Handel, krig och samhälle under stormaktstiden

De europeiska upptäcktsresorna som genomfördes under $1500$ - och $1600$ -talen markerade startpunkten för vad som beskrivs som ett globalt utbyte av varor och idéer.
Definition av global: Ordet global definieras som någonting som sker över hela världen.
Handeln från kolonierna: Många nya varor började hämtas från de områden som kolonialiserades av europeiska makter.
Ledande nationer: Den globala handeln dominerades främst av Spanien, Portugal, Holland och England.
De nordiska rikenas roll: Till skillnad från stormakterna i Västeuropa bedrev de nordiska rikena i första hand handel med andra riken belägna i norra Europa.

Reglerad handel: All handel mellan de olika rikena runt Östersjön var strikt reglerad och fick endast ske i särskilda, utsedda handelsstäder.
Tullavgifter: Den som ville föra in varor i en handelsstad var enligt lag skyldig att betala tull.
Ekonomisk kontroll: Intäkterna från tullavgifterna gick direkt till regenten. Dessa medel användes av regenten för att styra och administrera riket.
Strategisk kontroll: På grund av tullinkomsterna var det av yttersta vikt för regenten att upprätthålla kontrollen över handelsstäderna.
Hansans nedgång: Under medeltiden utövade Hansan en betydande kontroll över handeln, men denna maktställning minskade kraftigt under $1500$ -talet.

Importvaror till Sverige: Handelsmän som anlände till Sverige förde med sig specifika varor: * Salt (för konservering). * Tyger. * Humle (användes vid framställning av öl).
Sveriges exportvaror: Sverige sålde följande produkter till andra riken: * Järn. * Koppar: Utvinningen av koppar i Falu koppargruva i Dalarna inleddes redan under $800$ -talet. * Spannmål. * Trävaror. * Smör.
Danmarks handel: Danmark importerade liknande varor som Sverige men exporterade främst jordbruksprodukter såsom kött och havre.
Norges handel: Norge exporterade huvudsakligen järn.

Konservering: Salt var en kritisk resurs eftersom det användes för att konservera mat.
Ursprung: Det salt som förbrukades i Norden köptes in från Medelhavsområdet.
Handelsvinster: Nordiska handelsmän seglade till Medelhavet för att köpa salt, vilket de sedan sålde vidare i Norden med god ekonomisk vinst.
Risker vid resor: Resorna till Medelhavet var förknippade med stora faror: * Sjörövare utgjorde ett ständigt hot. * Risk fanns att sjömännen blev tillfångatagna och sålda som slavar i Nordafrika.

Tidsperiod: Från mitten av $1500$ -talet fram till år $1721$ var de nordiska rikena involverade i ett flertal krig.
Deltagande makter: De riken som stred mot varandra var Danmark-Norge, Polen, Ryssland och Sverige.
Orsak till konflikterna: De flesta krigen handlade om att vinna kontroll över den lukrativa handeln runt Östersjön.

Sveriges koloni i Afrika: Under $1600$ -talet innehade Sverige en liten koloni i västra Afrika. Där bedrevs handel med slavar som transporterades med båt till Nordamerika.
Nya Sverige: Sverige etablerade även en koloni i Nordamerika kallad Nya Sverige, vilken existerade under åren $1638$ - $1655$ .
Danmark-Norges kolonier: Danmark-Norge hade kolonier utspridda i Afrika, Nordamerika och Indien.

Personalbehov: Under krigen behövdes stora mängder soldater till armén, båtsmän till den svenska flottan och officerare (militära chefer).
Social rekrytering: * Officerare hämtades från adeln. * Soldater och båtsmän rekryterades från byar och städer i hela riket.
Utskrivning: Prästen i varje socken ansvarade för att upprätta listor över alla tänkbara soldatkandidater. Vid behov valdes var tionde person ( $\frac{1}{10}$ ) ut från dessa listor för krigstjänst.
Utländska legosoldater: Eftersom det var svårt att hitta tillräckligt med folk i Sverige inkluderades soldater från Tyskland, Frankrike och Skottland i de svenska trupperna. Dessa fick lön och rätt till del av krigsbyten.
Slaget vid Lützen: Gustav II Adolf stupade i fält år $1632$ i slaget vid Lützen.

Vägbyggen: Under $1600$ -talet byggdes allt fler och större vägar i Sverige för att: * Möjliggöra snabb förflyttning av soldater genom riket. * Underlätta för handelsmän att frakta varor.
Gästgiverier: Längs vägarna inrättades gästgiverier, en form av hotell där resenärer kunde äta, sova och byta till utvilade hästar. * Exempel: Tjällmo Gästgifvaregård i Östergötland har tagit emot gäster sedan $1670$ -talet.
Folkbokföringen $1631$ : En folkbokföring är en lista över alla invånare i ett land. År $1631$ fick prästerna i uppdrag att föra listor över invånare i varje socken.
Registrerade händelser: Födslar, dödsfall, giftermål och flyttar skulle dokumenteras.
Syfte med folkbokföringen: * Statlig och kyrklig kontroll över befolkningen. * Underlag för soldatutskrivning. * Underlag för skatteindrivning. * Kontroll av kyrkogång.

Definition av migration: Migration innebär att människor flyttar mellan länder eller inom ett och samma land.
Valloner från Belgien: Denna grupp hade överlägsna kunskaper om järntillverkning. De lockades till Sverige för att arbeta vid järnbruken, vilket möjliggjorde produktion av högkvalitativa järnvaror för export.
Holländarnas roll i Göteborg: Staden Göteborg grundades i början av $1600$ -talet och byggdes av holländska byggmästare och hantverkare, då Sverige saknade kompetens inom stadsplanering och storskalig handel.
Officerare och utländska adelssläkter: Många officerare från Tyskland, Frankrike och Skottland stred för Sverige. Vissa tilldelades mark och gårdar som belöning, vilket ledde till att de bosatte sig permanent i riket.
Finsk migration: Från slutet av $1500$ -talet och under $1600$ -talet flyttade många människor från Finland till Mellansverige. * Arbetsområden: Jordbruk, skogsbruk och gruvdrift. * Effekt: De odlade upp ny mark i tidigare skogsområden, vilket ökade Sveriges totala mängd jordbruksmark.