kap 10
10. Jorden – tredje klotet från solen
Jordens uppkomst
Bildades för ca 4,6 miljarder år sedan ur ett gas- och dammmoln.
Tidiga jorden var mycket het (meteoritnedslag + radioaktivt sönderfall).
Tunga ämnen (järn, nickel) sjönk mot centrum → kärna bildades.
Lättare material steg upp → skiktad struktur.
Ytan stelnade och bildade litosfären.
Äldsta bergarter är ca 4 miljarder år gamla.
Jordens uppbyggnad
Jordskorpan
Yttersta fasta lagret (ca 40 km i genomsnitt).
Två typer:
Kontinentalskorpa – ca 30–60 km, består mest av granit.
Oceanskorpa – ca 5 km, består av basalt (tyngre).
Flyter på astenosfären.
Litosfär och astenosfär
Litosfär = skorpan + översta delen av manteln.
Stel och uppdelad i plattor.
Astenosfär = mjuk, plastisk del av manteln (100–350 km djup).
Plattorna rör sig ovanpå astenosfären.
Isostasi = jämvikt mellan litosfär och astenosfär (berg har “rötter”).
Manteln
Ca 2 900 km tjock.
Består av syre-, järn-, magnesium- och kiselföreningar.
Delas in i:
Yttre mantel
Inre mantel
Radioaktivt sönderfall skapar geotermisk energi.
Värmeskillnader ger upphov till konvektionsströmmar som driver plattorna.
Kärnan
Består av järn och nickel.
Två delar:
Inre kärnan – fast, extremt högt tryck, 3 000–6 000 °C.
Yttre kärnan – flytande.
Rörelser i yttre kärnan skapar jordens magnetfält.
Magnetfältet skyddar mot kosmisk strålning.
Magnetiska poler byter plats med ca 1 miljon års mellanrum (polomkastning).
Hur man undersöker jordens inre
Direkt: borrhål och gruvor (max ca 12 km djup).
Indirekt:
Seismiska vågor
Tyngdkraftsmätningar
Meteoriter
Lava
Seismiska vågor visar gränser mellan olika lager.
Plattektonik
Grundidé
Jordskorpan består av litosfärplattor.
Teorin presenterades av Alfred Wegener.
Plattorna rör sig några centimeter per år.
Bevis
Kontinenter passar ihop (t.ex. Afrika–Sydamerika).
Samma fossil på olika kontinenter.
Bergskedjor fortsätter mellan kontinenter.
Paleomagnetism (magnetiska spår i bergarter).
Superkontinenter
Pangea fanns för ca 250 miljoner år sedan.
Splittrades för ca 200 miljoner år sedan.
Kontinenter kan i framtiden bilda ny superkontinent (Pangea Ultima).
Plattgränser
Divergenszon (plattor glider isär)
Ny havsbotten bildas.
Sker vid mittoceaniska ryggar.
Exempel:
Mittatlantiska ryggen
Östafrikanska gravsänkan
Vulkanism och sprickdalar förekommer.
Konvergenszon (plattor kolliderar)
Oceanplatta + kontinentalplatta
Tyngre oceanplatta pressas ner → subduktion.
Bildar djuphavsgravar och vulkaner.
Exempel:
Anderna
Oceanplatta + oceanplatta
Subduktion → vulkanisk öbåge.
Exempel:
Japanska öarna
Kontinent + kontinent
Ingen subduktion → höga berg bildas.
Exempel:
Himalaya
Transform förkastning (plattor glider i sidled)
Ger kraftiga jordbävningar.
Ingen vulkanism.
Exempel:
San Andreas-förkastningen
Kort sammanfattning
Jorden är uppbyggd i lager: skorpa, mantel och kärna.
Värme från jordens inre driver plattrörelser.
Plattektonik förklarar bergskedjor, jordbävningar, vulkaner och bildandet av ny havsbotten.
Jordens magnetfält skapas i den yttre kärnan och skyddar livet på jorden.