Begrepp kemi Atomer

Materia*

Materia är allt som går att väga och tar plats. Materia skapades vid Big Bang. Materia är uppbyggt av atomer/grundämnen.

Grundämnen*

Grundämnen är olika slags atomer som exempelvis väte (H), syre (O), kol (C), guld (Au) och silver (Ag). En bit rent guld består alltså bara av guldatomer. De olika grundämnena betecknas med en eller två bokstäver. Det finns just nu 118 kända grundämnen.

Periodiska systemet*

I det periodiska systemet finns alla grundämnen i form av en tabell. Grundämnena i det periodiska systemet är placerade och grupperade efter egenskaper. Det periodiska systemet är internationellt och man använder samma beteckningar på grundämnena i hela världen.

Atomkärna*

Alla atomer har en atomkärna. Atomkärnan finns i mitten av en atom och består av protoner och neutroner.

Elementarpartiklar*

Elementarpartiklar är atomens olika beståndsdelar såsom protoner, neutroner och elektroner. Elementarpartiklarna väger oerhört lite. Protonen och neutronen väger ungefär lika mycket. Elektronen väger 2000 gånger mindre än de andra.

Protoner*

Protoner finns i atomens kärna. Alla protoner är positivt laddade (+). Antalet protoner avgör vilket grundämne det är. T  ex väte (H) har alltid en proton, helium (He) har alltid två protoner. Atomnumret i det periodiska systemet talar om vilken slags atom eller grundämne det är. Väte (H) har atomnummer 1 och helium (He) har atomnummer 2.

Neutroner*

Neutroner finns i atomens kärna. Alla neutroner saknar laddning. De är varken positivt (+) eller negativt (-) laddade utan de har neutral laddning.

Elektroner*

Elektroner finns i så kallade elektronskal utanför atomkärnan. Alla elektroner har negativ laddning (-).

Atom*

Molekyler*

En molekyl består av två eller flera atomer. De kan vara av samma slag som exempelvis syremolekylen O2 som består av två syreatomer som sitter ihop. Molekyler kan bestå av olika slags atomer som exempelvis vatten HO som består av två väteatomer (H) och en syreatom (O). Är det fler än en av samma slags atom så visar den nedsänkta siffran i beteckningen hur många det är. Det mesta runt omkring oss består oftast av molekyler.

Kemisk förening*

Aggregationsform*

Alla grundämnen eller kemiska föreningar kan förekomma i olika aggregationsformer; fast form, flytande form eller gasform. Exempelvis vatten H2O kan förekomma som is (fast form), som vätska (flytande form) och som ånga (gasform). För att, inom kemin, visa vilken form det är så skriver man antingen s (solid), l (liquid) eller g (gas) efter beteckningen. Ex is = H₂O (s). Det är temperaturen som avgör vilken aggregationsform något har.

Fryspunkten*

När något övergår från flytande form till fast form beror det på temperaturen. Detta kallas för fryspunkt. Exempelvis när flytande vatten kyls ner till 0 °C blir vattnet till is, vatten i fast form. Vattnets fryspunkt är alltså 0 °C

Smältpunkt*

När något övergår från fast form till flytande form beror det på temperaturen. Detta kallas för smältpunkt. Exempelvis is (vatten i fast form) smälter vid 0 °C och blir till flytande form. 0 °C är också vattnets smältpunkt.

Kokpunkt*

När något övergår från flytande form till gasform beror det på temperaturen. Detta kallas för kokpunkt. Exempelvis vatten i flytande form kokar vid 100 °C och blir till vattenånga (vatten i gasform). 100 °C är alltså vattnets kokpunkt.

Kondensera*