Begrepp Bioligi
Cell – Den minsta levande byggstenen i allt levande.
Cellkärna – Innehåller cellens DNA och styr cellens funktioner.
DNA – Molekyl som bär på arvsmassan.
Gen – En del av DNA som kodar för ett visst protein eller egenskap.
Kromosom – Struktur som består av DNA, människan har 46 kromosomer.
Mutation – Förändring i DNA som kan leda till nya egenskaper.
Mitos – Vanlig celldelning som ger två identiska celler.
Meios – Celldelning som bildar könsceller med hälften av kromosomerna.
Arv – Överföring av gener från föräldrar till avkomma.
Dominant gen – En gen som räcker ensam för att egenskapen ska synas.
Recessiv gen – En gen som måste ärvas från båda föräldrar för att egenskapen ska synas.
Ekosystem – Alla levande organismer och miljön de lever i inom ett område.
Näringskedja – Visar vem som äter vem i ett ekosystem.
Näringsväv – Flera sammanlänkade näringskedjor.
Näringspyramid – Visar hur energin minskar uppåt i näringskedjan.
Producent – Växt som tillverkar energi genom fotosyntes.
Konsument – Djur som äter växter eller andra djur.
Nedbrytare – Organismer som bryter ner döda växter och djur.
Kretslopp – Cirkulation av ämnen i naturen, t.ex. kol- eller vattenkretsloppet.
Biologisk mångfald – Variationen av arter, gener och livsmiljöer.
Population – En grupp individer av samma art i ett område.
Evolution – Förändring av arter över tid genom naturligt urval.
Naturligt urval – De bäst anpassade överlever och för sina gener vidare.
Art – En grupp individer som kan få fertil avkomma.
Fossil – Bevarade rester av organismer från tidigare tider.
Anpassning – Egenskap som ökar chansen att överleva i en viss miljö.
Variation – Skillnader mellan individer inom en art.
Organ – Del av kroppen med särskild funktion, t.ex. hjärtat.
Organsystem – Flera organ som samarbetar, t.ex. andningssystemet.
Immunförsvar – Kroppens skydd mot bakterier och virus.
Vaccin – Tränar immunförsvaret att känna igen smittämnen.
Hormon – Ämne som skickas i blodet och styr olika funktioner i kroppen.
Pubertet – Kroppens utveckling från barn till vuxen.
Nervsystem – Består av hjärna, ryggmärg och nerver som styr kroppen.
Hjärna – Huvudorgan i nervsystemet, styr kroppens funktioner.
Homeostas – Kroppens förmåga att hålla en stabil inre miljö.
Blodomloppet – Systemet som transporterar blod, syre och näring i kroppen.
Fortplantning – Hur organismer får avkomma.
Befruktning – När spermie och ägg smälter samman.
Fosterutveckling – Hur ett befruktat ägg utvecklas till ett foster.
Äggcell – Kvinnlig könscell.
Spermie – Manlig könscell.
Könsceller – Celler med hälften så många kromosomer, används vid fortplantning.
Miljögifter – Giftiga ämnen som skadar natur och levande organismer.
Växthuseffekt – Gaser i atmosfären som håller kvar värme från solen.
Övergödning – För mycket näringsämnen i naturen som leder till algblomning.
Cellandning – Process där cellen omvandlar socker + syre till energi + koldioxid + vatten.
Fotosyntes – Växter omvandlar ljusenergi, koldioxid och vatten till socker och syre.
Cellulosa – Ämne i växters cellväggar som ger stadga.
Ozonskiktet – Skyddar jorden mot solens farliga UV-strålar.
Ekologiskt fotavtryck – Hur mycket resurser en människa förbrukar.
Proteinsyntes – Process där cellen tillverkar proteiner enligt instruktioner från DNA.
RNA – Hjälper till vid proteinsyntesen genom att föra DNA:s information till ribosomerna.
Big Bang – Vetenskaplig teori om universums uppkomst.
Genteknik – Teknik för att förändra arvsanlagen hos organismer.
Kloning – Att skapa en genetisk kopia av en organism.
Stamceller – Omogna celler som kan utvecklas till olika celltyper.
Bioteknik – Användning av levande organismer i teknisk produktion.
Toppkonsument – Djur högst upp i näringskedjan utan naturliga fiender.
Biomassa – Den totala massan av levande organismer i ett område.
Energiomvandling – När energi byter form, t.ex. från ljus till kemisk energi.
Invasiv art – Art som sprids till ny miljö och skadar ekosystemet.
Ekosystemtjänster – Naturens funktioner som gynnar människan, t.ex. pollinering.
Resiliens – Naturens förmåga att återhämta sig från störningar.
Kontrollerad variabel – Faktor som hålls konstant i ett experiment.
Oberoende variabel – Den faktor man ändrar i ett experiment.
Beroende variabel – Den faktor man mäter i ett experiment.
Människokroppen – Kroppens uppbyggnad och funktion, inklusive organ och organsystem.
Syreupptagning – Hur kroppen tar upp syre via lungorna till blodet.
Blod – Vätska som transporterar syre, koldioxid, näringsämnen och avfall i kroppen.
Enzym – Proteiner som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen.
Klamydia – Vanlig könssjukdom orsakad av bakterier, kan ge symptom som sveda och flytningar.
Gonorré – Bakteriell könssjukdom som kan ge variga flytningar och sveda.
Syfilis – Allvarlig bakteriesjukdom som kan ge utslag, feber och skador på inre organ.
HIV – Virus som angriper immunförsvaret, kan leda till aids.
Herpes – Virusinfektion som ger blåsor vid könsorganen, går inte att bota.
Kondylom (HPV) – Virus som ger vårtor vid könsorganen, vissa typer kan orsaka cancer.
Könssjukdomar – Sjukdomar som sprids via sexuell kontakt, ofta bakteriella eller virala.
Kolhydrater – Ger kroppen energi, finns i t.ex. pasta, bröd och frukt.
Proteiner – Bygger upp och reparerar kroppens celler, viktiga för muskler och enzymer.
Fetter – Ger energi och hjälper kroppen att ta upp fettlösliga vitaminer.
Vitaminer – Hjälper kroppen att fungera normalt, t.ex. C-vitamin för immunförsvar.
Mineraler – Viktiga för t.ex. skelett, nerver och muskler (som järn och kalcium).
Vatten – Livsnödvändigt för alla kroppens funktioner, reglerar temperatur och transport.
Kostfiber – Hjälper matsmältningen och håller tarmen i form.