kap 10

10. Jorden – tredje klotet från solen

Jordens uppkomst

  • Bildades för ca 4,6 miljarder år sedan ur ett gas- och dammmoln.

  • Tidiga jorden var mycket het (meteoritnedslag + radioaktivt sönderfall).

  • Tunga ämnen (järn, nickel) sjönk mot centrum → kärna bildades.

  • Lättare material steg upp → skiktad struktur.

  • Ytan stelnade och bildade litosfären.

  • Äldsta bergarter är ca 4 miljarder år gamla.


Jordens uppbyggnad

Jordskorpan

  • Yttersta fasta lagret (ca 40 km i genomsnitt).

  • Två typer:

    • Kontinentalskorpa – ca 30–60 km, består mest av granit.

    • Oceanskorpa – ca 5 km, består av basalt (tyngre).

  • Flyter på astenosfären.

Litosfär och astenosfär

  • Litosfär = skorpan + översta delen av manteln.

  • Stel och uppdelad i plattor.

  • Astenosfär = mjuk, plastisk del av manteln (100–350 km djup).

  • Plattorna rör sig ovanpå astenosfären.

  • Isostasi = jämvikt mellan litosfär och astenosfär (berg har “rötter”).


Manteln

  • Ca 2 900 km tjock.

  • Består av syre-, järn-, magnesium- och kiselföreningar.

  • Delas in i:

    • Yttre mantel

    • Inre mantel

  • Radioaktivt sönderfall skapar geotermisk energi.

  • Värmeskillnader ger upphov till konvektionsströmmar som driver plattorna.


Kärnan

  • Består av järn och nickel.

  • Två delar:

    • Inre kärnan – fast, extremt högt tryck, 3 000–6 000 °C.

    • Yttre kärnan – flytande.

  • Rörelser i yttre kärnan skapar jordens magnetfält.

  • Magnetfältet skyddar mot kosmisk strålning.

  • Magnetiska poler byter plats med ca 1 miljon års mellanrum (polomkastning).


Hur man undersöker jordens inre

  • Direkt: borrhål och gruvor (max ca 12 km djup).

  • Indirekt:

    • Seismiska vågor

    • Tyngdkraftsmätningar

    • Meteoriter

    • Lava

  • Seismiska vågor visar gränser mellan olika lager.


Plattektonik

Grundidé

  • Jordskorpan består av litosfärplattor.

  • Teorin presenterades av Alfred Wegener.

  • Plattorna rör sig några centimeter per år.

Bevis

  • Kontinenter passar ihop (t.ex. Afrika–Sydamerika).

  • Samma fossil på olika kontinenter.

  • Bergskedjor fortsätter mellan kontinenter.

  • Paleomagnetism (magnetiska spår i bergarter).

Superkontinenter

  • Pangea fanns för ca 250 miljoner år sedan.

  • Splittrades för ca 200 miljoner år sedan.

  • Kontinenter kan i framtiden bilda ny superkontinent (Pangea Ultima).


Plattgränser

Divergenszon (plattor glider isär)

  • Ny havsbotten bildas.

  • Sker vid mittoceaniska ryggar.

  • Exempel:

    • Mittatlantiska ryggen

    • Östafrikanska gravsänkan

  • Vulkanism och sprickdalar förekommer.


Konvergenszon (plattor kolliderar)

Oceanplatta + kontinentalplatta

  • Tyngre oceanplatta pressas ner → subduktion.

  • Bildar djuphavsgravar och vulkaner.

  • Exempel:

    • Anderna

Oceanplatta + oceanplatta

  • Subduktion → vulkanisk öbåge.

  • Exempel:

    • Japanska öarna

Kontinent + kontinent

  • Ingen subduktion → höga berg bildas.

  • Exempel:

    • Himalaya


Transform förkastning (plattor glider i sidled)

  • Ger kraftiga jordbävningar.

  • Ingen vulkanism.

  • Exempel:

    • San Andreas-förkastningen


Kort sammanfattning

  • Jorden är uppbyggd i lager: skorpa, mantel och kärna.

  • Värme från jordens inre driver plattrörelser.

  • Plattektonik förklarar bergskedjor, jordbävningar, vulkaner och bildandet av ny havsbotten.

  • Jordens magnetfält skapas i den yttre kärnan och skyddar livet på jorden.