Kognitiv psykologi

Instuderingsfrågor


  1. Beskriv utvecklingen av den kognitiva psykologin. Ebbinghaus, Bartlett & Brewer/Treyman (145-150)

En ny revolution sker nu inom psykologin, det som senare kom att kallas den kognitiva psykologin. Kognistinisterna vill behålla behaviorismens objektiva mätbarhet, men inte enbart obesvarbara beteenden utan också hur vi tolkar och skapar mening i de inre mentala processerna. 

Några psykologer som var betydande med sina olika tester i utvecklingen av den kognitiva psykologin var:

  • Ebbinghaus: Gjorde olika experiment för att testa vårt KTM (arbetsminne) och vad det har för begränsningar. Han gjorde tester med meningslösa ord och kom fram till att korttidsminnet har begränsningar. Gränsen för korttidsminnet är 7 +/- 2 enheter.

  • Bartlett: Han kritiserade Ebbinghaus experiment som inte hade någon meningsfullhet. Istället menar Bartlett att det finns en viktig strävan efter mening för att minnas saker. Han utförde sina experiment genom att berätta historier, som fp sedan fick återberätta. Genom detta kunde han komma fram till två saker. Vi kan minnas betydligt mer än 7 enheter om saken är organiserad och meningsfull. Dessutom upptäckte han att vissa delar av historien förvrängts, ändrats eller lagts till. Svåra saker rationaliseras för att passa vår kulturella bakgrund. Slutsatsen han drog var att vårt minne aktivt tolkar intryckt efter intressen, bakgrund och kognitiva scheman så det blir meningsfulla för oss. Vi minns sällan saker som de var, utan omformar dem och har en tendens att förklara saker så som vi anser det borde ha hänt eller brukar hända. 

  • Brewer/Treyman: Gjorde experiment genom att låta fp gå in i en kontorsmiljö och sedan låta dem berätta vad de sett. Det visade sig att personerna hade lättare att minnas saker som vanligtvis finns på kontor. Vissa la även till saker som vanligtvis finns på kontor, men som egentligen inte fanns i rummet. Brewer och Treymans experiment bekräftade Bartletts teori om att vi strävar efter mening och ser världen genom kognitiva scheman. 


  1. Vad är ett kognitivt schema? Hur fungerar det?

Kognitiva scheman är inre mentala strukturer i vårt minne som systematiska och generellt lagrar våra erfarenheter vi upplevt. Minnet håller många kognitiva scheman som passar till många situationer i vardagen, till exempel fester och restaurangbesök. Dessa scheman används för att vi ska förstå omvärlden och förutsäga vad som kommer att hända i bestämda situationer. Vi minns inte endast saker som de är, utan även hur de bör vara. 


 



  1. Vad styr vår uppmärksamhet? (154-156)

Vi mottar otroligt många intryck hela tiden men majoriteten av dem är vi inte medvetna av. Vi måste kunna filtrera bort saker eftersom det annars hade blivit för mycket. Av den anledningen selekterar vi information, vilket ofta sker automatiskt utan att vi tänker på det. Vår uppmärksamhet styrs dels av yttre faktorer, vilket är avvikelser såsom höga ljud, färger, förändringar osv. Den andra är inre faktorer som är våra omedelbara behov, känslor, kön, bakgrund och förväntningar.

Vi kan välja att fokusera vår uppmärksamhet på bestämda saker, till exempel vid inlärning. Vid automatiska processer kräver inte särskilt mycket uppmärksamhet och används när vi gör något vi har kännedom för och har gjort förut, till exempel cykla. Kontrollerade processer sker när vi hamnar i nya okända situationer och kräver mycket uppmärksamhet. I princip var allt från början kontrollerade processer som övergått till välkända automatiska processer.


  1. Hur fungerar vår perception? Fokus: social perception (Rosentahl-effekten) (156-159)

Våra upplevelser med våra sinnen av verkligheten är nödvändigtvis inte objektivt vad som är verkligt. Det beror på att vår perception (uppfattning) av verkligheten endast är vår egen tolkning av den. Perceptionen beror på varje individs bakgrund och förväntningar. Vi uppfattar även människor genom stereotyper, såsom att en person med ett visst utseende, kön etc alltid beter sig på ett typiskt sätt. Detta leder till negativa fördomar, men samtidigt är stereotyperna positiva eftersom vi kan organisera en stökig verklighet. 

När vi träffar nya personer är vi inte fördomsfria, utan väldigt snabba på att kategorisera människor efter första intrycket. Exempelvis om någon var vänlig första gången ni träffades, är det en vänlig person. Rosenhalt-effekten bygger på ett experiment som psykologen Rosenhalt gjorde på en skola. Läraren fick veta att vissa elever var smartare och mer motiverade än andra. Detta gjorde att dessa elever presterade bättre eftersom läraren hade positiva förväntningar på dem från början och omedvetet förde över dessa till eleverna. 


  1. Beskriv minnesstrukturen med hjälp av följande ord: (159-167)

  1. Vår sinnen uppfattar ett stimuli utifrån vår miljö

  2. Stimulit går genom SM (sensoriskt minne) som fungerar som ett filter. På millisekunder kommer intrycket antingen filtreras bort eller få vår uppmärksamhet riktad mot si.g

  3. Intrycket blir inkodat och uppmärksammas av KTM.

  4. KTM (korttidsminne) håller informationen mellan 30 sekunder - 2 minuter. Här bearbetas informationen aktivt.

  5. Informationen lagras i LTM om den var viktigt.

  6. LTM (långtidsminne) kan hålla information från 30 minuter upp till en livstid. Har lagras och sparas information inför framtida behov.

  7. Framplockning är en växelverkan mellan LTM och KTM då sparad information plockas fram till KTM för att lösa en specifik uppgift.

  1. Beskriv hur de tre minnesenheterna, SM, KTM och LTM, fungerar (159-164)

  1. SM (sensoriskt minne): När våra sinnen uppfattar stimulin håller SM kvar det tills det bestämts vilken information uppmärksamheten ska riktas mot. SM är även vårt filter, som filtrerar bort onödiga intryck och löser problemet med att vi bombarderas av intryck. Utan SM och dess funktioner skulle det bli för mycket intryck samtidigt. Allt detta sker på millisekunder. Den info som uppmärksamheten riktas mot skickas vidare till KTM: 


  1. KTM (korttidsminne): Är vårt arbetsminne som håller information under en begränsad tid, från 30 sekunder till 2 minuter. Arbetsminnet har en kapacitet att minnas 7 +/- 2 enheter och använder sig av chunking för att kunna minnas mer. Om ny information stör kan det störa ut den befintliga. Hit hämtas information för att lösa en specifik uppgift och hålls tills den inte behövs mer och det sker via en växelverkan med LTM.


  1. LTM (långtidsminne): Den del av minnet som rymmer alla våra kunskaper, erfarenheter och minnen, fungerar ungefär som en hårddisk. LTM har obegränsad kapacitet och kan därför minnas saker livet ut. Man brukar säga att LTM kan delas upp i explicit(medveten kunskap) och implicit(omedveten kunskap). 


  1. Redogör för primacy och recency-effekten (PP)

Primacy-effekten är när en försöksperson vid ett test minns den information som kommer först eftersom den hinner bearbetas så länge att den hinner lagras i LTM. Recency-effekten innebär att den sista informationen fortfarande ligger kvar i KTM för framplockning eftersom det var de sista som lästes. 


  1. Redogör för LTM:s struktur, innehåll och funktioner. (162-164)

LTM består av två huvuddelar som sedan kan delas upp i olika underkategorier. 

Explicit är medveten kunskap som är fakta och händelser. Denna kan delas in i:

  • Semantisk: Är faktakunskaper som inte är knutna till tid eller en händelse. 

  • Episodisk


  1. Vad är priming? (PP)

Vi tolkar verkligheten genom våra tidigare erfarenheter och kunskaper. Det betyder att när ett nytt stimulus ska tolkas kommer redan inkodad information undermedvetet att påverka det nya stimulit. Man kan säga att priming är som vårt igenkänningsminne som ger ökad känslighet för vissa stimuli och påverkar hur dessa kommer tolkas på grund av våra tidigare erfarenheter. Ett exempel på priming är att man vill öka försäljningen av franska viner och därför spelar fransk musik, har franska flaggor mm. Detta gör att man aktiverar gästernas priming genom att koppla sina tidigare kunskaper till vinet. 


  1. Hur fungerar cuing? (165 & PP)

Cuing är en process som genom olika ledtrådar underlättar framplockning av olika minnen. Dessa ledtrådar kan kallas cues. Ju fler ledtrådar vi har desto lättare blir det att aktivera framplockning. Cuing underlättas bland annat om:

  • Situationen liknar en annan känd situation, tex om man ska skriva ett prov bör man befinna sig i samma klassrum som man lärt sig i.

  • Om det känslomässiga tillståndet är liknande vid både inkodning och framplockning, till exempel att du känner kärlekskänslor vid båda tillfällena.

  • Om händelsen har en speciell betydelse

  • Om händelsen har tänkts på och repeteras flera gånger.