Inledande Hematologi

Kursnamn: Hematologi $7.5\,HP$ .
Utbildningsprogram: Biomedicinska analytikerprogrammet, laboratorieinriktning.
Föreläsare: Klas Moberg.
Grundläggande terminologi: * Proliferation: En process där en modercell växer och delar sig för att producera två dotterceller. * Differentiering: Den process genom vilken en cell förändras från en celltyp till en annan specifik celltyp. * Mognad: Utvecklingen av funktionella celler från stamceller till fullt utvecklade celler, exempelvis en neutrofil granulocyt i benmärgen.

Definition: Hemopoes är bildningen av blodkroppar.
Funktioner: * Upprätthåller ett normalt cellantal i kroppen. * Svarar dynamiskt på fysiologiska behov vid infektioner, skador och blödningar.
Reglering: Processen är strikt reglerad och styrs av hemopoetiska stamceller ( $HSC$ ).

Mesoblastisk fas: * Startar vid ungefär dag $19$ i embryot. * Sker primärt i gulsäcken (yolk sac). * Blodbildningen sker direkt i de utvecklande blodkärlen.
Leverfas: * Inleds när fostret är cirka $5-7$ veckor. * Blodbildningen flyttas från gulsäcken till levern och mjälten. * Kännetecknas av extravaskulär blodbildning. * Lymfbildning börjar ta över en del av hemopoesen tillsammans med benmärgen. * Processen i lever och mjälte upphör normalt två veckor efter födseln.
Medullär fas: * Inleds under den femte månaden då hemopoesen börjar flytta till benmärgen. * Vid vecka $24$ är benmärgen huvudproducent av blodceller.
Postnatal utveckling (efter födsel): * Barn: All benmärg är röd och aktiv. * Vuxna: Den röda benmärgen ersätts gradvis av gul benmärg (fett). * Aktiva lokaler hos vuxna: Kotpelare, bäcken, bröstben (sternum), revben och de proximala delarna av femur och humerus.

Benmärgstyper: * Röd benmärg: Aktivt producerande märg. * Gul benmärg: Inaktiv märg rik på fettvävnad.
Beståndsdelar: Består av blodkärl, hemopoetiska celler och stromaceller.
Stromaceller och deras funktioner: * Endotelceller: Reglerar flödet av partiklar in och ut ur märgen. * Fettceller: Reglerar benmärgens volym och agerar som producenter av tillväxtfaktorer. * Lymfocyter: Producerar tillväxtfaktorer. * Makrofager: Fagocyterar (äter upp) döda celler och producerar tillväxtfaktorer. * Osteoblaster / Osteoklaster: Ansvarar för uppbyggnad respektive nedbrytning av benvävnad. * Fibroblaster: Producerar kollagen.

Egenskaper: * Effektiva även i mycket låga koncentrationer. * Agerar hierarkiskt och ofta synergistiskt (förstärker varandras effekt). * Produceras av många olika celltyper. * Påverkar ofta flera olika cellinjer (pleiotropi). * Verkar på både tidiga förstadieceller och mogna celler. * Kan påverka neoplastiska (cancertumör) celler.
Huvudfunktioner: * Reglerar proliferation och differentiering. * Styr mognad och funktionell aktivering. * Förhindrar apoptos (programmerad celldöd) hos förstadieceller.

Definition: En $HSC$ definieras av tre huvudegenskaper: 1. Självförnyelse: Kan dela sig för att skapa nya stamceller. 2. Multipotens: Kan ge upphov till alla blodets cellinjer. 3. Rekonstitution: Förmågan att återskapa hemopoes på platser där vävnadsutveckling avstannat.
Historik: Till och McCulloch genomförde experiment $1961$ som ledde till upptäckten av $CFU$ (Colony-forming unit). * $CFU-S$ : Spleen colony-forming assay (experiment på möss med $900\,cGy$ strålning). * $CFU-GEMM$ : Står för Granulocyte, Erythroid, Monocyte, Megakaryocyte.
Stamcellshierarki: * Totipotenta: Kan bilda alla $220$ celltyper i embryo och placenta. * Pluripotenta: Kan bilda alla celler i embryot men ej placenta. * Multipotenta: Mer specialiserade, ger upphov till specifika cellinjer (ex. myeloid eller lymfoid).

Viktiga parametrar vid bedömning: * Storlek. * Kärnans utseende. * Kromatinets struktur. * Cytoplasmans färg och struktur. * Närvaro av granula.
Normala celler i blodet: * Neutrofila granulocyter: Inklusive stavformade förstadier. * Eosinofila granulocyter: Karaktäriseras av röd/orange granula. * Basofila granulocyter: Mörka, ofta blå/svarta granula. * Lymfocyter: Mindre celler med tät kärna. * Monocyter: Stora celler med njurformad kärna och gråblå cytoplasma. * Erytrocyter: Röda blodkroppar, saknar kärna. * Trombocyter: Blodplättar, viktiga för hemostas.

Metoder: Venprovtagning eller kapillärprovtagning.
Rörtyp: $EDTA$ -rör ska användas.
Hållbarhet: Blodutstryk har kortare hållbarhet än en vanlig blodstatus, max $4$ timmar.
Instrumentell analys (ex. Sysmex): * Impedans: För beräkningar. * $FSC$ (Forward Scatter): Ger information om cellens storlek. * $SSC$ (Side Scatter): Ger information om cellens komplexitet/granularitet. * $SFC/SFL$ (Side Fluorescence): Ger information om cellens $DNA$ - och $RNA$ -innehåll.

Syfte: Fungerar som komplement till instrumentet. Mikroskopet möjliggör identifiering av förändringar och separation av celler som instrumentet inte kan urskilja.
Utförande av utstryk: * Använd objektsglas med matt kant för märkning. * Märk alltid glasen. * Utstryket ska sluta $5-15\,mm$ från glasets kant. * Tre utstryk görs per patient.
Färgning (May-Grünwald och Giemsa): * Erytrocyter: Rosa. * Cellkärnor: Mörkblå till lila. * Neutrofila granula: Lavendel till lila. * Basofila granula: Mörkblå till svart. * Eosinofila granula: Röda till orange. * Bakgrund: Området mellan cellerna ska vara färglöst.
Räkningsteknik: * Använd $100\times$ förstoring med immersionsolja. * Räkna i ett "meandermönster" över glaset där cellerna ligger spridda en och en. * Vid normalt antal celler räknas $200$ celler. * Vid högt antal leukocyter bör fler celler räknas.

Färgningsproblem: * Gråa erytrocyter / För mörka leukocyter: Beror på för stark (basisk) färg/buffert, otillräcklig sköljning, för lång färgningstid eller hepariniserat blod. * Bleka erytrocyter / Svaga leukocyter: Beror på för sur färg/buffert, för kort färgningstid eller översköljning.
Preanalytiska fel: * Provets ålder (ger vakuolisering, kärnförändringar). * Förekomst av koagel. * Temperaturpåverkan (kylda eller uppvärmda prover).
Tekniska fel: * Ojämn fördelning av celler på glaset. * Sönderstrukna celler. * Artefakter vid torkning (t.ex. "tear drops"). * Felaktigt $pH$ på fosfatbuffert (lågt $pH$ gör cellerna rödare).

Självständigt arbete: Studenten förväntas visa självständighet i flera moment: 1. Provtagning (kapillärt/venöst). 2. Framställning av blodutstryk. 3. Färgning och mikroskopering. 4. Manuell cellräkning och jämförelse med $WBC+diff$ -resultat. 5. Fotografering av olika celltyper för konstruktion av en Hematologiatlas. 6. Inscanning i Cellavision om tid och teknik medger.
Hematologiatlas: Ett personligt verktyg som får användas vid den praktiska tentamen.