Kapitel 8 - Konceptval
produktutvecklingsprocessen
Konceptval handlar om att jämföra olika produktidéer och välja vilket koncept som ska utvecklas vidare. Det görs efter att teamet har samlat in kundbehov och tagit fram flera möjliga lösningar.
Tanken är att man inte bara ska välja den idé som känns bäst, utan fatta ett mer genomtänkt beslut utifrån kundbehov, krav och andra viktiga kriterier.
Konceptval är därför länken mellan att ha många idéer och att faktiskt gå vidare med de mest lovande.
Kapitlet betonar också att konceptval sällan sker i ett enda steg. Ofta sållas några idéer bort först, sedan förbättras eller kombineras vissa koncept, och till slut återstår ett eller några få starka alternativ.
Alla team använder någon metod för att välja ett koncept
Boken säger att alla team väljer koncept på något sätt, även om de inte gör det strukturerat.
Ibland sker valet genom att en chef bestämmer, ibland genom magkänsla, ibland genom omröstning, och ibland genom att man bygger prototyper och testar.
Problemet med sådana metoder är att de lätt blir personliga, otydliga och svåra att motivera i efterhand.
Därför förespråkar kapitlet en mer strukturerad metod, där koncept jämförs systematiskt med hjälp av tydliga kriterier.
En strukturerad metod ger flera fördelar
En tydlig metod ökar chansen att man väljer ett koncept som verkligen passar kundernas behov, i stället för ett koncept som bara råkar vara populärt i teamet.
Den gör det också lättare att jämföra mot konkurrenter och att tänka på tillverkning, kostnad och andra praktiska frågor redan tidigt.
En annan viktig fördel är att hela teamet får ett gemensamt språk för diskussionen. Det gör det lättare att samarbeta mellan till exempel marknad, konstruktion och tillverkning.
Dessutom dokumenteras besluten bättre. Då kan man senare förstå varför ett visst koncept valdes bort eller valdes ut.
Översikt över metoden
Kapitlet beskriver en metod i två delar: konceptsållning och konceptpoängsättning.
Konceptsållning används först för att snabbt minska antalet alternativ. Då gör man en ganska grov jämförelse.
Konceptpoängsättning används sedan när färre koncept återstår och man behöver jämföra dem mer noggrant.
Båda metoderna bygger på ungefär samma sex steg: förbereda matrisen, betygsätta eller poängsätta koncepten, rangordna koncepten, kombinera och förbättra koncepten, välja ett eller flera koncept, och reflektera över resultat och process.
Konceptsållning
Konceptsållning är första steget. Här vill man snabbt se vilka idéer som verkar starka och vilka som kan tas bort tidigt.
Metoden bygger på att man jämför varje koncept med ett referenskoncept. För varje kriterium bedömer man om konceptet är bättre, lika bra eller sämre än referensen.
Det här passar bra tidigt i processen, eftersom koncepten ofta fortfarande är ganska grova och abstrakta. Då är det svårt att göra exakta jämförelser.
Steg 1. Förbereda konceptvalsmatrisen
Först väljer teamet vilka koncept som ska jämföras och vilka kriterier som ska användas.
Kriterierna kommer oftast från kundbehoven, men kan också innehålla sådant som tillverkningsbarhet eller kostnad.
I exemplet med injektionssprutan användes kriterier som lätt att hantera, lätt att använda, lätt att läsa av, doseringsnoggrannhet, hållbarhet, lätt att tillverka och bärbarhet.
Teamet väljer också ett referenskoncept som de andra koncepten ska jämföras mot. Det är ofta ett känt eller ganska neutralt koncept.
Steg 2. Betygsätta koncepten
Varje koncept jämförs med referensen för varje kriterium.
Man använder bara tre nivåer: bättre än, lika med och sämre än.
Det här är medvetet enkelt. Tidigt i processen vet man inte tillräckligt mycket för att sätta detaljerade siffror med hög säkerhet.
Tanken är att snabbt få en överblick över styrkor och svagheter.
Steg 3. Rangordna koncepten
När alla betyg har satts räknar man hur många plus, nollor och minus varje koncept fått.
Utifrån detta kan man ge ett enkelt slutbetyg och rangordna koncepten.
Det här hjälper teamet att se vilka alternativ som verkar lovande och vilka som tydligt ligger sämre till.
Steg 4. Kombinera och förbättra koncepten
Det här är en mycket viktig del av kapitlet. Konceptval handlar inte bara om att välja bort, utan också om att lära sig av koncepten.
Om ett koncept är starkt på vissa saker men svagt på andra kan teamet försöka förbättra det.
Om två koncept har olika styrkor kan man också försöka kombinera dem till ett nytt, bättre koncept.
Det betyder att konceptval inte bara är en sortering, utan också en kreativ process.
Steg 5. Välja ett eller flera koncept
Efter sållningen bestämmer teamet vilka koncept som ska leva vidare till nästa steg.
Det behöver inte bara vara ett koncept. Ibland går flera vidare för fortsatt analys, kombination eller testning.
Valet beror både på resultatet i matrisen och på vilka resurser teamet har för att arbeta vidare.
Steg 6. Reflektera över resultaten och processen
Här ska teamet stanna upp och fundera på om resultatet verkligen känns rimligt.
Om någon i teamet tycker att fel koncept gått vidare kan det bero på att ett viktigt kriterium saknas, att något bedömts fel eller att man missförstått ett koncept.
Detta steg är viktigt, eftersom det hjälper teamet att få samsyn innan de går vidare.
Konceptpoängsättning
När några få koncept återstår används konceptpoängsättning. Det är en mer noggrann metod än konceptsållning.
Här får kriterierna olika vikt beroende på hur viktiga de är, och varje koncept får poäng på en mer detaljerad skala.
Tanken är att kunna skilja mellan koncept som verkar ganska lika efter den första grova sållningen.
Steg 1. Förbereda konceptvalsmatrisen
Även här börjar man med att välja koncept och kriterier, men nu kan kriterierna ofta brytas ner mer i detalj.
Till exempel kan lätt att använda delas upp i mindre delar, som lätt att injicera, lätt att rengöra och lätt att ladda.
Teamet sätter också vikter på kriterierna, alltså hur viktiga de är i förhållande till varandra.
Det gör att viktiga egenskaper påverkar slutresultatet mer än mindre viktiga egenskaper.
Steg 2. Poängsätta koncepten
Nu används en femgradig skala där ett lågt värde betyder sämre än referensen och ett högt värde betyder bättre än referensen.
Poängen blir alltså mer nyanserade än i konceptsållningen.
Kapitlet påpekar också att man inte alltid måste ha samma referens för alla kriterier. För vissa kriterier kan ett annat koncept vara mer lämpligt som jämförelsepunkt.
Steg 3. Rangordna koncepten
Poängen multipliceras med kriteriernas vikt och summeras sedan till en totalpoäng för varje koncept.
På så sätt får man en mer exakt rangordning än i den första sållningen.
Det ger teamet ett tydligare underlag för beslut, men det är fortfarande ett hjälpmedel och inte ett facit.
Steg 4. Kombinera och förbättra koncepten
Även här kan teamet förbättra eller slå ihop koncept efter att de sett resultaten.
Det är vanligt att man upptäcker att ett koncept är starkt på vissa viktiga punkter men behöver låna någon lösning från ett annat koncept för att bli riktigt bra.
Steg 5. Välja ett eller flera koncept
Här väljer teamet vilket koncept som ska gå vidare, ofta det med högst totalpoäng.
Men boken varnar för att bara stirra sig blind på totalsiffran. Teamet måste också fundera på osäkerhet, genomförbarhet och risk.
Därför rekommenderas att man gör en känslighetsanalys, alltså testar hur mycket resultatet förändras om vissa vikter eller poäng ändras.
Ett koncept med lite lägre poäng kan ibland vara bättre att satsa på om det verkar säkrare eller mer realistiskt.
Steg 6. Reflektera över resultaten och processen
Även efter poängsättningen måste teamet tänka efter om resultatet känns logiskt och trovärdigt.
Om ett koncept får högst poäng men ändå inte känns rätt kan det vara ett tecken på att något viktigt inte fångats i modellen.
Målet är inte bara att få fram en vinnare på papper, utan att välja det koncept som verkligen har störst chans att lyckas.
Att uppmärksamma
Kapitlet tar också upp några saker man måste vara försiktig med.
För det första går det inte alltid att dela upp konceptkvalitet helt snyggt i separata kriterier. Vissa egenskaper påverkar varandra på komplicerade sätt.
För det andra är vissa kriterier, som estetik eller känsla, mer subjektiva. Då kan det vara klokt att ta in riktiga användare eller kunder i bedömningen.
För det tredje bör man komma ihåg att kostnad och tillverkbarhet också är viktiga, även om de inte är rena kundbehov. Produkten måste ju inte bara vara bra för användaren, utan också möjlig att tillverka och sälja med vinst.
Kapitlet påminner också om att konceptval inte bara görs en gång i början, utan kan användas under hela utvecklingsprocessen, även för delsystem, komponenter och detaljer.