delar i hjärnan.

• När minnet behövs aktiveras det och används som arbetsminne, plockar fram.

• Känna igen är lättare än att plocka fram själv.

• Lukter, smaker och miljöer kan underlätta, kan ge ledtrådar.

• Samma gäller att det är lättare att minnas i samma miljöer som minnet skapades.

• Minnen som inte går att plocka fram handlar om att lagringen inte fungerat, ex. att man inte varit koncentrerad.

Kognition (Tänkande)

• Språk

• Uppmärksamhet

• Minne

• Tankeprocesser

• Stimulus -> Respons

Automatiserade processer (System 1)

• Icke medvetna processer.

• Agerar snabbt med minsta möjliga ansträngning, baserat på tidigare erfarenheter och intryck.

• Ex. Cykla, köra bil, gå, skriva, läsa.

Kontrollerade processer (System 2)

• Medvetna processer.

• Långsammare och mer analyserande.

• Aktiveras när vi måste ägna mer uppmärksamhet åt uppgiften.

• Kräver mycket tankeverksamhet.

• Vi växlar mellan de 2 processerna beroende på situation, Ex. kör bil (automatiserat) -> svår trafiksituation (kontrollerade).

Konfirmeringsbias

• Söker bevis för det man tror sig veta och bortser från det som motsäger detta.

• Exempel:

  • Media visar bara fattigdom i utvecklingsländer.

  • Politiker söker bara bevis för det dem vill trycka på.

Haloeffekten

• En egenskap spiller över på andra egenskaper.

• Ex. Om jag gillar en vän kommer jag även tycka att hon är fin.

Primingeffekten

• Det du precis läst, hört eller sett påverkar ditt beteende.

• Ex. Läsa upp gamla ord -> Gå långsamt.

Exponeringseffekten

• Mer exponering för ett stimulus gör att vi tycker mer om det.

• Ex. Yes diskmedel.

Mallar

• Vi organiserar det vi kan och vet i mallar, de vill säga tankemässiga mallar/ mönster.

• Bestående av kategorier och scheman.

Kategorier

• Skapas för personer, ting och situationer.

• Vi kopplar ihop att dem hör samman -> enklare.

• Till för att särskilja och gruppera information.

• Kategorierna är inget vi föds med utan kategorierna byggs succesivt upp, ex. olika lövträd eller djur och deras läten.

Scheman

• Kognitiva scheman är ett slags tankemönster som hjälper individen att organisera och tolka omvärlden.

• Ett sätt att tänka på som jag upprepar och återkommer till.

• Schemana är unika för individen, dem bygger på egna erfarenheter.

• Dem är omedvetna, vi tänker inte på att man har ett tankesätt som ex. väldigt misstänksam eller naiv, om man inte blir informerad om det.

• Schemana skapas av erfarenheter/ intryck, värderingar, normer och uppfostran.

• Scheman är mer praktiska, vi vet inte bara hur vi ska bete oss utan vi kan också bete oss så. Tillskillnad från kategorier som är mer praktiska/ fakta, kunskap kring hur vi ska bete oss.

• Vi har ett schema och vi reagerar efter det.

• Scheman finns för:

  • Hur saker och personer ser ut, vi har tankemässiga mönster för det.

  • Hur olika aktiviteter ska genomföras, ex. skala banan.

  • Hur vi beter oss i olika situationer, vet att man ska och jag kan göra det.

  • Hur vi ser på oss själva -> Självscheman.

• Intryck vi får i en situation tolkat utifrån ett eventuellt tidigare schema, tolkar genom sådant jag vart med om innan.

• Vi letar efter sådant som bekräftar vårt befintliga schema.

  • Vi kan därför missuppfatta för att vi kanske inte ser som det faktiskt är. Det hjälper oss dock att spara tid när vi ska tolka intryck, de är positivt.
    *Medan de också kan ge en felaktig och fördomsfull bild av verkligheten, vilket är negativt.

  • Detta är en del av system 1, automatiserat, reagerar instinktivt men baseras på kunskap och erfarenhet.

Självscheman

• Handlar om scheman kring hur vi ser på oss själva.

• Ex. Jag är en omtänksam person, jag tycker att skolan är svårt eller jag duger som jag är.

• Man kan ha positiva självscheman eller negativa.

• Har man negativa mår man inte så bra, ser sig själv dålig.

Automatiska tankar

• En sorts reflektion och förklaring till den situation man befinner sig i, den kommer ofrivilligt.

• Ex. Fått en parkeringsbot, de finns då tre sätt att reagera på den situationen. Jag har betalat, dem gjorde fel, eller fan jag har gjort bort mig igen eller jävla parkeringsvakt.

• Någon av dessa kommer automatiskt vara vår första tanke -> Följd av de scheman man har.

• De vill säga att det är påverkat av de individuella schemana (vilka bygger på tidigare erfarenheter).

• Vi vill då få situationen att passa in i schemat, passa in i vår bild av verkligheten och de erfarenheter vi kan, så de behöver inte vara sant.

• Dvs. den ör ett försök att beskriva verkligheten så att den blir så som personen tror att den är – ej en sann beskrivning utan en subjektiv beskrivning!

Fundamental attribution error

• Ex. Videon om en person vi träffar första gången och den har en dålig dag -> Vi dömer personen utifrån vårt första intryck.

Kognitiva förvrängningar

• Mindset

• Inlärd hjälplöshet

• Tanke – Känsla – Handling

• Förklaringsstilar/ attribueringsstil

• Introspektion

Kognitiv terapi: KBT

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en form av psykoterapi som fokuserar på att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden. Den bygger på idén att våra tankar, känslor och beteenden är sammanlänkade och att förändringar i en av dessa kan påverka de andra. KBT används för att behandla olika psykiska hälsoproblem som ångest, depression, fobier och missbruk. Terapin innebär ofta att man arbetar med en terapeut för att lära sig nya sätt att hantera svårigheter och utmaningar i livet.

Stress

• Kamp/ flykt-programmet

• Spela död-programmet

• Stressorer

• Krav- och kontrollmodellen

• Belastningar-resurser

• Stress- och sårbarhetsmodellen

• Förebygga stress

• Flow